Vilka regler gäller för att kunna utfärda en europeisk arresteringsorder? Vad händer sedan? Här presenteras några grundfakta.
En europeisk arresteringsorder kan utfärdas när en åklagare vill att en person som finns i ett annat EU-land ska överlämnas till Sverige. Arresteringsordern kan användas både när personen ska lagföras (åtalas och dömas) eller avtjäna ett redan utdömt straff här. I samarbetet med de nordiska länderna används istället den nordiska arresteringsordern på i princip samma sätt.
Regleringen om den europeiska arresteringsordern finns ursprungligen i ett rambeslut från EU. Det har sedan införts i Sverige genom en lag.
Svenska åklagare får utfärda en europeisk arresteringsorder för brott som har fängelse i ett år eller mer i straffskalan. Om en arresteringsorder utfärdas för ett brott som har fängelse ett år eller mer i straffskalan får även brott som har lägre straff än ett års fängelse anges i arresterings-ordern. Den eftersökta personen behöver då inte vara häktad för de mindre allvarliga brotten.
Åklagaren får bara utfärda en arresteringsorder om det framstår som motiverat med hänsyn till brottets art och svårighetsgrad samt övriga omständigheter (den så kallade proportionalitets-principen). Vid bedömningen ska åklagaren ta hänsyn till vilket straff som kan bli aktuellt, brottsofferintressen med mera. För personer under 18 år finns särskilda bestämmelser.
Häktningsbeslut krävs
För att en arresteringsorder ska kunna utfärdas måste det först finnas ett häktningsbeslut från en domstol. Åklagaren måste därför först begära personen häktad i sin utevaro genom en häktningsframställan till tingsrätten. Tingsrätten håller därefter förhandling och beslutar om personen ska häktas. Den eftersökta personen måste vara på sannolika skäl misstänkt för brottet, vilket är den högre misstankegraden.
När personen har häktats
Efter tingsrättens beslut om häktning utfärdar åklagaren en arresteringsorder. Om det inte är känt var den eftersökta personen befinner sig begär åklagaren att polisen ska göra en internationell efterlysning.
Om man vet var den efterlysta personen befinner sig kan arresteringsordern skickas direkt till det aktuella landet. Ofta är det ändå lämpligt att efterlysa personen så att hen inte hinner lämna landet innan ett gripande kan ske.
När personen grips
Förfarandet sedan en person som eftersökts genom en europeisk arresteringsorder grips skiljer sig åt mellan medlemsländerna. Rambeslutets regler för när ett land har rätt att vägra överlämnande har till viss del tolkats olika i ländernas nationella lagstiftning – utgångspunkten är dock att medlemsländerna ska vara lojala mot varandras domar och beslut och att överlämnande ska beviljas.
När en eftersökt person grips ska personen upplysas om arresteringsordern och innehållet i den. Personen ska också informeras om sin möjlighet att samtycka till att överlämnas till det land som utfärdat arresteringsordern. Om personen inte samtycker har hen rätt att höras inför den verkställande rättsliga myndigheten i det land där gripandet skedde. Därefter är det den myndigheten som beslutar om ett överlämnande ska ske. Vilken rättslig myndighet det är varierar mellan olika länder.
Ärendet ska handläggas skyndsamt och inom vissa tidsfrister.
Verkställighet av överlämnande
Ett överlämnande ska verkställas så snart som möjligt. Det ska som huvudregel ske senast 10 dagar efter det slutliga beslutet om överlämnande. Åklagaren har ansvaret för att den eftersökta personen efter beslutet om överlämnande förs till Sverige. Den praktiska hanteringen sköts dock av Kriminalvården eller Polismyndigheten.
Den som överlämnas till Sverige får som utgångspunkt inte frihetsberövas för brott som inte omfattades av den arresteringsorder som lades till grund för överlämnandet. Om en brottsmisstanke eller dom (som avser tiden före överlämnandet) tillkommer får personen alltså inte frihetsberövas för detta om inte denne eller den stat som överlämnade personen lämnar sitt samtycke. Sverige kan inte heller i sin tur utan sådant samtycke utlämna eller överlämna personen vidare till någon annan stat. Eventuella villkor som det överlämnande landet sätter upp för att arresteringsordern ska få verkställas måste också respekteras, till exempel att en person som dömts i Sverige ska ha rätt att få återvända och verkställa sitt straff i hemlandet.
När personen kommit till Sverige
När personen överlämnats till Sverige ska åklagaren omedelbart anmäla det till den domstol som häktat personen. Därefter ska domstolen inom fyra dygn hålla en ny häktningsförhandling där den misstänkta personen närvarar. Under tiden fram till förhandlingen sitter personen frihetsberövad i Sverige.
När häktningsförhandlingen avslutats ska rätten, omedelbart meddela beslut i häktningsfrågan. Antingen hävs häktningen eller så beslutar rätten om häktning och bestämmer en tid när åtal senast ska vara väckt. Ett häktningsbeslut kan alltid överklagas.