När det inte blir rättegång

Ibland utreds ett brott, men det blir ändå ingen rättegång.
Det kan bero på olika saker. 

Åklagaren kan lägga ner förundersökningen

Ibland beslutar åklagaren att lägga ner en förundersökning.
Då blir det inget åtal, och ingen rättegång.

När åklagaren lägger ner förundersökningen kan det bero på att bevisen inte räcker till.

Om det kommer fram nya bevis kan förundersökningen tas upp igen.
Du kan läsa mer om det under Så här klagar du på åklagarens beslut.

Strafföreläggande och böter

Om en person som är misstänkt erkänner ett brott och brottet är mindre allvarligt kan åklagaren besluta om strafföreläggande.
Då blir det ingen rättegång.

Den misstänkta personen skriver då under ett papper, som säger att han eller hon är skyldig. Det är det som kallas för strafföreläggande.
Den som skriver på ett strafföreläggande måste också oftast betala böter.

Om den misstänkta personen inte vill skriva under ett strafföreläggande, blir det rättegång i stället.

Åklagaren får bara besluta om strafföreläggande när det handlar om mindre allvarliga brott, till exempel stöld eller mindre allvarliga trafikbrott.

Åtalsunderlåtelse – en anteckning om vem som är skyldig

Ibland beslutar åklagaren om åtalsunderlåtelse. Då blir det ingen rättegång och inget straff, men åklagarens beslut om brottet och vem som är skyldig antecknas i belastningsregistret.

Åtalsunderlåtelse ges i vissa fall. När unga personer under 18 år får det, kallas det för straffvarning.