Anders Perklev: Åklagarmyndigheten organiserar sig för framtiden

Den 1 oktober 2014 delades Åklagarmyndigheten in i sju åklagarområden och en nationell åklagaravdelning. I samband med omorganisationen skrev riksåklagare Anders Perklev den här artikeln.
Foto: Thomas Carlgren

Åklagare måste finnas över hela landet i rimlig närhet till både polis och domstolar. Därför ska Åklagarmyndigheten även fortsättningsvis finnas på samma orter som idag. Samtidigt är Åklagarmyndigheten en ganska liten organisation. Totalt 900 åklagare handlägger tillsammans omkring en halv miljon inkomna brottsmisstankar varje år. Misstankarna avser en mängd olika brottstyper, från trafikbrott till grova våldsbrott.

Till detta kommer att brottsligheten hela tiden förändras. Antalet enkla ärenden såsom snatteri och skadegörelse minskar medan de stora och komplicerade ärendena ökar. Vissa ärenden, som till exempel det gigantiska mål om bluffakturor som avgjordes i Malmö tingsrätt i somras, kan omfatta tusentals enskilda brottsmisstankar. Allt fler brott begås på nätet, bland annat bedrägerier, sexualbrott mot barn och hatbrott. Sådan brottslighet ställer särskilda krav på både polis och åklagare. För att möta dessa utmaningar ska Åklagarmyndigheten kunna ta tillvara sin kompetens och sina resurser på ett mer flexibelt sätt.

Sju åklagarområden och en nationell åklagaravdelning

Den 1 oktober inordnas myndighetens 39 åklagarkammare i sju geografiska åklagarområden och en nationell åklagaravdelning. Nuvarande åklagarkammare får ett gemensamt ansvar för resurser, kvalitet och resultat inom respektive åklagarområde. Sammantaget ska förändringarna leda till förbättrad ledning, ökad flexibilitet och ett närmare samarbete med polisen.

Ärenden ska fördelas mellan kamrarna inom åklagarområdet med hänsyn till geografisk anknytning, tillgänglig kapacitet och specialkunskap. Även om grunden är att ett ärende ska handläggas där brottet har begåtts innebär det till exempel för åklagarområde Syd att ett ärende kan fördelas på någon av åtta kammare. Det här ger en minskad sårbarhet, framförallt hos de mindre enheterna. För stora och komplicerade ärenden ska en grupp av åklagare från flera kammare kunna utses.

Genom att jämna ut arbetsbördan mellan olika åklagarkammare kan långa handläggningstider motverkas och arbetsmiljön förbättras. Vissa enkla ärenden eller ärenden som förkommer mer sällan kan koncentreras till särskilt utpekade åklagarkammare. På så sätt kan sådana ärenden handläggas mer effektivt och med högre kvalitet. Som ett exempel kan nämnas att samtliga enkla trafikbrott numera hanteras i Karlskrona och Östersund. Att välja mindre kammare för koncentrerad handläggning skapar bärkraft och utvecklingsmöjlighet också för dessa.

Andra vanligt förekommande brottstyper, såsom ungdomsbrott och brott i nära relationer, bör dock handläggas på samtliga åklagarkammare. På alla åklagarkammare finns specialiserade åklagare för att hantera sådana mål.

Främja samarbetet med Polisen

De nya åklagarområdena kommer att överensstämma med Polisens indelning i regioner från den 1 januari 2015. En likartad struktur hos polis och åklagare främjar samarbetet och de gemensamma resultaten blir lättare att följa upp. Detta är viktigt eftersom verksamheterna är sammanflätande. Åklagarområdena och polisregionerna kommer att ledas från samma orter.

Även fortsättningsvis kommer det inom myndigheten att finnas tre internationella åklagarkammare för internationell brottslighet och mycket omfattande ärenden avseende grov organiserad brottslighet. Ärenden som avser gränsöverskridande och organiserad brottslighet blir dock allt vanligare i hela åklagarverksamheten. Därför ska de internationella åklagarkamrarna i ökad utsträckning samarbeta med de allmänna kamrarna.

Förändringen av Åklagarmyndighetens organisation är bara en liten del av allt
det arbete som fortlöpande görs för att utveckla och anpassa åklagarverksamheten
till nya förutsättningar. Utvecklingsarbetet kommer aldrig att avstanna. Vi ska
kunna möta såväl dagens som morgondagens krav på åklagarväsendet. 

 Organisationsschema

 

 

Publicerad 2015-12-16

Relaterade nyheter

  • Lärorikt och spännande att jobba som sommarnotarie

    För tredje sommaren i rad tar Åklagarmyndigheten emot juriststudenter som sommarnotarier. Under några veckor får de inblick i hur det är att arbeta på en åklagarkammare och möjlighet att ta med sig värdefulla erfarenheter till studierna och det stundande arbetslivet. Två av årets sommarnotarier är Kazia Abdoula och Tammo Meijering, som arbetar på Åklagarkammaren i Falun.

    Läs mer
  • Barnfridsbrottet fyller tre år – barn går från att vara vittne till att bli målsägande

    Den 1 juli är det tre år sedan barnfridsbrottet infördes i Sverige och det har under perioden väckts totalt 4482 åtal. Brottet medförde att barn som bevittnar våld gått från att vara vittne till att bli målsägande. Oerhört viktigt enligt Eva-Marie Persson, överåklagare på Åklagarmyndigheten, eftersom ett barns upplevelse av våld mellan närstående vuxna kan medföra en ökad risk att uppleva eller bli utsatt för våld i vuxenrelationen.

    Läs mer
  • Prioriterade prejudikatfrågor 2024

    Riksåklagaren tar varje år i samverkan med Ekobrottsmyndigheten fram en lista över frågor där det bedöms som särskilt viktigt att Högsta domstolen ger vägledning.

    Läs mer
  • Fler nyheter