Lagföring av arbetsplatsolyckor ökar rejält

Karin Forsberg är kammaråklagare sedan tjugo år och har arbetat på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål (REMA) sedan 2020. Hon säger att det som skiljer arbetsmiljöbrotten från övrig brottslighet, som till exempel mord och misshandel, är att arbetsmiljöbrotten nästan alltid saknar uppsåt.

– Den stora skillnaden är att det vid allvarliga arbetsmiljöbrott finns en arbetsgivare och ett bolag som inte vill att någon ska dö men som inte har följt arbetsmiljölagstiftningen, vilket lett att någon skadats eller dött. Dessa brott sker ju framför allt på grund av oaktsamhet och slarv. Det kan också finnas andra orsaker till att man inte skött sitt arbetsmiljöarbete, till exempel att man sett en möjlighet att tjäna mer pengar och då slarvat med säkerheten, säger Karin Forsberg.

Men, vi tar det från början. Vad händer när en allvarlig olycka sker på en arbetsplats? Vilka andra myndigheter är inblandade och när kopplas åklagare in? Karin Forsberg säger att utredningarna praktiskt taget alltid inleds med att Polismyndigheten eller Arbetsmiljöverket (AV) kommer in med ärenden.

– Om det handlar om en allvarlig dödsolycka får vi kännedom om den ganska snart via polisen. Annars kommer åtalsanmälningar också in från AV men det kan dröja flera månader, ibland år. Vi samverkar jättemycket med dem och de är lätta att samarbeta med. De har mycket duktiga jurister och inspektörer. Jag tror att den samverkan har bidragit till att brottsutredningarna blivit mer fokuserade och bättre, menar hon.

Haverikommissionen kopplas också in i vissa ärenden, oftast i de absolut allvarligaste fallen.

– Vi styr inte vi över när och om Haverikommissionen kopplas in. Men jag har haft väldigt mycket hjälp av att de har varit med, särskilt när det handlar om olyckor där det förekommer komplicerade maskiner och teknik. Vi får en mycket grundlig utredning då, men det tar ofta lång tid och det förutsätter att vi har tid att vänta in dem. De ska finnas där för att utreda vad som hände och varför det hände, och det är vi mycket behjälpta av, säger Karin Forsberg.

På arbetsmiljöområdet finns många lagar, regler och föreskrifter som ett företag ska känna till. När man som arbetsgivare inte har handlat i enlighet med det som föreskrivs kan det genom utredningen visa sig antingen vara en ren olycka som ingen ska/kan ställas till svars för eller som en händelse som skett på grund av att arbetsgivaren eller dess representanter agerat straffbart oaktsamt och då ska lagföras för.

– Det vi kan åtala för är när en skada eller dödsfall skett där arbetsgivaren skulle kunna ha förutsett eller förstått att en sådan olycka skulle kunna hända, men ändå inte förebyggt den. Men det kan hända olyckor som inte går att förutse, eller att det hänt trots att man försökt åtgärda det, då är inte oaktsamheten straffbar, då har man försökt göra det man kunde, säger hon.

Lastramp som brast

Enligt Karin Forsberg handlar det oftast om ganska stora olyckor i REMA:s ärenden, folk blir rejält lemlästade när de skadas av maskiner.
Brottsrubriceringarna är arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, vållande till kroppskada och framkallande av fara för annan samt brottens grova varianter. De flesta ärenden klaras upp genom företagsbot, ganska sällan leder arbetsplatsolyckor till åtal. (Vi återkommer till det). Karin har haft två ärenden på sina fyra år på REMA som hanterats i domstol. Den ena rättegången hölls i somras. Det var en ung man som var anställd som chaufför av ett väg- och anläggningsbolag, han körde lastbil med tungt släp. Släpet hade två ramper som man använder när man lastar av och på – varav en var defekt.

Hon säger att hon menade i rätten att arbetsgivaren visste att rampen var defekt men att han tvingade målsäganden att använda den ändå.

– Killen skulle lasta av en maskin. När rampen skulle fällas ned saknades en fjäder, som är jätteviktig eftersom den dämpar fallet på en sådan här ramp, fjädern var först trasig och sen hade den monterats bort. Det som troligen händer är att när han går nerför släpet och börjar lossa rampen ramlar han och försöker ta tag i rampen, men då faller den handlöst och han får den över sig. Eftersom den väger minst 700 kg så krossar den hans bröstkorg och så dör han.

– Jag hade yrkat på grovt arbetsmiljöbrott men det landade på arbetsmiljöbrott av normalgraden. Både den tilltalade – arbetsgivaren, och flera vittnen ändrade tyvärr sina uppgifter i domstolen. Ingen av oss överklagade, jag hade troligen inte nått framgång på grund av att vittnena backade. Påföljden blev villkorlig dom och dagsböter. Den tilltalade hade försatt sitt företag i konkurs innan rättegången så det gick inte att ge honom företagsbot, säger Karin Forsberg.

Vikten av branschexperter

Det som också skiljer brottsområdena åt är att utredningar om arbetsmiljöbrott oftast är beroende av branschexperter.

