Lagen om preventiv avlyssning utvidgas

Preventivlagen har funnits länge, framför allt gällande terroristbrott, men sedan den 1 oktober i år är den utvidgad till att gälla fler brott. De nya reglerna är viktiga då de ger polisen möjlighet att tidigt kunna identifiera potentiella gärningsmän i de pågående dödliga gängkonflikterna. Det menar Anna Svedin, som är vice chefsåklagare på Södra åklagarkammaren i Stockholm. Hon leder bland annat förundersökningen i ärendet där en 12-årig oskyldig flicka sköts till döds i en gängkonflikt i Botkyrka sommaren 2020, ett ärende som nu är uppe i hovrätten. 

När ett brott har begåtts inleds en förundersökning. Hemliga tvångsmedel som t.ex. hemlig avlyssning och hemlig dataavläsning får användas i en förundersökning och regleringen för detta finns i rättegångsbalken.

– De nya reglerna om preventiva tvångsmedel ger polisen rätten att använda hemliga tvångsmedel tidigare, redan innan ett faktiskt brott har ägt rum, vilket förhoppningsvis kommer kunna leda till att polisen kan förhindra att ytterligare människor mister livet. Man kan dra paralleller till när fransk polis knäckte de krypterade apparna Encrochat och Sky ECC, som många gängkriminella kommunicerade genom för ett par år sedan. I Encrochat och SKY ECC skrevs öppet om planerade mord och storskalig smuggling av narkotika. Nu har svensk polis på samma sätt getts möjlighet att gå in preventivt och lyssna på samtal eller läsa meddelanden på till exempel Wickr och Signal och därmed förhoppningsvis kunna avslöja allvarliga brottslighet innan de faktiska brotten sker, säger Anna Svedin.

Mycket prat om risker kring rättssäkerheten

Advokater och intresseorganisationer har pekat på att det finns en risk att den nya lagen innebär att vi får ett ”storebrorssamhälle” där vem som helst kan avlyssnas och att oskyldiga blir övervakade av polis. Att rättssäkerheten hotas. Anna Svedin menar att de som påstår det inte har tagit del av den nya propositionen och lagförslaget ordentligt.

– Det handlar inte om att vem som helst får avlyssnas. Det ska göras en dubbel riskbedömning innan man får gå in och avlyssna en person.
Den första riskbedömningen gäller brottsligheten.

– Det måste finnas en påtaglig risk för att brottslig verksamhet kommer att utövas inom en organisation eller grupp. Den brottslighet som avses står uppräknad i lagtexten och brukar därför kallas för listbrott. Brotten som anges i listan är t.ex. mord, människorov och allmänfarlig ödeläggelse. Hantering och smuggling av vapen, narkotika och explosiva varor ingår också i listbrotten med kvalifikationen att brotten ska vara grova eller synnerligen grova, säger hon och fortsätter:

– De här listbrotten säger man är uttömmande, dvs man får inte använda hemliga tvångsmedel preventivt för några andra brott än de som står i listan.

För att få använda sig av hemliga tvångsmedel inom ramen för en förundersökning finns det en så kallad straffvärdesventil, då räcker det med att brottet har ett visst straffvärde för att få använda vissa hemliga tvångsmedel. I preventivlagen finns inte någon straffvärdesventil utan listbrotten är uttömmande.

Den andra riskbedömningen gäller personen.

– Det ska för det första befaras att personen man vill använda de preventiva tvångsmedlen mot tillhör eller verkar för organisationen eller gruppen som kommer att ägna sig åt listbrotten och för det andra att personen medvetet kommer främja denna verksamhet.

Anna Svedin säger också att bedömning av om det finns en påtaglig risk ska grundas på faktiska omständigheter och får inte byggas endast på spekulationer eller allmänna bedömningar från polisen.

Alltid domstolen som fattar beslut om avlyssning

Det är sex domstolar i landet som är utpekade för att fatta beslut om preventiv avlyssning.

