Eurojust – det europeiska rättssamarbetet kraftsamlar

Cecilia Thorfinn, som är svensk och sedan 2018 kommunikationsdirektör på Eurojust (The EU Agency for Criminal Justice Cooperation) berättar på telefon från Den Haag i Nederländerna, där organisationen har sitt säte, om det arbete som pågår hos dem just nu. Precis i dagarna har Eurojust släppt sin årsrapport för 2019. Och det är med stolthet som Cecilia Thorfinn berättar att deras arbete går mycket bra. Under förra året gav Eurojust praktiskt stöd i nära 8 000 utredningar mot den gränsöverskridande organiserade brottsligheten, en ökning med hela 17 procent jämfört med året innan.

- Av de 8 000 utredningarna öppnades hälften under 2019. De övriga har pågått längre. Det här visar att ärendena blir allt mer komplexa och tar längre tid. Antalet utredningsgrupper, som även ofta får finansiellt stöd, har också ökat. Det är tillfredsställande, då vet vi att vi gör rätt. Åklagare skulle inte efterfråga oss i så stor utsträckning om inte vår service passade deras arbete, så det är ett kvitto på att vi är på rätt spår, säger Cecilia Thorfinn.

Deskarna är spindeln i nätet

Eurojusts operativa verksamhet består av 26 nationella ”deskar” som framför allt arbetar med ekonomisk brottslighet. Men också med nätbrott, terrorism, människohandel, droghandel, flyktingsmuggling, miljöbrott, bedrägerier, penningtvätt med mera.

Med snabba stödinsatser från de olika deskarna sprängdes till exempel ett pedofilnätverk som agerade från Sverige. En svensk kvinna i nätverket som sålde sina egna fem barn för sexuella ändamål flydde Sverige med sina barn till okänd ort när det hettade till. Genom ett snabbt och intensivt samarbete mellan Europol och den svenska och spanska desken på Eurojust kunde mamman gripas i Malaga i Spanien. Hon dömdes för att ha utsatt sina egna barn för sexövergrepp och sedan sålt filmer från övergreppen till över fyra års fängelse och en av medhjälparna dömdes också till ett flerårigt fängelsestraff.

(Bilden nedan finns också i större format här.)

Nyligen dömdes också fyra personer i Sverige till långa fängelsestraff i ett fall som beskrivits som en av de största stölderna i svensk rättshistoria och som gått under namnet Falcon Funds. Det handlar om tre svenskar och en amerikan som åtalats för grovt bedrägeri på omkring 2 miljarder kronor där tiotusentals småsparare drabbats. Ett effektivt samarbete mellan Eurojust, Europol och även det amerikanska åklagarväsendet lyfts som en framgångsfaktor i ärendet.

- Det här är några typexempel på hur effektivt samarbetet över gränserna är. De leder ofta till tillslag och efterföljande åtal och rättsprocesser. Deskarna är spindeln i nätet. Här får åklagare och utredare snabbt svar, rätt personer runt skrivbordet och pappersarbetet blir gjort på adekvat sätt. Jag upplever en enorm kollegialitet i Eurojust. Vi arbetar alla på engelska och vi har samma referensram. Det handlar om att kavla upp ärmarna och få jobbet gjort, säger Thorfinn.

Nätverket med sambandsåklagare växer

Utöver de medlemmar som EU-länderna utgör i Eurojust har myndigheten långtgående samarbetsavtal med ytterligare 12 länder. Förra året slöts avtal med Serbien och trädde avtalet med Albanien i kraft. Sex av dessa länder har också utnyttjat möjligheten att stationera en sambandsåklagare på Eurojust. Denna grupp växer hela tiden och i mars 2020 anslöt en sambandsåklagare från Serbien.

- Många ligor är aktiva i både EU och i Västra Balkan-regionen. Att vi får ett nära samarbete med dessa länder är mycket värdefullt för det internationella nätverket, menar Thorfinn.

”War room”

På Eurojust finns ett välanvänt koordinationscenter, ett slags ”war room”. I centret finns säker teknik för att åklagare som arbetat tillsammans i ett fall ska kunna följa tillslag och gripanden i flera länder simultant och i realtid, göra analyser och kunna anpassa strategin på plats. Det är ett mycket populärt sätt att arbeta på och antalet koordineringscenter ökar ständigt.

Experimentera med nya metoder

Precis som i många andra i europeiska länder under coronakrisen arbetar de anställda på Eurojust i Den Haag temporärt hemifrån. Även om arbetet är lika intensivt som vanligt så tar det mer tid för att hitta nya lösningar.

- Jag har bland annat lärt mig att experimentera med nya mötesmetoder. Vi höll en konferens där deltagare från nio olika länder egentligen skulle flygas in till Haag. Men vi fick ställa om till videokonferens och tänka ny mötesdynamik. Och jag håller just nu på att försöka lösa situationen kring en större konferens om krigsbrott och terrorism som skulle ha hållits i Bryssel i maj. EU:s rättskommissionär och Nobelpristagaren Nadia Murat var huvudtalare, nu får de skicka in sina bidrag via videoinspelningar istället och så får vi skapa dynamik via sociala medier, säger hon.

Det finns såklart både för- och nackdelar med situationen menar Thorfinn.

- Sättet vi ställt om till är bättre för miljön och det blir mer ekonomiskt att hålla möten digitalt. Men utan fysiska träffar får vi ingen feedback, ingen ögonkontakt, inga fikapauser med lättsamt prat. Dock är det här en chans att nå ut på ett annat sätt. Vi kommer klara det här också, avslutar Cecilia Thorfinn.

Fakta

Den europeiska samarbetsmyndigheten Eurojust är EU:s byrå för straffrättsligt samarbete (European Agency for Criminal Justice Cooperation) och har sedan 2002 sitt säte i Den Haag i Nederländerna. Syftet med byrån är att underlätta och förbättra samordningen och samarbetet mellan nationella myndigheter i bekämpningen av grov gränsöverskridande brottslighet.