Fortsatt förtroende för åklagarna

Drygt varannan svensk, 51 procent, har högt förtroende för åklagarna. Det visar Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) 2015 från Brå som presenterats. Både åklagarna och rättsväsendet som helhet har ett högre förtroende hos allmänheten nu än när mätningarna inleddes 2006.
Bild föreställande rapporten Nationella trygghetsundersökningen 2015

51 procent av har stort förtroende för åklagare, vilket är en något högre andel än året före då motsvarande siffra var 49 procent. Sedan mätningarna inleddes 2006 har förtroendet för åklagarna ökat med nio procentenheter. De andra myndigheterna som är med i undersökningen är polisen, domstolarna och kriminalvården. Högst förtroende har polisen (65 procent), därefter kommer domstolarna (53 procent), tätt följda av åklagarna (51 procent) och kriminalvården (43 procent).

Allt färre har lågt förtroende för åklagarna

Andelen med lågt förtroende har minskat över tid för hela rättsväsendet. Åklagarmyndigheten är den myndighet i mätningen som har minst andel som har lågt förtroende, 8 procent.

Ålder har betydelse när det gäller förtroende. I den yngsta åldersgruppen, 16-19 år, finns flest personer med stort förtroende för rättsväsendet. Men förtroendet fortsätter inte uppåt i åldrarna, vilket innebär att det tycks vara ålder i sig som är förklaringen till ett högt förtroende för rättsväsendet och inte att en viss åldersgrupp har särskilt högt förtroende och som de bibehåller över tid.

Brottsutsattas erfarenhet av åklagare

Hos brottsutsatta säger drygt hälften, 51 procent, att de har positiva erfarenheter av kontakten med åklagaren, medan andelen med negativa erfarenheter uppgår till 23 procent. Fler kvinnor än män har positiva erfarenheter med åklagarkontakten. 55 procent av kvinnorna och 48 procent av männen har positiva erfarenheter av åklagare.

Publicerad 2016-01-29

Nyheter från åklagarmyndigheten

  • Arbeta utomlands som åklagare

    Hur kan man som åklagare arbeta utomlands? I podden "Livet som åklagare" berättar två svenska åklagare om sina erfarenheter från Internationella brottmålsdomstolen och Eurojust i Haag.

    Läs mer
  • Bättre möjligheter att återta vinster av brott

    Nu har den nya förverkandelagstiftningen trätt i kraft som ska skapa bättre förutsättningar att begränsa vinsterna av brott. En av de stora nyheterna är att värdeföremål kan tas i beslag utan att ägaren binds till att ha begått brott. Det kallas för självständigt förverkande.

    Läs mer
  • Kvinnors roll i kriminella nätverk har förändrats

    När polisens arbete med krypterade kommunikationsplattformar intensifierades, blev det tydligt att fler kvinnor än tidigare var involverade i gängens verksamhet. Från att ha varit passiva medhjälpare ser vi nu att kvinnor alltmer tar en aktiv roll i gängens verksamhet, inklusive att utföra i våldsbrott. 

    Läs mer
  • Fler nyheter