– Brottsligheten har de senaste åren blivit alltmer komplex, med större utredningar, längre förhandlingstider, fler och längre häktningar och en ökad användning av hemliga tvångsmedel. Bedömningen är att den utvecklingen kommer att fortsätta. En sammanhållen satsning på rättsväsendet är avgörande för framgång och det är angeläget att Åklagarmyndigheten går i takt med utvecklingen, säger riksåklagare Katarina Johansson Welin.
Utöver personaltillskotten pekar myndigheten också på andra behov av fortsatt eller ökad finansiering, till exempel lokal-, it- och säkerhetsanpassningar samt myndighetens uppdrag inom det civila försvaret. Användningen av AI i verksamheten framhålls som väsentlig.
En årlig nettotillväxt om 30 åklagare innebär att cirka 100 aspiranter behöver rekryteras varje år, vilket ställer höga krav på utbildnings- och handledarinsatser. Myndigheten konstaterar också i budgetunderlaget att de nyrekryterade åklagare som nu successivt och i ganska hög takt förordnas som kammaråklagare ökar förmågan att utreda och lagföra brott, men innebär samtidigt en betydande kostnadsökning.
Budgetunderlag lämnas årligen av myndigheter till regeringen och är en beskrivning av vad myndigheten vill göra under den kommande treårsperioden, inklusive förslag till finansiering.
I budgetunderlaget äskar Åklagarmyndigheten medel som medger en nettotillväxt med cirka 30 nya åklagare årligen under perioden 2026–2028. Bakgrunden till de ökade behoven är bland annat brottsutvecklingen och kommande satsningar på polisen och domstolarna.
Läs merDen 21 februari 2025 träder nya föreskrifter om ordningsbot i kraft.
Läs merVerksamheten i Högsta domstolen redovisas årligen i två rapporter; riksåklagarens prejudikatbildande verksamhet och listan över prioriterade prejudikatfrågor.
Läs merPå Åklagarkammaren i Östersund arbetar sex kvalificerade handläggare med trafikärenden från Stockholm och norrut, från beredning till rättsprocess. Trafikärenden från landets södra halva hanteras vid Åklagarkammaren i Karlskrona.
Läs mer