Varför utreder svenska åklagare misstänkta krigsbrott i andra länder? Kan en utredning i Sverige leda till att en eller flera utländska medborgare döms för krigsbrott i ett annat land? Och vad skiljer egentligen en strukturell förundersökning från en vanlig?

Den 8 mars 2022 beslutade åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet att inleda en så kallad strukturell förundersökning om misstänkta grova krigsförbrytelser som begåtts under kriget i Ukraina från och med den 24 februari i år. 

Kammaråklagarna Hanna Lemoine, Karolina Wieslander, Henrik Attorps och Reena Devgun är några av de åklagare som arbetar med krigsbrottsutredningar.

– En strukturell förundersökning innebär ett lite nytt sätt att arbeta och är en metod vi använde oss av för första gången under kriget i Syrien. I en strukturell förundersökning, till skillnad från i en vanlig förundersökning, finns ingen specifik utpekad misstänkt person utan huvudfokus ligger på insamlandet av uppgifter och vittnesmål från de människor som flytt till Sverige från kriget, säger kammaråklagare Karolina Wieslander.

Tidigt insamlade uppgifter kan bli bevis

Förhoppningen är förstås att det ska komma in vittnesmål och uppgifter som i ett senare skede kan användas som bevisning i konkreta förundersökningar mot en eller flera utpekade personer antingen i Sverige eller i något annat land.

–  Det finns redan andra länder i Europa som inlett förundersökningar om krigsbrott med anledning av kriget i Ukraina och vi har ett bra samarbete med åklagare i andra länder t. ex. genom det europeiska samarbetsorganet Eurojust, säger kammaråklagare Karolina Wieslander.

–  Att så tidigt som möjligt få in vittnesmål från personer som själva upplevt eller bevittnat brott mot civilsamhället ökar möjligheten att bevisa krigsbrott och att i förlängningen kunna utkräva ansvar hos enskilda utpekade personer vid en eventuell framtida rättsprocess. Även om en strukturell förundersökning inte behöver leda till åtal kan det material vi får in i Sverige komma att utgöra del av bevisning i den utredning om krigsbrott i Ukraina som redan pågår vid den Internationella brottmålsdomstolen i Haag, säger kammaråklagare Henrik Attorps.

Särskilda svårigheter att utreda krigsbrott

– Det finns vissa faktorer som gör det särskilt svårt att bedriva förundersökningar om just krigsbrott. Det kan vara svårt, eller rent av omöjligt, att resa till konfliktområden för att uppta bevisning. Värdet med strukturella förundersökningar är att vi i Sverige kan tillvarata och säkra den bevisning som finns i Sverige. Här kan särskilt nämnas vikten att dokumentera och utreda sexuellt våld i väpnade konflikter. Central bevisning för den typen av överträdelser är förhör med målsägare och här kan de nationella krigsbrottsenheterna spela en viktig roll i arbetet att på ett säkert och professionellt sätt dokumentera dessa uppgifter, berättar kammaråklagare Reena Devgun.

Internationellt åtagande och specialiserade åklagare i Sverige

–  Sverige har ett internationellt åtagande att lagföra och utreda brott mot mänskligheten, folkmord och krigsförbrytelser och det finns redan en stor erfarenhet på området. Tidigare svenska förundersökningar om krigsbrott i andra länder har, även när flera år passerat sedan brotten begicks, lett till både åtal och fällande domar (se förteckning över domar nedan). Ett konkret exempel på detta är de utredningar svenska åklagare bedrivit i samband med händelser som inträffade under kriget i Syrien 2015. I ett internationellt perspektiv är Sverige framgångsrikt på den här punkten, säger kammaråklagare Hanna Lemoine.

Sedan år 2007 har Åklagarmyndigheten haft särskilt specialiserade åklagare att just utreda folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I dag finns ett drygt tiotal åklagare med den här särskilda specialiseringen och kompetensen i Sverige och de samarbetar tätt med en särskild enhet inom Polismyndigheten för att hantera dessa utredningar.

Svenska åklagare har tidigare bedrivit förundersökningar i Sverige under krigen i Rwanda, Syrien, Irak, Sudan, forna Jugoslavien och Iran. Nu har alltså den strukturella förundersökningen om misstänkta grova krigsbrott under kriget i Ukraina lagts till i listan.