Men hur fungerar den nya lagen i praktiken, och vilka utmaningar finns det? Kammaråklagare Stina Sjöqvist är ämnesexpert och reder ut frågorna.
Kan du förklara vad barnfridsbrott innebär?
– Att det numera är straffbart att låta ett barn bevittna brott som exempelvis våld, hot och sexuella övergrepp mellan två personer som båda kan räknas som närstående till barnet. Barnet blir själv målsägande och har rätt till målsägandebiträde.
Vem kan räknas som ”närstående” till barnet?
– Lagstiftaren har uttryckt att relationen ska vara så nära att det rör sig om en befintlig eller tidigare omsorgsperson till barnet, eller någon som barnet har eller haft en stark känslomässig anknytning till i vardagen. Det är tydligt uttalat att bedömningen ska göras utifrån barnets perspektiv, och det tycker jag är bra.
– Det kan alltså bli avgörande vilken anknytning barnet har till den aktuella personen och utifrån det avgöra om det är en närstående person. Det finns rättsfall där man inte ansett att gärningsmannen varit en närstående till barnet just för att det saknades anknytning, bland annat en morbror som inte ansågs vara närstående, samt en ny pojkvän till mamman. Det är alltid en bedömningsfråga.
Och vad innebär egentligen att barnet ”bevittnar” ett brott?
– ”Bevittna” i det här sammanhanget betyder att barnet ska ha sett eller hört de väsentliga delarna av grundbrottet. Barnet måste alltså ha sett eller hört just det som är brottsligt, som hot eller en misshandel, där det kan räcka med ljudet av slag.
– Men att barnet ser eller hör bråk är inte något brott. Det är inte heller tillräckligt att barnet ser följderna av grundbrottet, som blåmärken eller sönderslagna saker.
– Den nya lagen innebär att poliser som åker ut på plats till en akut händelse är uppmärksamma på vad barnen kan ha upplevt av det som hänt. Sover något barn? I vilka rum är de? Hur ser det ut på platsen?
Lagen omfattar barn 0–18 år. Kan det alltså röra sig om spädbarn?
– Ja absolut, jag har själv haft ärenden och även sett andra domar där spädbarn varit i direkt anslutning till en akut händelse. Det kan exempelvis finnas uppgifter från syskon om att bebisen börjat gråta när mamman ramlat med bebisen i famnen eller andra uppgifter om att bebisen varit vaken, befunnit sig i den direkta anslutningen till händelsen och reagerat på det som hänt.
Hur förhör man barn när det gäller barnfridsbrott?
– Vi förhör normalt sett barn från ungefär 4 års ålder beroende på bland annat deras mognad och språkliga utveckling. I ärenden där vi har tydliga uppgifter från vittnen eller andra målsäganden om vad som hänt kan det finnas möjlighet att höra även något yngre barn, och begränsa det till vad barnet upplevt. Det kan vara i stil med att ”mamma och pappa bråkade och jag blev jätteledsen och fick ont i magen”. Som alltid är tidsaspekten viktig – och särskilt när det gäller de yngsta barnen – så förhören behöver ske skyndsamt.
– Barnen hörs oftast på Barnahus av polisens barnförhörsledare. Redan innan lagen om barnfridsbrott trädde i kraft var det en hög belastning på Barnahusen och barnförhörsledarna, och nu har vi än fler barn som ska höras. Det har tillsatts mer resurser, men det finns fortfarande ett stort behov att täcka.
Hur långa är straffen för den som döms?
– Straffskalan för barnfridsbrott av normalgraden är fängelse i högst två år. Det finns även ett grovt brott där straffskalan är fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. För ringa brott finns en särskild straffskala med böter till fängelse högst 6 månader.
Hur många ärenden har myndigheten haft under det första året?
– Statistiken juli 2021 till augusti 2022 visar 9 905 inkomna brottsmisstankar, varav 1 140 lett till åtal.
Kan du nämna några vanliga skäl till att brottsmisstankar inte leder till åtal?
