Åklagarmyndigheten / Nyheter och press / Aktuellt på Åklagarmyndigheten / Ingen pratar – tystnadskulturen vid brott

Ingen pratar – tystnadskulturen vid brott

Hur kan vi få fler att våga berätta vad de sett vid brott? Den frågan diskuterades på ett av Åklagarmyndighetens seminarier i Almedalen.

På bild: Domare Mikael Swahn, riksåklagare Petra Lundh och advokat Johan Eriksson.

Vi ser en brottsutveckling med många grova våldsbrott, framför allt skjutningar, och många utredningar som inte klaras upp. Det är ofta svårt att få vittnen och målsäganden att ställa upp och prata om vad de sett och hört.

Hur ska vi få fler att prata och våga vittna? Hur kan vi på ett bättre sätt underlätta för och skydda de som berättar? Hur kan lagstiftningen utvecklas för att anpassas till ett sådant scenario? Det var frågor som diskuterades på ett seminarium som Åklagarmyndigheten anordnade i Almedalen den 5 juli. I panelen deltog riksåklagare Petra Lundh, advokat Johan Eriksson, domare Mikael Swahn och vice chefsåklagare Anna Svedin.

Nya lagar löser inte alla problem

Ny lagstiftning är inte svaret på alla frågor, det var paneldeltagarna överens om.

– Tystnadskulturen har blivit allt starkare och det är ett samhällsproblem som man måste ta tag i från grunden. Men det har ingen lyckats med, utan istället lappar och lagar vi i lagstiftningen, sa vice chefsåklagare Anna Svedin.

Nyligen infördes i svensk lag ett system med så kallade kronvittnen, som innebär att den som är misstänkt och som medverkar till att någon annan persons brottslighet klaras upp också ska kunna få ett kortare straff. Dock ska domstolen inte behöva följa den strafflindring som åklagaren föreslår för den misstänkte.

– Jag är oroad över att man kastar fram ogenomtänkta förslag. Kronvittnen är ett grepp i panik, så som lagstiftningen utformades. Ingen advokat kommer att kunna uttala sig om strafflindringens värde, eftersom den misstänkte inte får några garantier, sa advokat Johan Eriksson.

Finns överallt

Tystnadskulturen finns inte enbart inom den organiserade och grova brottsligheten, utan den har smittat av sig även till vanliga medborgare som råkar bli vittnen till brott.

– Det har skett en förändring så att inte ens tillfällighetsvittnen vågar träda fram. Det gäller inte bara de allvarligaste brotten, utan även inom annan typ av brottslighet, sa riksåklagare Petra Lundh.

Många gånger är vittnen och brottsoffer oroliga i onödan, i synnerhet vid mindre allvarlig brottslighet Det finns stöd att få för den som ska vittna och sedan några dagar är det till exempel möjligt att sekretessbelägga vittnens kontaktuppgifter.

Svåra frågor

Frågorna är många och några entydiga svar finns i allmänhet inte. Paneldeltagarna var dock överens om att detta är ett problem som måste fortsätta diskuteras.

På bild: Vice chefsåklagare Anna Svedin, domare Mikael Swahn, riksåklagare Petra Lundh
och advokat Johan Eriksson samt moderator Helene Gestrin.

Publicerad 2022-07-05

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Arbeta utomlands som åklagare

    Hur kan man som åklagare arbeta utomlands? I podden "Livet som åklagare" berättar två svenska åklagare om sina erfarenheter från Internationella brottmålsdomstolen och Eurojust i Haag.

    Läs mer

  • Bättre möjligheter att återta vinster av brott

    Nu har den nya förverkandelagstiftningen trätt i kraft som ska skapa bättre förutsättningar att begränsa vinsterna av brott. En av de stora nyheterna är att värdeföremål kan tas i beslag utan att ägaren binds till att ha begått brott. Det kallas för självständigt förverkande.

    Läs mer

  • Kvinnors roll i kriminella nätverk har förändrats

    När polisens arbete med krypterade kommunikationsplattformar intensifierades, blev det tydligt att fler kvinnor än tidigare var involverade i gängens verksamhet. Från att ha varit passiva medhjälpare ser vi nu att kvinnor alltmer tar en aktiv roll i gängens verksamhet, inklusive att utföra i våldsbrott. 

    Läs mer
  • Fler nyheter