Lagföringen, dvs. antalet ärenden som avslutats med beslut om åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse, har ökat. Andelen ogillade domar är fortsatt högt.
I rapporten redovisas också ett antal representativa och medialt uppmärksammade ärenden under året.
- En del av våra ärenden blir mycket uppmärksammade, och det är bra att våra ärenden granskas. Samtidigt kan sekretess ofta hindra åklagaren att fritt berätta om ärendet och om grunden för de beslut som fattas. Balansgången mellan öppenhet och sekretess är känslig, säger överåklagare Mats Åhlund som är chef för Särskilda åklagarkammaren.
Fakta om Särskilda åklagarkammaren
Här handläggs ärenden där poliser, åklagare, domare, riksdagsmän och vissa andra befattningshavare är misstänkta för brott. Kammaren är direkt underställd riksåklagaren och leds av en överåklagare. Alla åklagare på kammaren är lägst chefsåklagare. Ordningen är vald för att åklagarna ska kunna arbeta helt oberoende från den övriga åklagarverksamheten.
Majoriteten av ärendena avser poliser. Så snart en polis misstänks för brott ska en åklagare vid Särskilda åklagarkammaren leda brottsutredningen. Själva utredningsåtgärderna utförs under åklagarens ledning av speciellt utsedda kommissarier vid Polismyndighetens Avdelning för särskilda utredningar.
Barn under 15 år är inte straffmyndiga och kan inte dömas till något straff. Dock kan domstol pröva om de har gjort sig skyldiga till brott inom ramen för en så kallad bevistalan. Genom en lagändring 2023 har åklagare nu fått ansvaret fullt ut för att väcka bevistalan. Nu visar statistik att antalet ärenden med bevistalan ökar, från 1 person 2020 till 38 personer 2024.
Läs merÅklagarmyndigheten har tillsammans med Polismyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brå ett regeringsuppdrag som handlar om att ta fram prognoser över framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Årets prognos visar att antalet inkomna brottsmisstankar inom kategorin särskilt resurskrävande brott kommer att öka med sex procent de kommande fyra åren.
Läs merI budgetunderlaget äskar Åklagarmyndigheten medel som medger en nettotillväxt med cirka 30 nya åklagare årligen under perioden 2026–2028. Bakgrunden till de ökade behoven är bland annat brottsutvecklingen och kommande satsningar på polisen och domstolarna.
Läs merDen 21 februari 2025 träder nya föreskrifter om ordningsbot i kraft.
Läs mer