Arbetsplatsolyckor är fall som biter sig fast – fall som är svåra att glömma

Jörgen Lindberg och Christer B. Jarlås jobbar båda på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Som miljöåklagare har de har lett många av de utredningar och åtal som följer när dödsfallsolyckor sker på arbetstid. Totalt handlar det om 50-60 fall om året i Sverige och ungefär 75 procent av dessa utreds närmare för att ta reda på om ett brott begåtts. Resten kan avskrivas tidigt som rena olyckor där det inte finns något arbetsgivaransvar.

En arbetsplatsolycka med dödlig utgång är alltid tragisk och förfärlig att hantera. Det är fall som biter sig fast och som är svåra att glömma. Vissa branscher är mer utsatta än andra, som exempelvis verkstadsindustrin, byggbranschen och transportsektorn. Dödsfall och svåra olyckor sker också inom jord- och skogsbruket, men de fallen hamnar nästan aldrig hos en miljöåklagare eftersom det oftast rör sig om enmansföretag där det inte finns någon arbetsgivare som kan ställas till svars.

– Arbetsmiljöbrott sker också på udda ställen som man kanske inte tänker på, berättar Jörgen. Två av våra mest uppmärksammade mål på senare år har handlat om farliga djur, där djurskötare vid Kolmårdens djurpark och Orsa Rovdjurspark förlorade sina liv på jobbet. Men det är inte bara maskiner och djur som kan vara riskabla att hantera. Att arbeta med människor kan också innebära fara för livet. Det är inte så länge sedan en ung kvinna dödades av en intagen man under ett arbetspass på häktet i Huddinge. Så det är stor variation på de brott vi arbetar med inom hela samhällsområdet och varje mål är unikt.

– Ett arbetsmiljöbrott kan också handla om att en anställd råkat ut för felaktig behandling från ledningen. Jag fick en gång ett mål där en socialsekreterare mått så dåligt på sin arbetsplats att han till slut valde att ta sitt liv. Min kollega Åsa Schoultz tog över utredningen och drev det vidare. I det fallet fanns det ett intyg från en läkare om att mannen ifråga var självmordsbenägen på grund av sin jobbsituation och de åtgärder som cheferna vidtagit mot honom. Cheferna dömdes för oaktsamhet i tingsrätten men friades i Högsta domstolen, trots att läkarintyget bekräftat att det var mannens arbetssituation som ledde till den tragiska utgången, säger Christer.

Dagens arbetsplatser ser inte ut som förr i tiden

En utredning om ett arbetsmiljöbrott där brottsmisstanken är vållande till annans död är nästan alltid komplicerad att utreda och lagföra. Det är många frågor som åklagaren måste sätta sig in i för att kunna bevisa vilket brott som begåtts, vilka lagar det strider mot, om det föreligger straffbar oaktsamhet enligt brottsbalken, oaktsamhet i överträdelse av arbetsmiljölagstiftningen med mera.

Lagstiftningen är snårig och utspridd. Straffbestämmelserna finns i tredje kapitlet i brottsbalken, men för att veta vad som är brottsligt måste man samtidigt läsa i arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets egen författningssamling som finns för en rad olika branscher.

Ett annat problem som kan komplicera utredningen handlar om hur arbetsplatsen är organiserad. Arbetsplatser ser inte längre ut som de gjorde förr i tiden. I byggbranschen är det till exempel vanligt att man tar in många olika konsulter och underleverantörer. Det gör att det blir svårare att reda ut vilket företag, vilken arbetsgivare och vilken person som är formellt ansvarig för just den brist som orsakat olyckan.

– Vi brukar säga att vi spelar lite på bortaplan när vi ska utreda olycksförloppet. Vi måste sätta oss in i alla små detaljer och de misstänkta företagen har ett övertag eftersom de redan kan sina processer. Det kan handla om både teknik, fysik och kemi som vi måste förstå men också om standarder, branschnormer, instruktioner och föreskrifter, säger Jörgen.

