Frysta och förverkade miljoner

Förr började man titta på den misstänktas tillgångar först vid tillslaget. Stora summor hann gömmas undan. Så är det inte längre. Åklagarmyndigheten har egna ekonomer – åklagarrevisorer. Helena Karlsson (bilden) på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet är en av dem. Under de månader som polisen spanar på den misstänka, så arbetar hon nära polisens finansiella utredare med att kartlägga allt från bankkonton, transaktioner och aktieinnehav till swish-överföringar.

– Sen är alla beredda. Tillslaget är en synkroniserad handling. I samma stund som personen grips skickar vi förvarsbeslut till exempelvis banker, fondförvaltare och Lantmäteriet för fastigheter, och fryser alla de tillgångar som vi har knutit till den misstänkta. Det finns ingen tid att gömma undan något.

Under spaningstiden har åklagarrevisorn gott om tid att leta efter det man behöver i den finansiella utredningen. Pusslet läggs tillsammans av hela utredningsteamet.

– Säg att vi har en person som vi inte hittar något aktivt bankkonto på. Då kan polisens spanare berätta hur personen betalar för saker i butiker. Tillsammans hittar vi pengaflödena.

Gängkriminellas kläder och bilar

Men det är faktiskt inte alla som lämnar spår i de vanliga kanalerna. I gängkriminella miljöer används inte traditionella bankkonton i någon större utsträckning och det handlas inte med aktier.

– Det är kontanter som gäller och det lämnas inga spår i legala kanaler. Då är det spaning som gäller, och en kartläggning av kläder, klockor, smycken, bilar…

Förr hade rättsväsendet inte fokus på att förverka sådant som lyxklockor och dyra bilar. Men sedan den satsning som gjordes kring åklagarrevisorer och finansiella utredningar 2010 har man byggt upp en kompetens för att återföra alla typer av brottsutbyten.

– Det sticker i ögonen att se hur kriminella tjänar stora pengar på sin verksamhet. Därför har det ett stort signalvärde att visa att man inte kan livnära sig på brott i Sverige.

Ett kompletterande perspektiv

De spanare och utredare som arbetar för att knyta en misstänkt till ett brott kan ha hjälp av de finansiella spåren i sin brottsutredning. Till exempel kan åklagaren få en kartläggning om hur brottet byggts upp och begåtts och den misstänkta kan placeras vid en specifik plats genom ett använt bankkort.

– Om vi exempelvis är med vid ett tillslag går vi igenom plånboken för att se vilka betalkort de har och vi är väldigt intresserade av vad de har för appar i mobilen. För i vår värld är en mobil inte bara en telefon, det kan vara så att vi håller i en aktiv kryptovalutaplånbok med stora saldon som kan säkras.

Kryptovalutor är vardagsmat

Kryptovalutor finns med i många av de ärenden som Helena Karlsson hanterar. Även om de inte används av dem som säljer narkotika på gatan, så är det väldigt vanligt när man kommer upp något steg i hierarkierna. Det är en utmaning att lyckas följa spåren, men det finns luckor. Åklagarrevisorerna har ett bra samarbete med polisens utredare med kryptokompetens.

– Den som sålt narkotika på darknetsajten Flugsvamp får betalt i kryptovaluta. Men hyran ska betalas i en vanlig valuta och om personen sen ska ner till Spanien och köpa narkotika med kontanter så behöver kryptovalutan växlas. Kryptovalutan ska helt enkelt konsumeras och omsättas, och i något skede måste den ut i en gångbar valuta. Och direkt när det händer lämnar det spår.

Som käppar i hjulet finns bolag dit bitcoin skickas och passerar via tredje person. Men ofta hittar åklagarrevisorn något att ta fasta på.

– Beställningen som görs på Flugsvamp skickas hem anonymt till köparen och betalas med kryptovaluta. Men köparna lämnar omdömen på Flugsvamp, precis som på Tradera. Där kan vi börja arbeta. För att beräkna brottsvinsten kan vi utgå från hur många köpare som lämnat omdömen och vilken vara de köpt, vi kan ta de uppgifterna och göra en beräkning på hur stor säljarens vinst varit.

Hittar pengar utanför Sveriges gränser

De finansiella utredningar som Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet håller i försvinner nästan alltid utanför Sveriges gränser. De flesta EU-länder deltar i ett samarbete där en medlemsstat kan be en annan medlemsstat om specifika utredningsåtgärder i brottmål.

Det innebär till exempel att det är möjligt att få reda på om en misstänkt person har ett bankkonto i Spanien, och att få detaljerad insyn i det. Åklagarrevisorernas upparbetade kontakter underlättar – i Sverige, Europa och globalt.

– Vi vet vem vi ska ringa om vad. Vi når långt. Jag har fryst kryptovaluta på Caymanöarna och vi vet vem vi ska prata med på Seychellerna och Malta. Det här kan vara ställen där man tidigare inte trott att det är någon idé att bedriva förundersökningar, men det går utmärkt.

Ett område i rörelse

De personer som utreds är kreativa när det kommer till att dölja tillgångar. Åklagarrevisorerna har samtidigt utmaningen med nya verktyg, som kryptovalutor, och förändringar i de finansiella systemen. Även lagstiftningen rör på sig. Helena Karlsson skulle dock önska att just lagstiftningen utvecklades i snabbare takt, och ser fram emot den planerade översynen av 36:e kapitlet i Brottsbalken. Önskemålet är enklare regler kring beslag, förvar och kvarstad.

– I många andra länder kan man agera när en person med kriminellt leverne och utan taxerad inkomst köper ett hus för miljoner. Men i Sverige har vi ingen ”förklaringsbörda”, utan pengarna måste kopplas till det brott som utreds. Med den lagstiftning vi har idag kan det alltså vara uppenbart att tillgångar kommer från brottslig verksamhet, utan att vi kan förverka pengarna.

Dåliga nyheter för kriminella – åklagarrevisorerna ska bli fler

Även inom Åklagarmyndigheten finns förbättringspotential. Dagens 16 åklagarrevisorer har nämligen fullt att göra, och när man måste prioritera finns det risk att man missar spår. Därför ska antalet åklagarrevisorer fördubblas till 2025.

– Det finns helt klart fler ärenden som kan omfattas av brottsutbytesarbetet. Vi ser till att brott inte lönar sig och att det blir en värre utgång för dem som döms – att det inte finns några miljoner som väntar på dem efter fängelsestraffet. Att bli av med pengar och tillgångar är ofta det som svider mest för de kriminella.

Text: Sofia Mårtensson
Bilder: Stockfoto