Kriminella personer är skickliga på att upptäcka nya affärs- eller brottsmöjligheter, att identifiera svagheter i lagstiftningen och att utnyttja myndigheternas kontrollrutiner. Den myndighetsgemensamma lägesbilden ska öka kunskapen hos myndigheterna om de kriminella, deras nätverk och vilken sorts brottslighet de ägnar sig åt, i syfte att öka förmågan att bekämpa den organiserade brottsligheten.
Marknaden för brottstjänster där aktörer kan köpa eller hyra en kompetens eller ett utförande som krävs i ett brottsupplägg har blivit större. Fler brottsaktiva kan därför begå avancerade brott såsom att genomföra it-attacker och komplicerade ekonomiska brott. De kriminella nätverken använder sig av både möjliggörare och specialister för att utföra olika organiserade brottsupplägg.
Brottsaktiva personer använder sig allt oftare av företag för att begå brott mot staten, andra företag och enskilda personer. Personerna påverkar företag och banker i olovligt syfte, de deltar i offentliga upphandlingar och använder sig av intyg från exempelvis mäklare och banktjänstemän för att begå brott. Den här utvecklingen har bland annat medfört en växande marknad för oseriös bostadsförmedling. Den ökade digitaliseringen av tjänster hos myndigheter, företag och banker har också möjliggjort nya brottsupplägg, i synnerhet mot utbetalande myndigheter.
Öppen narkotikahandel utgör fortfarande en stark drivkraft och mycket av det offentliga våldet i områdena beror på konkurrens om de lokala gängens narkotikamarknader. I de särskilt utsatta områdena finns kopplingar till våldsbejakande extremism, vilket kan bidra till rekrytering och finansiering av terrorism. Ett stort problem är våld, hot och annan otillåten påverkan när representanter från myndigheterna ska utföra kontroller eller annan myndighetsutövning.
Genom samverkan kan myndigheterna få en ökad kunskap om risker och kan därmed på ett bättre sätt upptäcka nya brott. Ett exempel är att det finns indikationer på att det förekommer felaktiga folkbokföringsuppgifter, vilket kan missbrukas för att få ut bidrag och ersättningar som man inte har rätt till.
FAKTA
• Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet inleddes sommaren 2009.
• Satsningen utgår från en myndighetsgemensam inriktning som beslutas av Samverkansrådet, där varje samverkande myndighet representeras av sin generaldirektör eller motsvarande.
• Den myndighetsgemensamma lägesbilden om organiserad brottslighet uppdateras vartannat år. Med anledning av regeringsuppdraget om en utvidgad satsning mot organiserad brottslighet i utsatta områden innehåller årets lägesbild även en sammanställning av lokala lägesbilder i de särskilt utsatta områdena.
• De samverkande myndigheterna är för närvarande Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.
För tredje sommaren i rad tar Åklagarmyndigheten emot juriststudenter som sommarnotarier. Under några veckor får de inblick i hur det är att arbeta på en åklagarkammare och möjlighet att ta med sig värdefulla erfarenheter till studierna och det stundande arbetslivet. Två av årets sommarnotarier är Kazia Abdoula och Tammo Meijering, som arbetar på Åklagarkammaren i Falun.
Läs merDen 1 juli är det tre år sedan barnfridsbrottet infördes i Sverige och det har under perioden väckts totalt 4482 åtal. Brottet medförde att barn som bevittnar våld gått från att vara vittne till att bli målsägande. Oerhört viktigt enligt Eva-Marie Persson, överåklagare på Åklagarmyndigheten, eftersom ett barns upplevelse av våld mellan närstående vuxna kan medföra en ökad risk att uppleva eller bli utsatt för våld i vuxenrelationen.
Läs merÅklagarmyndighetens anseende hos allmänheten ökar i Verians senaste mätning av svenska myndigheter.
Läs merRiksåklagaren tar varje år i samverkan med Ekobrottsmyndigheten fram en lista över frågor där det bedöms som särskilt viktigt att Högsta domstolen ger vägledning.
Läs mer