Kammaråklagare Fredrik Normark

– Som förundersökningsledare utreder jag brott tillsammans med polisen, dessutom fattar jag beslut om åtal och processar i domstolen.

– Det som tar mest tid är förundersökningsarbetet. När man utreder ett brott ska man ta reda på vem som har begått brottet, hur det har gått till och varför. De viktigaste verktygen i det arbetet är bl.a. förhör, övervakningsfilmer, fingeravtryck och dna-prover, bevisning i mobiltelefoner och annan teknisk utrustning.

Vilka brott utreds på en allmän åklagarkammare, som den här i Gävle?

– I princip alla brott som begås inom kamrarnas geografiska områden. För vår del blir det brott både i Gästrikland och Hälsingland. Det är allt från stölder och bedrägerier till allvarliga vålds- och sexualbrott och narkotikabrott. Det är väldigt brett och alla åklagare kan arbeta med nästan alla brottstyper.

Hur ser samarbetet med andra myndigheter ut?

– Vi har tät och nära kontakt med Polismyndigheten då vi ju utreder brotten gemensamt. Vi sitter i samma hus som Polismyndigheten och det underlättar samarbetet.

– Som ungdomsåklagare har jag även mycket kontakt med socialtjänsten på kommunen. Vi samarbetar även med bl.a. Kriminalvården och Tullverket.

Vad skiljer åklagaryrket från andra juristyrken, anser du?

– Något som är utmärkande är att vårt arbete är extremt händelsestyrt och därmed oförutsägbart. När man kommer till jobbet på morgonen får man ofta ändra sina planer och ta hand om något som har hänt under natten. Sedan måste vi kunna mycket om allt möjligt och vi kan aldrig bli helt fullärda eftersom vi hela tiden måste hänga med i samhälls- och brottsutvecklingen. Jag hade t.ex. ett brott där jag behövde kunna en del om djur bl.a. för att kunna ställa frågor till en veterinär som jag hade kallat som vittne.

– En annan sak är att åklagare är inriktade enbart på straff- och processrätt, framför allt på brott och straff.

På Åklagarkammaren i Gävle arbetar cirka 40 personer, varav ungefär 28 är åklagare och 10 är handläggare som ger administrativt stöd. På kammaren finns även en beredningsjurist och en åklagarrevisor. De senaste åren har kammaren vuxit ordentligt.

Varför valde du åklagaryrket?

– Jag visste inte att jag ville bli åklagare när jag började läsa juridik. Jag visste över huvud taget inte så mycket om åklagarnas uppgifter, det var först när jag satt ting som jag fick hela bilden. Det som tilltalar mig är åklagarens drivande och aktiva roll i rättsprocessen. Vill man hålla på med brott och straff och ha en aktiv roll så tycker jag att åklagare är det givna yrkesvalet.

Vad är din drivkraft?

– Som jag ser det bör man som åklagare vilja påverka och bidra till samhället. Men även ha en strävan att hjälpa andra människor, både de som har utsatts för brott och de som har begått brott. När någon har dömts för ett brott och sedan klarar att avhålla sig från att begå fler så känns det väldigt bra att man har kunnat bidra - både för individen och för samhället.

Vilka egenskaper är viktiga att ha för att arbeta som åklagare?

– Drivkraften och modet att vilja påverka och ställa tillrätta bör man ha. Man måste kunna fatta självständiga och snabba beslut, men även kunna samarbeta. Man måste vara stabil och ha integritet, det är inte sällan svåra frågor vi hanterar.

Fotograf: Alexander Lindström

(Intervjun publicerad i januari 2024)