När Åklagarmyndigheten tar fram sina riktlinjer utgår vi alltid från lagstiftarens ambition. Lagen säger att det krävs mycket speciella skäl för att åklagare ska få besluta att hålla ett barn frihetsberövat. Att lagen ska uppfattas så har bland annat Högsta domstolen (HD) och JO bekräftat. Barnkonventionen, som numera är svensk lag, säger samma sak. I avgöranden från 2015 och 2017 har HD förklarat hur regeln om att frihetsberöva barn ska tolkas. Riksåklagaren har anpassat sina anvisningar till åklagarna utifrån HD:s tolkning. Brottets allvar och åldern på den misstänkta är de viktigaste faktorerna.
Åklagarmyndigheten arbetar kontinuerligt med att utvärdera sina riktlinjer för att garantera att verksamheten sker rättssäkert. När riktlinjerna om frihetsberövande av unga utvärderades 2019 framkom
För att komma till rätta med eventuella missuppfattningar har förtydliganden gjorts i både våra utbildningar och i våra interna kanaler.
Åklagarmyndigheten strävar självklart alltid efter en enhetlig tillämpning av lagen. Men juridiken är ingen exakt vetenskap och varje rättsfall måste hanteras efter omständigheterna i det enskilda fallet.
Åklagarmyndigheten strävar efter att stärka enhetligheten och säkerställa att alla har samma möjlighet till skydd genom kontaktförbud, oavsett var i landet man befinner sig. Under det senaste året har antalet meddelade kontaktförbud i Sverige ökat och spridningen mellan åklagarområdena minskat.
Läs merHur pratar vi med unga om sex och samtycke? Region Sörmland har på initiativ av Åklagarmyndigheten tagit fram en ljudnovellsamling för ungdomar kallat ”Två sidor av sex”.
Läs merFrån den 1 januari 2025 kan domstolen besluta att ett vittne får vara anonymt under brottsutredningen eller under rättegången. Ett sådant tillstånd ges bara i särskilda undantagsfall.
Läs merMajoriteten av åklagarkamrarna tar nu emot ansökningar från studenter på juristprogrammet. För att bli aktuell för anställning måste man ha läst kursen straff- och processrätt.
Läs mer