”Blåljussabotage” – vad innebär det egentligen?

Förklara vad brottet sabotage mot blåljusverksamhet innebär.

Tittar man bara på den rena lagtexten talar den om att det ska vara ett angrepp eller någon annan typ av störning mot polis, räddningstjänst eller ambulans som syftar till att allvarligt försvåra eller hindra verksamheten. Då kan man dömas för brottsrubriceringen sabotage mot blåljusverksamhet.

Det är en ny brottsrubricering. Varför behövdes den?

Tanken från lagstiftarens sida är att den ska ge ett bra skydd för blåljusverksamheten. Tidigare saknades en övergripande paragraf med lagstöd för att blåljuspersonalen ska få sköta sin verksamhet och arbeta ostörda med sina respektive uppgifter, och inte hindras i sitt arbete. Det är därför den här lagen införts.

Det har dock hela tiden funnits flera smalare lagar man har kunnat använda. Om man som polis blir utsatt för våld i sin tjänsteutövning kategoriseras det som våld mot tjänsteman. Det finns även rubriceringarna våldsamt motstånd, om en person sätter sig till motvärn och bråkar, och hot mot tjänsteman. För lite större och allvarligare händelser finns reglerna om våldsamt upplopp, som gränsar till blåljussabotagets område.

I allmänhetens ögon är blåljusverksamhet en viktig och skyddsvärd verksamhet som ska ha ett särskilt starkt skydd mot rena sabotage. Därför finns sabotage mot blåljusverksamhet i 13 kap i Brottsbalken, tillsammans med det som kallas för de allmänfarliga brotten. Här finns även mordbrand, kapning, flygplatssabotage och allmänfarlig ödeläggelse, som exempelvis att spränga en bomb.

Hur långa är straffen?

Blir du dömd för brottet sabotage mot blåljusverksamhet blir det i de allra flesta fall fängelse, och det är en markering att det här är ett allvarligt brott. Straffskalan för normalgraden är fängelse upp till fyra år.

Det finns också ett grovt brott, som heter grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Där är straffskalan lägst 2 år och upp till livstids fängelse. Då pratar man i lagtexten om att det särskilt ska beaktas om gärningen framkallat fara för flera människoliv, egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art.

Vad är skillnaden på våldsamt upplopp och blåljussabotage?

Det kan vara svårt att avgöra om det är en stor folkmassa, men som åklagare är vi vana att göra svåra avvägningar. Vi tittar på den huvudsakliga karaktären, vad syftet med samlingen är.

Pratar vi om en situation där många människor tycks drivas av att man vill ha ett upplopp, bråka och angripa vad som helst, där man krossar rutor på butiker och liknande, då är det ett våldsamt upplopp.

Om det snarare verkar vara så att man inte vill släppa igenom räddningstjänst och ambulans eller vill försvåra för polis att ingripa eller utföra sitt arbete, då är det sabotage mot blåljusverksamhet. Men det är inte alltid lätt att göra gränsdragningarna och vi ser fram emot mer vägledande praxis från domstolarna under de kommande åren.

Vid samma händelse kan det vara fler brott som är aktuella?

Ja, vid en händelse som är ett blåljussabotage, där en massa människor kastar sten mot blåljus, kan en polis skadas av exempelvis en sten i huvudet. Då kan man åtala för båda brotten, alltså lägga till våld mot tjänsteman, och man kan alltså bli dömd för båda brotten.

Vad krävs för att väcka åtal?

Det är ingen skillnad mot andra typer av brott, utan man ska som åklagare på objektiva grunder kunna förvänta sig en fällande dom. Under förundersökningen handlar det om att identifiera personer på olika sätt, med exempelvis kamerabilder från övervakning, polisens kroppskameror och vittnesuppgifter. De här situationerna liknar ofta supporterbråk, där det råder ett tumult och vi ska ta reda på vem som kastade stenen eller krossade rutan. Det är klart att det kan vara lite stökigt att reda ut, men det är samma beviskrav som vanligt och för att kunna väcka åtal ska åklagaren ha tillräcklig bevisning för att tro att det räcker till en fällande dom.

Under den tid lagen varit i kraft har det väckts drygt 250 åtal. Det får man nog betrakta som en relativt liten siffra, men det är å andra sidan ett allvarligt och inte helt vanligt brott.

Har du fler exempel på händelser som ni prövar som blåljussabotage?

