Åklagarmyndigheten / Nyheter och press / Aktuellt på Åklagarmyndigheten / Kvinnors roll i kriminella nätverk

Kvinnors roll i kriminella nätverk har förändrats

När polisens arbete med krypterade kommunikationsplattformar intensifierades, blev det tydligt att fler kvinnor än tidigare var involverade i gängens verksamhet. Från att ha varit passiva medhjälpare ser vi nu att kvinnor alltmer tar en aktiv roll i gängens verksamhet, inklusive att utföra i våldsbrott. 
Kvinnor tillskrivs ofta stödjande eller logistiska roller eftersom de traditionellt sett inte betraktats som lika misstänkta som män. Det gör dem mer lämpliga att användas i roller där risken att åka fast är högre för män. 
 
I de krypterade chattarna kan man dock se att kvinnors roller har förändrats över tid. Från att ha varit passiva förvarare har vissa nu tagit en mer aktiv roll i gängens verksamhet, inklusive att utföra grova våldsbrott och transportera narkotika. 

– Det är en alarmerande utveckling som vi inte har sett tidigare. Det är inte helt ovanligt att kvinnor ställs inför rätta för grova brott, och deras involvering i våldsbrott har ökat de senaste åren. De kan även ha mer koordinerande roller och hantera ungdomar som anlitats av gängen som utförare, säger statsåklagare Ida Arnell som arbetar i Åklagarmyndighetens områdesteam mot allvarlig brottslighet i Stockholm. 

gatumiljö i stan på natten

”Gröna gummor”

När polisens arbete med krypterade kommunikationsplattformar som Encrochat, SKY-ECC och Anom intensifierades, blev det tydligt att fler kvinnor än tidigare var involverade i gängens verksamhet. 

Kvinnornas bostäder användes till exempel för att förvara vapen, sprängämnen och narkotika eftersom polisen i regel inte misstänker kvinnor i lika hög utsträckning som män. Termen "gröna gummor" användes i chattarna för att beskriva dessa kvinnor, som inte hade något i belastningsregistret och därför ansågs vara säkra för förvaringsplatser.  

Rapporter från Brå och Polismyndigheten

Enligt Brås rapport "Ökningen av skjutvapenvåld i Sverige" (se länk) finns det i chattar och förundersökningar viss information om kvinnors och flickors roll i förhållande till skjutvapenvåldet. Där framkommer att kvinnor och flickor använts för att förvara och transportera vapen, hyra bilar eller beställa taxi och även för att transportera skyttar och andra inblandade till olika platser. Det tycks med andra ord som att kvinnor och flickor är aktiva i den kriminella miljö där skjutningar förekommer, men att deras roll i första hand är kopplad till logistiken runt en skjutning.

Enligt Polismyndighetens rapport "Lägesbild över aktiva gängkriminella i Sverige" (se länk) utgör kvinnor en liten andel av antalet identifierade i kriminell miljö och att kvinnor framförallt återfinns i "stödjande roller" till andra kriminella. De chattar som analyserats inom ramen för den här studien innehåller inga exempel på kvinnliga användare av krypterade telefoner. Informationen om kvinnors och flickors potentiella roll i olika dåd framkommer genom manliga användare som refererar till kvinnor i sin omgivning. Även förundersökningsmaterialet, som baseras på andra källor, bekräftar bilden av kvinnors och flickors mer perifera roll.

Enligt Polismyndighetens rapport om könsfördelning i nätverken, är 5 procent av de aktiva i kriminella nätverken kvinnor. Om man tittar på de som är kopplade till kriminella nätverk är siffran när det gäller kvinnor högre, 19 procent. Andelen kvinnor är störst i rollkategorin möjliggörare och specialister, och minst i rollkategorin strategisk aktör.
 
Text: Moa Hörnquist
Foto: Robin Simonsson

 

Publicerad 2024-10-28

Nyheter från Åklagarmyndigheten