Lars Ågren, åklagare med internationella uppdrag

– Jag tänkte att det skulle vara en intressant erfarenhet att jobba utomlands och ansökte därför till den pool av åklagare som Åklagarmyndigheten skickar ut på internationella biståndsmissioner.

EU:s rättsstödsinsats i Kosovo

Under 2016 verkade Lars i Pristina, Kosovo. Efter inbördeskrig och etnisk rensning är landet i stort behov av att bygga upp sina institutioner. Behovet av rättsstöd har varit och är stort och EULEX Kosovo – EU:s rättsstödsinsats i landet – har tidvis engagerat hela 3 000 personer.

– Anledningen är att Kosovo inte har varit ett fungerande land. Jag ville ge mitt bidrag i uppbyggnaden av en fungerande rättsapparat. Det som främst lockade var att uppdraget var exekutivt, vilket är unikt för missionen i Kosovo. Som förste svenska åklagare har jag drivit mål i Pristinas hovrätt och högsta domstol.

Bakgrunden till Lars Ågrens uppdrag är att det råder brist på inhemska åklagare som är redo att hantera krigsbrott och annan avancerad brottslighet. Det allra största problemet är korruptionen, som genomsyrar landet på alla nivåer, inte minst inom domstolsväsendet.

– Ett ärende rörde nio domare som tagit emot mutor. I ett annat fall handlade det om en domare som släppt personer som normalt skulle vara häktade. Till detta kommer att många av dem som lagförs betraktas som frihetshjältar. Det gör att många lokala åklagare varken kan eller vill åta sig vissa brottmål.

En fungerande rättsstat

Lars Ågrens roll som åklagare i målet mot serbledaren Oliver Ivanovic är ett exempel. Han dömdes till nio års fängelse för att ha beordrat ett antal mord på albaner utförda av paramilitärer under kriget i Kosovo 1999.

– I egenskap av EU-åklagare har jag kunnat visa på vikten av en fungerande rättsstat. Man ska ha klart för sig att Ivanovic är en riktig höjdare, framför allt i Serbien. Trots detta blev han dömd. Det massmediala intresset var därför stort. Kunde det verkligen vara möjligt att domen mot denna ansedda och upphöjda person skulle stå sig i högre instans?

De etniska spänningarna är påtagliga i Kosovo. Invändningar mot att till exempel en albansk domare dömer en serb förekommer. I detta fall var domaren trots allt alban, med stöd från två EU-domare. Regeln är att minst en av domarna ska vara från Kosovo, men ambitionen är att så snart det är möjligt övergå till enbart inhemska domare.

Många av de brott Lars Ågren och hans kollegor utrett har varit gamla fall, ofta från Nato-bombningarna 1999.

– Det har inte alltid varit helt enkelt. Ibland har jugoslavisk lagstiftning gällt, ibland övergångsregler och ibland Kosovos brottsbalk. Dessutom finns det brister i praxis, så vi fick fylla ut med praxis från Europadomstolen för mänskliga rättigheter för att avgöra vad som kunde vara rimligt.

Blev då utlandsåret i Kosovo som han tänkt sig?

– Det som känns viktigt är att vi har stått upp för att människor kan bli lagförda oavsett position i samhället. Vi har stått upp för rättsstaten och allas rätt i kampen mot korruption. Och vi har gjort allt vi kan för att ge den lilla människan upprättelse

Lars har på nära håll fått uppleva hur förödande korruptionen är för ett samhälle. Ändå, eller kanske just därför, tror han att det finns en politisk vilja att komma till rätta med den.

– Klyftorna är påtagliga. Man ser fattiga människor och romska barn som tigger, sida vid sida med de exklusivaste bilarna. Landet har också stora miljöproblem och människors fokus ligger på vad som är bra för individen och dess familj, snarare än för samhället.

Men Lars vill samtidigt framhålla att Kosovo är ett mycket vackert land och att Kosovoborna kan vara väldigt sociala och trevliga. Man kan konsten att njuta av livet och man älskar att gå på fester, konstaterar han.

Text: Per Lindberg
Foto: Helena Ekstrand