Människohandel – en brottstyp med många utmaningar

Människohandel och människoexploatering förekommer ofta även i laglig verksamhet, som exempelvis byggbranschen, restauranger, massage- och nagelsalonger där människors arbetskraft utnyttjas.

Helena Ljunggren är ämnesspecialist på människohandel. Hon har jobbat som åklagare i över 20 år och är sedan 2009 kammaråklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet på enheten i Malmö. När hon började sitt arbete där hade regeringen just antagit en ny handlingsplan, som omfattade ett flertal myndigheter och organisationer. Anledningen var att man ville stärka arbetet med att upptäcka, utreda och lagföra den här typen av brott. Sedan dess har även lagen ändrats flera gånger för att kunna ge ett bättre skydd för brottsoffren.

Komplex brottslighet

– Det här är en brottslighet som är väldigt komplex. Den kan vara välorganiserad och ha många inblandade aktörer, som i vissa fall även jobbar över landsgränser. Men det kan lika gärna vara brott som sker i en begränsad krets. Om föräldrar till exempel tvingar något av sina barn att tigga för att försörja familjen, så ska det ändå bedömas som människohandel. 

Det är också en typ av brottslighet som följer den digitala utvecklingen i samhället. Inte minst när det gäller prostitution och sexhandel. När Helena började jobba med människohandelsärenden var det vanligt att gärningspersonerna reste tillsammans med sina offer och fanns i deras närhet för att styra verksamheten. I dag kan de istället driva och koordinera det som sker från ett annat land med hjälp av digital teknik och det gör att det blir svårare att följa brottsligheten.
 
Att området är så brett innebär också rejäla utmaningar när brotten ska utredas. Det går inte använda sig av en och samma metod eller rutin i de olika fallen. Alla utredningar måste anpassas efter vilken typ av människohandel det rör sig om, hur många brottsoffer och gärningspersoner som är inblandade och om brottet skett i flera länder än i Sverige.

– Jag har fått göra många förundersökningsresor i mitt arbete, berättar Helena. Framför allt till Rumänien och Bulgarien men även Ungern och Slovakien. Det ger mig väldigt mycket att få se var brottsoffren kommer ifrån. Jag kan bilda mig en uppfattning om deras tidigare liv och se hur de haft det under sin uppväxt. Det är ju ofta där orsakerna finns till att de sedan hamnat i svårigheter och blivit utsatta för människohandel.

Den aktiva rollen är det bästa med jobbet

Helenas tankar på att bli åklagare började redan när hon läste på juristlinjen. En period var hon även inne på att bli domare men kände att själva utredningsarbetet ändå var det som passade henne bäst.

– Jag gillar den aktiva roll som åklagaren har, där jag både får vara förundersökningsledare och den person som för åtalet i rätten. Att få jobba med polisen på ett nära sätt är spännande och ger mycket energi. Det är också intressant att få arbeta med polis och åklagare i andra länder, även om vi ibland har olika syn på hur man ska utreda den här typen av brottslighet och hur man ska hantera brottsoffren.

Under ett år har Helena hand om cirka tio utredningar, varav ett eller två fall leder ända fram till åtal. Det här är brott som är svåra att utreda och som tar mycket tid och resurser. Brottsoffren är inte alltid så villiga att medverka i utredningen. De kan tvärtom vara ganska motsträviga och lämnar ibland också felaktiga uppgifter, berättar Helena.

– Trots att de här personerna är så utsatta vill många av dem ändå tillbaka till den situation de varit i tidigare. Det kan vara svårt att förstå för omgivningen men det beror nästan alltid på en stark rädsla och att de inte ser att det finns något annat alternativ.

Det kan också vara ett problem för brottsoffren att berätta vad de varit med om på ett utförligt sätt. Ibland handlar det om språksvårigheter, ibland om att de har varit utsatta för brott under så lång tid att de inte längre kan redogöra för när olika händelser inträffat. Helena berättar om ett fall som nyligen togs upp i Norrköpings tingsrätt, där brottsoffret är en kvinna som kommer från mycket svåra förhållanden.

– Den här kvinnan har, så vitt jag vet, vuxit upp på en institution för barn med olika funktionshinder i Bulgarien. Hon kan inte prata svenska eller engelska och hon har varit utsatt för människohandel under så lång tid att hennes förtroende för andra människor är helt borta. Att hon då på ett tydligt sätt ska kunna redogöra för sin situation och ange tidpunkter för olika skeenden, är väldigt mycket begärt.

– Jag har själv stött på samma problem när det gäller kvinnor på flykt från Västafrika. Vissa av dem har under många år tvingats leva i prostitution och varit med om hemska saker i form av våld och övergrepp. Det gör att de ibland kan ha en väldigt avvisande attityd. Deras situation har gjort att de har svårt att ha en tidsuppfattning om allt som hänt. Det är fullt förståeligt men det gör att utredningen kan bli svår att genomföra.

Allmänhetens iakttagelser är viktiga

Det är inte bara utredningsarbetet som är utmanande när det gäller människohandel. Många av de här brotten förblir oupptäckta, eftersom brottsoffren sällan tar kontakt med polisen själva. Ofta kommer anmälningarna från Migrationsverket som har väl utvecklade rutiner för hur de ska agera om de i intervjusituationer misstänker att en person är utsatt för människohandel. Andra gånger är det allmänheten som gjort iakttagelser och anmäler när de ser något som inte verkar stå rätt till.

– Vi är beroende av allmänhetens hjälp. Det tycker jag är ett viktigt budskap, säger Helena. I Norrköpingsmålet som handlade om tiggeri betydde det mycket för resultatet. Där hade de cirka 30 vittnen med under rättegången. Många av dem var butikskunder som hade reagerat på kvinnans situation och anmält vad de sett till polisen.

Åtalet ledde nyligen till fällande dom i tingsrätten. Gärningsmannen dömdes till tre års fängelse och hans sambo till två år och nio månader. Ytterligare en person dömdes för medhjälp till människohandel. Den domen har dock överklagats och ska tas upp i hovrätten.

– Får jag önska mig något för framtiden så vore det att vi kunde utveckla samarbetet med Arbetsmiljöverket och med kommunala nämnder som gör inspektioner på arbetsplatser. Och att alla människor tänker till när någon erbjuder en tjänst till ett ovanligt lågt pris. Visst kan det vara trevligt att få en massage eller snygga naglar för en billig peng – men ofta finns det en svår situation för en annan väldigt utsatt människa bakom erbjudandet, avslutar Helena.

Skribent: Lotta Råge
Foto: Karin Rosander