Fler beredningsjurister gör åklagarnas arbete effektivare
Sedan en tid tillbaka har Åklagarmyndigheten fått ökade resurser från regeringen och har då kunnat anställa fler beredningsjurister.
Sedan en tid tillbaka har Åklagarmyndigheten fått ökade resurser från regeringen och har då kunnat anställa fler beredningsjurister.
I dag 1 juli 2021 träder ett nytt brott kallat barnfridsbrott i kraft. Brottet är placerat i 4 kap. 3 § brottsbalken (BrB).
Försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål ska bli permanent. Det är ett av förslagen som presenteras i ett betänkande som lämnats till regeringen.
Varje år görs det cirka 10 000 anmälningar om misstänkta brott som begåtts av personer som verkar inom rättsväsendet. De flesta anmälningar gäller polisen, men det kan också handla om åklagare, domare, riksdagsmän, ministrar och anställda inom Kustbevakningen, tullen och Skatteverket. Så, vad händer då när en anmälan gjorts och vem har ansvaret när rättsväsendet ska utreda sina egna företrädare?
Åklagarmyndigheten och samverkande myndigheter har i dag lämnat den årliga redovisningen över användning av hemliga tvångsmedel till regeringen. I år redovisas även hemlig dataavläsning, HDA.
Kammaråklagare Lars Hedvall har haft flera typer av internationella uppdrag både i Sverige och som stationerad i andra länder. De senaste två åren har han arbetat på enheten för internationell samordning och utveckling vid rättsavdelningen på huvudkontoret och då i ett projekt mot Albanien.
Den 1 mars lämnades en myndighetsgemensam rapport till regeringen om den fortsatta och utbyggda försöksverksamheten Snabbare lagföring. Arbetssättet har drastiskt minskat tiden från ett polisingripande till dom från 22 till cirka sex veckor.