– Men det finns också en möjlighet för åklagare, precis som vid användning av hemliga tvångsmedel i en förundersökning, att fatta interimistiska beslut. Det rör sig om situationer när polisen behöver ett omedelbart beslut och de utpekade domstolarna är stängda, till exempel mitt i natten. Efter ett sådant interimistiskt beslut måste åklagaren skyndsamt anmäla beslutet till domstolen. När domstolen öppnat sker ett sammanträde och domstolen prövar om åklagaren har gjort en korrekt bedömning. Om åklagaren inte har grund för beslutet får det material man samlat in inte användas utan ska förstöras. Finner domstolen att åklagarens beslut var korrekt får materialet användas. Ett interimistiskt beslut av åklagare prövas alltid av domstol, förklarar Anna Svedin.

På frågan om vad de nya reglerna får för betydelse för åklagaren säger Anna Svedin att det är svårt att säga.

– Det är lite för tidigt ännu att veta. Jag tror att de nya reglerna måste gälla en tid innan de kan utvärderas.

Vad betyder preventionslagen för de gängkriminella?

– Över lag tycker jag att fokuset i den svenska debatten har legat på gärningsmännen och deras rättigheter medans rättigheterna för de personer som drabbas av gängens framfart har fått stå tillbaka. I dag drabbas ju dessutom hela samhället, då det sprängs och skjuts i stort sett i hela Sverige.

– Kriminella har alltid behövt kommunicera med varandra. Först pratade de i telefon, senare gick de över till krypterade appar – de måste prata med varandra. I den nu pågående våldsvågen sitter anstiftarna till brotten ofta utomlands och de ger instruktioner till sina gängmedlemmar i Sverige via krypterade appar. Att polisen nu ges möjlighet att ta del av denna kommunikation preventivt kommer förhoppningsvis ha en dämpande effekt på våldsspiralen eller så hittar de nya sätt att kommunicera på. Man upphörs aldrig att förvånas över kreativiteten hos de kriminella gängen.

Framtiden – vad mer krävs?

Anna Svedin har flera önskemål om vilka verktyg som krävs i den svenska brottsbekämpningen.

– Jag tycker att diskussionen som förs nu om att införa utökad kamerabevakning och möjligheten att få använda vägkameror, som är tillåtet i Danmark, är intressant. Danmark har ett välutbyggt system med kameror som registrerar skyltar på bilar, vilket ger den danska polisen möjlighet att följa t.ex. en bil som används som flyktfordon efter ett mord.

– Sedan har vi ansiktsigenkänning som redan i dag finns i viss utsträckning. Den kan vara en del i den bevisning som läggs fram, för att i ett extremt stort material kunna identifiera var en person varit vid en viss tidpunkt. Detta skulle ju även kunna fria en person misstänkt för brott. Det finns alltid två sidor av myntet. En åklagare har en lagstadgad skyldighet att vara objektiv, dvs även beakta omständigheter som talar för att en person som är misstänkt för ett brott är oskyldig, säger hon.

Hon efterlyser också mer resurser till polis och åklagare, och hoppas på att AI kan bli till stor hjälp.

– Polisen behöver många fler analytiker. Vi har extremt stora datamaterial i alla större förundersökningar och det saknas analytiker som kan ta hand om det. Tömmer man en mobil på data så får man ut en närmast oöverskådlig mängd data som tar mycket stora resurser i anspråk att analysera. Jag tror och hoppas att AI i framtiden ska kunna hjälpa till i analysen av ett sådant material. Men polisen behöver även anställa fler analytiker och forensiker för att klara av att ta hand om information, det är en enorm flaskhals i dag. Mer resurser till rätt saker, avslutar Anna Svedin.

Text och foto: Anna Knöfel Magnusson

(Fotot på vice chefsåklagare Anna Svedin är taget vid en pressträff som hölls sommaren 2021.)