Det rör sig till exempel om händelser som att kasta sten på polisbil, blockera en byggnad där ambulansen ska in och hämta en person eller att lägga ut fotanglar, som försvårar ett efterföljande med polisbil.

När det gäller blåljussabotage finns det två domar från Högsta domstolen. I det ena fallet fann man att det var blåljussabotage, medan det andra inte nådde upp till tillräckligt allvar. I det som var sabotage mot blåljusverksamhet hade vi en situation där en polisbil förföljde en bil. En tredje person saboterade genom att köra ut sin bil i vägen för polisbilen, som fick bromsa och väja.

Det andra målet i Högsta domstolen rörde en patrull i ett särskilt utsatt område som skulle göra kontroll av ett fordon. Personen i fordonet var så stökig att poliserna hade svårt att ha situationen under kontroll. Det tyckte inte Högsta domstolen var tillräckligt.

Ett annat exempel där domstolen inte dömt för blåljussabotage var när en man slagit sönder flera fönster på en polisstation. Det är ett brott i sig – skadegörelse – men nådde inte upp till att allvarligt försvåra polisens verksamhet.

Att ringa 112 utan att behöva hjälp har en egen rubricering – falskt larm – men om det görs i stor utsträckning? Även det har prövats och inte tolkats som blåljussabotage.

Grovt sabotage mot blåljusverksamhet har inte prövats av Högsta domstolen än. Däremot finns en tingsrättsdom som vunnit laga kraft, som gällde en anlagd brand i ett garage där många polisbilar var parkerade, med omfattande spridning och giftig rök.

Vilka utmaningar finns det i tolkningen av den nya lagen?

Lagstiftarens målsättning är att den nya brottsrubriceringen ska ge ett bra skydd så att blåljusverksamheten kan sköta sin verksamhet utan att bli störda. Men man kan se en viss reservation hos domstolarna att döma för det här brottet. Det är ett ord som stökar till det – och det är ordet ”allvarligt”. Angreppet eller störningen ska syfta till att ”allvarligt försvåra eller hindra verksamheten”, enligt lagtexten. Men vad ska man lägga i ordet ”allvarligt”? Här finns det ett utrymme för tolkning, som komplicerar saken och gör domstolarna försiktiga.

Domstolarna har även visat viss reservation för att det ska vara ett allvarligt brott. Så som lagtexten är skriven finns det många rekvisit(*) som domstolen kan hänga upp sig på och ska pröva.

(* Varje lag ställer normalt upp ett antal villkor. För att en lag ska vara tillämplig krävs att något eller alla dessa villkor, rekvisit, är uppfyllda.)

Hur är det för er som åklagare?

Åklagare måste stödja sig på lagtexten, men även vi måste förstå vad som menas. När vi behöver stöd tittar vi i förarbetena till lagtexten, där regeringen ska ha talat om vad man menar. Men ibland räcker det fortfarande inte, och som åklagare vet jag fortfarande inte om mitt enskilda ärende är tillräckligt för att leva upp till brottsrubriceringen och att ”allvarligt försvåra eller hindra verksamheten”. Då får vi testa, förutsatt att vi själva tycker att det är rimligt. Och då får domstolen ta ställning till det. Så småningom bildas det en praxis som blir till vägledning.

I nuläget saknas det fortfarande domar som ger stöd för hur lagtexten ska tolkas. Tingsrättsdomar säger inte så mycket, utan för att vi ska känna oss trygga vill vi ha många hovrättsdomar och ett par domstolsavgöranden från Högsta domstolen. Så man kan nog prata om en femårsperiod innan vi vet närmare hur vi ska hantera sabotage mot blåljusverksamhet.

• • •

Vad räknas som blåljusverksamhet?

Polis och räddningsverksamhet, som exempelvis brandkår och ambulans.

Ur betänkandet på riksdagen.se:
Starkare skydd för blåljuspersonal som utsätts för våld eller sabotage
Regeringen har föreslagit ändringar i brottsbalken som ska skydda personal inom polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård från våld och sabotage. Ändringarna innebär att ett nytt brott införs: sabotage mot blåljusverksamhet, som gör det förbjudet att angripa eller på annat sätt störa blåljuspersonalens arbete. Regeringen har även föreslagit att straffskalan för grovt våld mot tjänsteman ska skärpas. Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Text: Sofia Mårtensson
Foto: Thomas Carlgren (porträttbild på kammaråklagare Isabelle Bjursten) samt Stockfoto (övriga bilder i artikeln)