”Ingen ska behandlas så här, det är därför jag berättar"

För första gången har ett myndighetssamarbete lett fram till att ett par i Åsele i Västerbotten dömts till fängelse för nio fall av grov människoexploatering. Det handlar om hundratals thailändska bärplockare som utnyttjats i parets företag.

Den 11 juli dömdes en man och en kvinna för nio fall av grov människoexploatering av Lycksele tingsrätt. Tillsammans med ett thailändskt bemanningsföretag rekryterade de 155 bärplockare från Thailand till Åsele, som i stället för arbete med goda arbetsvillkor hamnade i beroendeställning till dem. De var redan skuldsatta när de kom till Sverige och sedan ökade skulden med kostnader för husrum, mat, bensin med mera. Bärplockarna hade mycket långa arbetsdagar, har gått hungriga och till och med tvingats äta djurkadaver och okända svampsorter. När de klagade och frågade efter sin lön hotades de med att skickas hem.

”Ja det finns gånger man sover i skogen också. Anledningen att sova där är för dom begränsar våra bensinpengar. Dom sa att man inte kunde använda pengar för bensin mer än 500 kronor. Vissa dagar vi är ute måste man åka runt på olika ställen med bil och (…) inte bensin. Det är en anledning att det är lika bra att sova i skogen. Man kan inte komma hem, för att spara bensin.”

Ur polisförhör med en thailändsk bärplockare.

Petra Götell är senior åklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet och den som åtalat paret. Hon hade yrkat på att de skulle dömas för människohandel till 5 års fängelse. Det blev i stället 2 år och 6 månaders fängelse för grov människoexploatering (9 tillfällen), ett förverkande* på drygt 4,4 miljoner kronor, höga skadestånd till målsägandena och omedelbart näringsförbud i 7 år.

Vi ställde några frågor till Petra Götell.

Hur ser du på domen?

– Det är en bra dom, jag är nöjd över att de fälldes. Förverkandeyrkandet godtogs fullt ut, målsägarna fick bra ersättning dels för sveda och värk, dels för utebliven lön. Själva påföljden är den mindre delen kan jag tycka. Men tingsrätten svarar inte på frågan om människohandel, de säger bara att bärplockarna har varit utsatta men att det inte når upp till brottet människohandel. Jag menar att det inte ensamt är avgörande för om det ska vara människohandel eller inte.

Hur kom missförhållandena i Åsele till myndigheternas kännedom?

– Jag tror att det varit känt ganska länge, också när det gäller andra bärföretag i norr. Men det har uppmärksammats mer nu och myndigheterna är mer på tårna. De som ska ha den största elogen för att det här har gått i lås är regionkoordinatorerna** mot prostitution och människohandel i region Nord. De har engagerat sig mycket i bärplockarnas situation. Upprinnelsen till allt var att de hade samlat bärplockarna på ortens kulturhus för att höra hur de hade det. Vissa hade uttryckt att de ville prata med polisen, och därför var också polisen där och det var då det kom fram.

Är det ovanligt att utnyttjade personer anmäler?

– Jag tror att folk har anmält tidigare också, men det har nog blivit nedlagt ganska snabbt för att de åker hem. I det här fallet var det lyckokast att vi kunde höra dem medan de var kvar i Sverige. Av 155 bärplockare i Åsele hade ett 40-tal tagit sig kulturhuset i Åsele – 9 stannande kvar när vi ville ha fördjupade förhör i slutet av säsongen. Många valde att åka hem eftersom utbetalningen skulle komma i efterhand när de hade rest tillbaka och de var rädda för att inte få någon lön utbetald alls.

Hur har myndighetssamverkan medverkat till att du kunde väcka åtal? 

– Tack vare att regionkoordinatörerna, som tillsammans med människohandelsektionen på Noa, gränspolisen och Arbetsmiljöverket var på plats och gjorde tillsyn på flera av bärföretagen i Åsele. Det var sedan Noa som rapporterade till mig.

Vilka utmaningar har funnits och hur kan man komma till rätta med dem? 

