
Syftet med lagändringen 2023 var bl.a. att socialtjänsten skulle få bättre verktyg för att kunna sätta in vård för unga som begår de grövsta brotten men också att tillgodose samhällets intresse av att omständigheterna kring ett allvarligt brott utreds.
Maria Franzén är kammaråklagare och ämnesexpert på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum. Hon berättar att det tidigare var socialnämnden eller vårdnadshavare som kunde begära att åklagare skulle väcka bevistalan.
– Nu är det åklagare som från början till slut ansvarar för processen och har beslutanderätten. Åklagaren är i princip skyldig att väcka bevistalan under vissa förutsättningar. Huvudregeln är att minimistraffet för brottet är fem års fängelse eller att det rör sig om försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott. Där ingår exempelvis mord, grov allmänfarlig ödeläggelse (sprängningar) och grov våldtäkt.
– Om det finns synnerliga skäl kan åklagare väcka bevistalan också för andra brott. Det kan handla om upprepad allvarlig brottslighet som sammantaget har ett påtagligt högt straffvärde, eller om det är ett enskilt brott med väldigt högt straffvärde. Det kan också vara fråga om särskilt försvårande omständigheter som exempelvis en svår kränkning av målsägandens integritet. Detta ska tillämpas restriktivt, men det går alltså att väcka bevistalan även för andra brott, säger hon.
– Vi ska bara väcka bevistalan om vi tror att det leder till fällande dom.
Antalet misstänkta personer där bevistalan väcks ökar nu markant och Maria Franzén menar att det är förväntat.
– Eftersom vi nu i större utsträckning är skyldiga att väcka bevistalan vid vissa allvarliga brott och barn under 15 år i större omfattning än tidigare deltar i allvarlig brottslighet är det en förväntad effekt.
Särskilda omständigheter kan tala emot en bevistalan
– Åklagare ska inte väcka bevistalan om det finns särskilda omständigheter som talar emot. I lagens förarbeten nämns som exempel att det kan gälla en person med svår intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, att barnet är väldigt ungt eller att det gått lång tid sedan brottet begicks. Men det står också att ju allvarligare brott desto mindre utrymme för att avstå från att väcka bevistalan.
Maria Franzén förklarar att det inte finns någon formell begränsning för vilken åklagare som väcker bevistalan.
– Men det framgår av lagen att det bör hanteras av åklagare som genom intresse och fallenhet för arbete med unga lagöverträdare är särskilt lämpad för uppgiften. Det gäller inte bara för bevistalan utan för alla ungdomsärenden. Ofta är det åklagare som arbetar med ungdomsbrottslighet som handlägger dessa ärenden, berättar Maria Franzén.
Domstolsprocessen kan vara gemensam
Det är inte ovanligt att en utredning enligt 31 § LUL (Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare) bedrivs parallellt med en förundersökning mot straffmyndiga gärningspersoner när det är fråga om samma brottstillfälle eller brottslighet som hör ihop.
– Det är då upp till domstolen att avgöra om bevistalan ska hanteras tillsammans med ett åtal mot de straffmyndiga personerna eller om det ska hanteras separat. Förhandlingen i delen som avser bevistalan sker regelmässigt bakom stängda dörrar.
– Barnet som är föremål för bevistalan har rätt till ett juridiskt biträde som ofta är med redan från det första förhöret med barnet i utredningen. Brottsoffer har sedan lagändringen 2023 numera rätt till målsägandebiträde eller särskild företrädare på samma sätt som vid en vanlig förundersökning.
Barn under 15 år hamnar inte i belastningsregistret
– Vid bevistalan tar domstolen ställning till om barnet har begått brottet eller inte, men någon påföljd utdöms inte. Domstolen kan också besluta om skadestånd till brottsoffret inom ramen för en bevistalan, precis som i en vanlig brottmålsprocess.
– Domen kan överklagas och det blir då en hovrättsprocess precis som efter en vanlig överklagad tingsrättsdom. Domen hamnar inte i belastningsregistret, avslutar Maria Franzén.
Text: Anna Knöfel Magnusson
Foto: Genrebild från TT/Stockfoto