Ingen pratar – tystnadskulturen vid brott

På bild: Domare Mikael Swahn, riksåklagare Petra Lundh och advokat Johan Eriksson.

Vi ser en brottsutveckling med många grova våldsbrott, framför allt skjutningar, och många utredningar som inte klaras upp. Det är ofta svårt att få vittnen och målsäganden att ställa upp och prata om vad de sett och hört.

Hur ska vi få fler att prata och våga vittna? Hur kan vi på ett bättre sätt underlätta för och skydda de som berättar? Hur kan lagstiftningen utvecklas för att anpassas till ett sådant scenario? Det var frågor som diskuterades på ett seminarium som Åklagarmyndigheten anordnade i Almedalen den 5 juli. I panelen deltog riksåklagare Petra Lundh, advokat Johan Eriksson, domare Mikael Swahn och vice chefsåklagare Anna Svedin.

Nya lagar löser inte alla problem

Ny lagstiftning är inte svaret på alla frågor, det var paneldeltagarna överens om.

– Tystnadskulturen har blivit allt starkare och det är ett samhällsproblem som man måste ta tag i från grunden. Men det har ingen lyckats med, utan istället lappar och lagar vi i lagstiftningen, sa vice chefsåklagare Anna Svedin.

Nyligen infördes i svensk lag ett system med så kallade kronvittnen, som innebär att den som är misstänkt och som medverkar till att någon annan persons brottslighet klaras upp också ska kunna få ett kortare straff. Dock ska domstolen inte behöva följa den strafflindring som åklagaren föreslår för den misstänkte.

– Jag är oroad över att man kastar fram ogenomtänkta förslag. Kronvittnen är ett grepp i panik, så som lagstiftningen utformades. Ingen advokat kommer att kunna uttala sig om strafflindringens värde, eftersom den misstänkte inte får några garantier, sa advokat Johan Eriksson.

Finns överallt

Tystnadskulturen finns inte enbart inom den organiserade och grova brottsligheten, utan den har smittat av sig även till vanliga medborgare som råkar bli vittnen till brott.

– Det har skett en förändring så att inte ens tillfällighetsvittnen vågar träda fram. Det gäller inte bara de allvarligaste brotten, utan även inom annan typ av brottslighet, sa riksåklagare Petra Lundh.

Många gånger är vittnen och brottsoffer oroliga i onödan, i synnerhet vid mindre allvarlig brottslighet Det finns stöd att få för den som ska vittna och sedan några dagar är det till exempel möjligt att sekretessbelägga vittnens kontaktuppgifter.

Svåra frågor

Frågorna är många och några entydiga svar finns i allmänhet inte. Paneldeltagarna var dock överens om att detta är ett problem som måste fortsätta diskuteras.

På bild: Vice chefsåklagare Anna Svedin, domare Mikael Swahn, riksåklagare Petra Lundh
och advokat Johan Eriksson samt moderator Helene Gestrin.