– Man måste titta på varje enskilt fall, men det kan exempelvis röra sig om att man inte kan styrka att det är närstående till barnet eller att det varit svårt att ta reda på hur mycket och vad barnet sett eller hört av grundbrottet. Sedan handlar det också ofta om att kunna styrka själva grundbrottet. Det är alltid svårt att utreda brott som sker inom hemmets väggar och där de vuxna kanske inte vill medverka.
Vilka utmaningar finns det för er åklagare i tillämpningen av den nya lagen?
– Det tar alltid lite tid innan en ny lag ”sätter sig”. Till exempel behöver socialtjänst, polis och åklagare som samverkar kring barnärenden ha ett gemensamt tänk. När lagen var helt ny märkte vi bland annat att socialtjänsten ibland inte polisanmälde barnfridsbrott om det inte redan fanns ett polisanmält grundbrott. Det är dock inget hinder, och nu vet socialtjänsten att det går alldeles utmärkt att börja i den änden med barnfridsbrottet.
– Sen landar det på oss åklagare och polis att utreda om det finns ett grundbrott. Men även om man inte kommer vidare med grundbrottet, och inte heller med barnfridsbrottet, så har socialtjänstens polisanmälan ett signalvärde.
– Det finns även en del teknikaliteter som återstår att lösa. Om fyra barn sett en misshandel vid ett tillfälle, ja då är det fyra brott. Det innebär att fyra olika målsäganden förs upp i fyra brottsmisstankar. Men om gärningsmannen både misshandlat och hotat, så att varje barn alltså har tagit del av både misshandel och hot, är det då två brott mot varje person? Det är ett exempel där vi behöver få vägledning från domstolarna.
Vad upplever du som viktigast för barnen i processen?
– Barnen måste få komma till tals, bli lyssnade på och det som de blivit utsatta för måste upphöra. För barnen är det inte viktigast att mamma eller pappa blir lagförd. De har en stark lojalitet mot sina föräldrar, och vill inte att de ska hamna i fängelse. Jag har varit med om att äldre barn varit arga eller besvikna på mig när det händer. Då får vi försöka förklara att det är så lagen ser ut och att det är vår uppgift att lagföra personer om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal. Det är väldigt, väldigt viktig att barnen får med sig att de inte gjort någonting fel.
– För det enskilda barnet är det också viktigt att socialtjänsten startar sin egen utredning kopplad till situationen, följer upp och ger barnet stöd.
Varför behövs den här lagstiftningen?
– Inför att FN:s barnkonvention blev svensk lag gjordes en översyn av svensk lagstiftning om vad som skulle behöva kunna ändras för en bättre överensstämmelse med barnkonventionen.
– Barns utsatthet för bevittnat våld och hot är en fråga som diskuterats under lång tid, och även hur deras rätt att komma till tals skulle tillgodoses. Även om det redan tidigare varit möjligt att beakta om barn bevittnat brott mot närstående som en försvårande omständighet, så har det inte alltid varit möjligt att höra barnen, eftersom det krävt vårdnadshavarnas tillåtelse.
Med barnfridsbrottet synliggörs det enskilda barnet och får möjlighet att komma till tals. Som målsägande får de också möjlighet till en egen företrädare.
– Det här är väldigt viktigt. Den forskning som finns väl beskriven i förarbetena till barnfridsbrottet visar att barn far illa av att uppleva våld i nära relation. Det har stor betydelse för hur barnet kommer må i framtiden, hur barnet kommer klara av skolan, sin fortsatta utbildning och relationer i livet.
Är det något annat du vill lyfta fram?
– Att vi har fått barnfridsbrottet betyder inte att vi är i hamn. Vi ska, tillsammans med andra myndigheter, fortsätta arbetet med att skydda barn och barns utsatthet för brott.
Text: Sofia Mårtensson
Foton:
Åklagarmyndigheten (bild på åklagare Stina Sjöqvist)
Genrebild från Stockfoto