– Vi är jurister och vi kan inte allting rent tekniskt på de här områdena utan är beroende av experter. Om det har hänt en sprängolycka till exempel och det dödas ett antal människor måste vi ta reda på vad som gäller när man utför sprängningsarbeten. Vilka undersökningar ska göras av marken innan, vilka sprängmedel ska användas och hur ska de användas? Här är vi helt beroende av arbetsmiljöinspektörer, utomstående experter och bolagens egna utredningar i en del fall.

– Tar man ett arbetsmiljöärende till domstol så måste man vara mycket noggrann med att förklara det som skett för domstolen. Till skillnad mot mord och misshandel, som rätten hanterar flera gånger i veckan, kan en domare kanske ha en handfull arbetsmiljöbrott under hela sin karriär. Därför är det väldigt viktigt att branschexperterna kallas in och förhörs som sakkunniga. Det gäller att exakt beskriva för rätten vad som har gått fel och allvaret i det som kanske inte låter så farligt, men som faktiskt ledde till att en person har skadats – eller dött – på jobbet, menar Karin Forsberg.

Lagföringen på området har ökat rejält

Ibland förekommer det uppgifter i media att alldeles för få olyckor leder till rättsliga åtgärder. Enligt Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare på REMA, är det okunskap som ligger bakom sådana rubriker.

– Vi får i genomsnitt in 50 ärenden per år som gäller dödsfall och det brukar landa på 5–10 lagföringsbeslut per år. Vi har precis fått siffror på arbetsplatsolyckor generellt som visar att 2017 hade vi 52 lagföringar och nu i november 2023 är vi uppe på 155. Alltså har antalet lagföringar ökat med cirka 200 procent mellan dessa år. 150 är företagsbot och 5 stycken personansvar. De flesta lagföringarna är normalt sett strafförelägganden.

Jörgen Lindberg förklarar vidare:
– REMA utreder i princip alla arbetsskador och dödsolyckor som sker på svenska arbetsplatser. Utgångspunkten är inte att varje sådan händelse är ett brott, men det är det som vi ska utreda och klargöra. En andel av ärendena kan man utreda redan samma dag, det är där det inte förekommer ett så kallat anställningsförhållande. Det kan handla om att en skogsägare förolyckas av sin egen maskin. Då är det inget brott och det faller bort snabbt. Men, vi väljer ändå att titta på det eftersom vi vill ha en kvalificerad bedömning och det kan vara komplicerat på olika sätt. Så för att inte missa någonting så undersöker vi också sådana ärenden, säger han.

– Om vi hade haft ett system där man endast agerar på Arbetsmiljöverkets åtalsanmälningar och kvalificerade misstankar, hade det givetvis sett annorlunda ut. Då hade andelen lagföringar varit betydligt högre. Men, vi måste alltså titta på alla olyckor för att vara på den säkra sidan och då blir andelen lägre.

– Eftersom det handlar om straffrätt ska det gå att påvisa en klar brist i förhållande till regelverket. Om vi inte kan påvisa det då kan vi inte åtala, eftersom inget brott är begånget. Det var en ren olyckshändelse och det gick inte att förutse att det skulle hända. Sedan finns det ärenden där vi misstänker att det är ett brott men vi kan inte bevisa det. Och där finns självfallet förbättringspotential. Vi analyserar mycket om vi skulle kunnat agera annorlunda och försöker utveckla, berättar Jörgen Lindberg.

Han pekar också på att ärenden kan bli liggande på grund av att polisen har behövt omprioritera.

– Det finns utredningsgrupper inom alla sju polisregioner som ska hantera miljö- och arbetsmiljöbrottslighet. De ser olika stora ut i olika regioner. Vi märker nu på senare tid att man tar en del utredare i anspråk från de här grupperna för att gängrelaterad brottslighet behöver prioriteras – det är en faktor som gör att en del av våra ärenden blir lite äldre.

Få fall till domstol?

Ibland påstås det också att få olyckor leder till rättslig prövning i domstol. Stämmer det?

– Domstolar är till för att lösa tvister. Men om parterna är överens om att fel har begåtts finns det ingen tvist och då finns ingen anledning att kalla in domstolen, det finns inget att bedöma. Det blir samma summa i böter och man får samma rättsverkningar. Det liknar ett amerikanskt system där det mesta av den här typen av straffrätt går på förelägganden av olika slag och få fall till domstol. I min värld är strafföreläggande värt lika mycket som en fällande dom i domstol, avslutar han.

Fakta
Vad är lagföring i arbetsmiljömål

Lagföring inkluderar alla åtal mot fysiska personer, strafförelägganden mot fysiska personer, företagsbot både när domstol och åklagare utför dem. Majoriteten av dessa är företagsbot.

Lagen anvisar att när det gäller skador, ej dödsfall, så ska det angripas enbart med företagsbot. När det gäller dödsfall, som är förhållandevis få i jämförelse med skadorna, är grundtanken att en fysisk person ska åtalas och företagsbot adderas.

Text: Anna Knöfel Magnusson
Foto: Åklagarmyndigheten