Vår uppgift är att förenkla det komplicerade

– Samtidigt är det är viktigt att vi inte fastnar i det tekniska, säger Christer. Försvaret försöker alltid få allt att se så komplicerat ut som möjligt medan vår uppgift är att renodla det som hänt och göra det tydligt och enkelt för domstolen. Jag hade ett fall där en ung man drunknade i en hamn sedan han fått en stor betongklump över sig. Utredningen som jag fick överta handlade mycket om kablar som satt fast i betongen och om fysik och hållfasthet vid tunga lyft.

– I mitt åtal hävdade jag att den här killen inte överhuvudtaget skulle ha befunnit sig på en liten flotte i vattnet när det fanns en risk att han kunde få en stor betongklump över sig.  Det gick hem och domstolen höjde till och med den miniminivå på företagsbot jag hade föreslagit med 500 000 kronor så att det slutade på 2 000 000 kronor.  Men, jag vill också berätta att i det här fallet var det ingen på arbetsplatsen som hade förstått hur farlig hela situationen på flotten var för den här unga mannen. Det som hände var verkligen en stor tragedi och sorg för alla inblandade vid rättegången.

Företagsbot är en bra möjlighet

Påföljden vid arbetsmiljöbrott blir ofta en så kallad företagsbot. Det är den vanligaste sanktionen vid kroppsskador. Företagsbot utdöms idag med lägst 5000 kronor och högst 10 miljoner kronor. Beloppet vid dödsolyckor ligger i genomsnitt på två miljoner kronor.

När det gäller allvarligare fall kan det även bli fråga om att döma någon personligen för oaktsamhetsbrott. Det leder oftast till dagsböter och villkorlig dom. Det kan tyckas vara ett lågt straff men det beror på att det handlar om oaktsamhet och inte uppsåt. Det är trots allt oerhört känsligt att personligen bli dömd för att ha vållat en annan människas död i sitt arbete.

– Jag tycker möjligheten att utdöma företagsbot är bra, säger Christer. Att hitta en ansvarig person kan vara så oerhört komplext att det nästan är omöjligt, när olika chefer till exempel avlöst varandra i ett projekt som pågått länge. Går vi bara fram med företagsbot ska vi ändå styrka att någon, eller flera personer, har begått ett brott och det kanske är enklare för domstolarna att döma på det här sättet.

Tungt för anhöriga när utredningarna tar lång tid

När ett dödsfall på en arbetsplats upptäckts kommer polisen dit direkt och påbörjar en utredning. Parallellt med detta gör också Arbetsmiljöverket en utredning för att se om en åtalsanmälan ska göras, innan åklagaren tar över.

Både Christer och Jörgen är överens om att samarbetet med polisen fungerar bra idag. Det finns många utredare hos polisen som har stor kunskap och lång erfarenhet av den här typen av brott. De får också mycket hjälp med utredningarna av Arbetsmiljöverket och deras experter samt från Elsäkerhetsverket, när det behövs.

– Det stora problemet är att utredningarna ofta tar lång tid. Det är tungt och svårt för de anhöriga att förstå. Och ännu svårare blir det förstås de gånger när vi tvingas berätta för anhöriga att ett åtal måste läggas ned för att beviskedjan inte håller hela vägen, säger Christer.

– Det har ändå blivit bättre sedan 2018, då vi tillsammans med Arbetsmiljöverket och polisen satte en riktpunkt att vi ska klara av utredningarna inom 18 månader, säger Jörgen. Men ibland krävs det helt enkelt mer tid för att vi ska bli färdiga. Så länge vi jobbar med målet har vi ju hopp om att kunna väcka åtal. Inget fall går obemärkt förbi - allt handlar ju om vanligt hyggligt folk som går till jobbet och inte kommer hem igen.

Text: Lotta Råge