Kriminella personer är skickliga på att upptäcka nya affärs- eller brottsmöjligheter, att identifiera svagheter i lagstiftningen och att utnyttja myndigheternas kontrollrutiner. Den myndighetsgemensamma lägesbilden ska öka kunskapen hos myndigheterna om de kriminella, deras nätverk och vilken sorts brottslighet de ägnar sig åt, i syfte att öka förmågan att bekämpa den organiserade brottsligheten.
Marknaden för brottstjänster där aktörer kan köpa eller hyra en kompetens eller ett utförande som krävs i ett brottsupplägg har blivit större. Fler brottsaktiva kan därför begå avancerade brott såsom att genomföra it-attacker och komplicerade ekonomiska brott. De kriminella nätverken använder sig av både möjliggörare och specialister för att utföra olika organiserade brottsupplägg.
Brottsaktiva personer använder sig allt oftare av företag för att begå brott mot staten, andra företag och enskilda personer. Personerna påverkar företag och banker i olovligt syfte, de deltar i offentliga upphandlingar och använder sig av intyg från exempelvis mäklare och banktjänstemän för att begå brott. Den här utvecklingen har bland annat medfört en växande marknad för oseriös bostadsförmedling. Den ökade digitaliseringen av tjänster hos myndigheter, företag och banker har också möjliggjort nya brottsupplägg, i synnerhet mot utbetalande myndigheter.
Öppen narkotikahandel utgör fortfarande en stark drivkraft och mycket av det offentliga våldet i områdena beror på konkurrens om de lokala gängens narkotikamarknader. I de särskilt utsatta områdena finns kopplingar till våldsbejakande extremism, vilket kan bidra till rekrytering och finansiering av terrorism. Ett stort problem är våld, hot och annan otillåten påverkan när representanter från myndigheterna ska utföra kontroller eller annan myndighetsutövning.
Genom samverkan kan myndigheterna få en ökad kunskap om risker och kan därmed på ett bättre sätt upptäcka nya brott. Ett exempel är att det finns indikationer på att det förekommer felaktiga folkbokföringsuppgifter, vilket kan missbrukas för att få ut bidrag och ersättningar som man inte har rätt till.
FAKTA
• Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet inleddes sommaren 2009.
• Satsningen utgår från en myndighetsgemensam inriktning som beslutas av Samverkansrådet, där varje samverkande myndighet representeras av sin generaldirektör eller motsvarande.
• Den myndighetsgemensamma lägesbilden om organiserad brottslighet uppdateras vartannat år. Med anledning av regeringsuppdraget om en utvidgad satsning mot organiserad brottslighet i utsatta områden innehåller årets lägesbild även en sammanställning av lokala lägesbilder i de särskilt utsatta områdena.
• De samverkande myndigheterna är för närvarande Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.
Åklagarmyndigheten strävar efter att stärka enhetligheten och säkerställa att alla har samma möjlighet till skydd genom kontaktförbud, oavsett var i landet man befinner sig. Under det senaste året har antalet meddelade kontaktförbud i Sverige ökat och spridningen mellan åklagarområdena minskat.
Läs merHur pratar vi med unga om sex och samtycke? Region Sörmland har på initiativ av Åklagarmyndigheten tagit fram en ljudnovellsamling för ungdomar kallat ”Två sidor av sex”.
Läs merFrån den 1 januari 2025 kan domstolen besluta att ett vittne får vara anonymt under brottsutredningen eller under rättegången. Ett sådant tillstånd ges bara i särskilda undantagsfall.
Läs merMajoriteten av åklagarkamrarna tar nu emot ansökningar från studenter på juristprogrammet. För att bli aktuell för anställning måste man ha läst kursen straff- och processrätt.
Läs mer