 – Vi är olika myndigheter med olika fokus och det svåra har varit att man inte riktigt vet hur man ska samverka. Jag hoppas och tror att den här domen leder till något bra. Det finns en del stuprörstänk även i detta fall även om det gått förhållandevis bra. Det kan vara ett förhållningssätt som går ut på att en myndighet gör det myndigheten ska göra, varken mer eller mindre. Men om du åker ut på en arbetsmiljöinspektion är det enkelt att fotografera och anteckna som dokumentation om vad man sett och upplevt för att sedan delge åklagaren den informationen. Man kan tänka att det här kanske någon annan har nytta av och tipsa rätt person medan det är färskt. Det är mycket viktigt för förundersökningen och för att kunna väcka åtal. Samarbetet i det här ärendet är bara ett första trevande, men nu kan vi visa att det faktiskt går, det gäller alla branscher.

Människohandelsbestämmelserna följer definitioner i internationella överenskommelser och kan inte ändras. När det gäller människoexploatering är problemet formuleringen att det ska gå att bevisa ”uppenbart orimliga villkor”. Det kan finnas allmänt dåliga villkor inom verksamheter utan att det är olagligt, och att veta var gränsen för ”uppenbart orimliga villkor” går kan vara svårt. Hur lyckades du?

– Jag tror att det var många bäckar små…många bitar som bidrog till en helhet. Till exempel så berättade bärplockarna att de var rädda, de fick inte mat, de bodde trångt, de hade långa arbetsdagar, de blev dåligt betalade, de hade dåliga bilar – helheten gjorde att jag kunde visa på att det var orimliga villkor. Hade det bara handlat om utebliven lön – då är det snarare en form av bedrägeri, då tittar domstolen inte på rimligheten.

Vad betyder domen, hur kommer den påverka bärplockarbranschen?

– Det kan säkert bli både bra och dåligt. Vi får hoppas att personerna som kommer hit hädanefter får bo, leva och arbeta under bra villkor. Det kan bli så att bären blir dyrare. Men vad är det som säger att vi ska äta bär som inte kostar något? Kanske får du får gå ut själv och plocka dina bär. Världspriset behöver höjas möjligen? De svenska blåbären kan bli mycket dyrare för att de som plockat dem fått avtalsenliga löner. Då kan man också gå ut med att de här svenska bären har plockats av personer som haft rättvisa villkor och att de kan leva på sina löner.

Vad är du mest nöjd med i domen?

– Att domstolen har påvisat att det här beteendet, det här handlandet inte är okej. Även om jag inte företräder bärplockarna är jag glad för att de får upprättelse, får ett erkännande och ersättning för det de har gjort. Vad jag har hört så är de glada. De har tagit ansvar för alla bärplockare, en av de sa ’ingen ska behandlas så här, det är därför jag berättar’. Oavsett bransch så kan det inte vara så att bara för att man kommer från ett fattigt land ska man få lägre lön och bli utnyttjad.

Text: Anna Knöfel Magnusson
Bild: TT/Stockfoto

* Förverkandeyrkande
Att förverka ett värde innebär att gärningspersonen blir skyldig att betala in pengar till staten som motsvarar värdet på brottsvinsten.

** Regionkoordinatorer

Runt om i landet finns särskilda regionkoordinatorer som yrkesverksamma eller ideellt aktiva kan kontakta. De kan erbjuda praktisk konsultation och vägledning i ärenden som rör människohandel. De är anställda inom Socialtjänsten och fungerar som stöd till den Nationella samordningen mot prostitution och människohandel på Jämställdhetsmyndigheten.

Fakta

Människohandel innebär att en gärningsperson använt exempelvis vilseledande, olaga tvång eller utnyttjande av någons utsatta belägenhet för att rekrytera, transportera, överföra, inhysa eller ta emot personer i syfte att exploatera dem. Människohandelsbrottet kräver alltså inte att någon faktiskt exploatering har ägt rum.

Människoexploatering som är ett underordnat brott till människohandel innebär däremot att någon ”genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri”.

Uppdatering sedan denna artikel publicerades:

Både åklagare och försvarare beslutade under sommaren 2024 att överklaga tingsrättens dom. Hovrätten för övre Norrland meddelade sin dom den 24 oktober och beslutade då att fastställa tingsrättens dom.

Den 19 november beslutade riksåklagaren att överklaga domen till Högsta domstolen. Se pressmeddelande