Hur gör åklagare för att få personer utlämnade från länder utanför EU, Norden och Storbritannien till Sverige?

Häktningsbeslut krävs

För att en åklagare ska kunna begära en misstänkt person utlämnad till Sverige krävs att personen är misstänkt för brott som har begåtts i Sverige, dvs. att Sverige har jurisdiktion. För vissa mycket allvarliga brott finns det möjlighet för Sverige att tillämpa s.k. universell jurisdiktion, vilket innebär att brott kan utredas i Sverige oavsett var de är begångna eller vilken nationalitet som den misstänkta eller målsäganden har. Till dessa brott hör folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Först måste åklagaren begära personen häktad, och domstolen måste besluta om häktning. Först därefter kan åklagaren begära personen utlämnad.

Efterlysning och utlämningsbegäran

Det vanliga förfarandet är att åklagaren efter att domstolen häktat personen begär att polisen ska göra en internationell efterlysning. Om personen grips i ett land utanför EU, Norden och Storbritannien ska åklagaren skriva en utlämningsframställning som sänds via Justitiedepartementet till den andra staten. Det är i slutänden den andra staten som beslutar om personen ska lämnas ut till Sverige eller inte.

När den häktade kommit till Sverige

När den eftersökta personen utlämnats till Sverige ska åklagaren omedelbart anmäla det till den domstol som fattade häktningsbeslutet. Därefter ska domstolen inom fyra dygn hålla en ny häktningsförhandling där den misstänkta personen närvarar. Under tiden fram till förhandlingen sitter personen frihetsberövad i Sverige.

När häktningsförhandlingen avslutats ska rätten, precis som i andra brottmålsrättegångar, omedelbart meddela beslut i häktningsfrågan. Antingen hävs häktningen eller så beslutar rätten om häktning och bestämmer en tid när åtal senast ska vara väckt. Ett häktningsbeslut kan alltid överklagas.