Vittna anonymt – endast i undantagsfall
Från den 1 januari 2025 kan domstolen besluta att ett vittne får vara anonymt under brottsutredningen eller under rättegången. Ett sådant tillstånd ges bara i särskilda undantagsfall.
Läs merMedieåklagare är vanliga operativa åklagare som har åtagit sig att vara lite extra tillgängliga för media i mån av tid och möjlighet. De har egna ärenden parallellt med uppdraget.
– Vi åklagare har en viktig roll i rättskedjan och det är bra att vi når ut med vårt perspektiv. Förtroendet för oss ökar om folk vet hur det fungerar, säger Mathias Larsson som har varit medieåklagare i två år.
Han tycker inte att är medieåklagarrollen är något särskilt betungande uppdrag utan att det fungerar att utföra parallellt med jobbet som kammaråklagare på Södra Skånes åklagarkammare.
Karin Rosander, kommunikationsdirektör berättar att rollen som medieåklagare infördes 2015 för att fylla en lucka mellan det som ligger på respektive åklagare att kommunicera om sitt eget ärende och det som ligger på presstjänsten.
– Vi behövde kunna svara på generella frågor om hur vi jobbar med barnförhör eller vad vi har för erfarenhet av hedersrelaterat våld, till exempel, och ge åklagarperspektivet på operativa frågor. Annars gjorde någon annan det och då kunde det bli fel, säger Karin Rosander.
Innan medieåklagarfunktionen infördes hände det att det inte fanns någon som kunde svara på journalisternas frågor.
– Jag vet att funktionen är uppskattad av journalister som nu har någon att vända sig till med sina mer allmänna frågor, säger hon.
Medieåklagarna kommenterar aldrig specifika fall som leds av en annan åklagare utan tanken är att de ska kunna bidra med åklagarperspektivet på ett mer generellt plan och svara på frågor och förklara för media utifrån egna erfarenheter som åklagare.
– Det är en balansgång, säger Jessica Wenna som är vice chefsåklagare på Åklagarkammaren i Eskilstuna.
– Jag uttalar mig aldrig om specifika ärenden. Och jag recenserar aldrig en kollega. Men får jag frågor om uppmärksammade fall så kan jag beskriva åklagarnas arbete i allmänna ordalag, utifrån min egen erfarenhet, säger hon och menar att hon därigenom kan avlasta sina kolleger och ge dem mer arbetsro.
Alla medieåklagare ska i princip kunna svara på frågor om alla ämnen men de har också sina olika specialområden. Mathias områden är relationsvåld och hatbrott och Jessicas är relationsvåld, hedersbrott och sexualbrott.
– Ibland får jag frågor som jag inte kan svara på, då får jag läsa på eller hjälpa journalisten vidare till någon medieåklagarkollega, säger Mathias. Det händer också att de får frågor som ska besvaras av en annan profession.
– Det kan vara frågor om utvecklingen av en viss brottstyp och statistik som hellre besvaras av en kriminolog eller av någon på vårt utvecklingscentrum, säger Jessica.
Medieåklagare finns också till för att stötta åklagarkollegor internt i mediefrågor.
– Det kan vara någon på den egna kammaren som ska vara med på en intervju som frågar om råd, säger Mathias Larsson.
Jessica Wenna menar att det alltid går att svara någonting på frågor från media.
– En vanlig fråga som åklagare får och som kan vara svår att svara på för att inte riskera att förstöra brottsutredningen är: Hur går det med utredningen? Det går dock alltid att säga något om vilka åtgärder man ska göra utan att avslöja några detaljer, som att "vi ska hålla ytterligare förhör, vi väntar på den tekniska undersökningen eller det pågår en brottsplatsundersökning," säger hon.
Jessica Wenna lärde sig mycket under det ett och ett halvt år hon arbetade med mordutredningarna i Arbogafallet. Då var hon tvungen att arbeta fram en mediestrategi för att få arbetsro.
– Det är alltid ett samspel. Jag är mån om att visa förståelse för mediernas tidsfrister och deadlines och om jag kan hjälpa till vill jag så klart göra det, säger Jessica Wenna.
På frågan om vad som krävs för att bli en bra medieåklagare svarar Karin Rosander att det behöver vara en åklagare som varit med ett tag och har en bred kunskapspalett. Dessutom måste personen vara bekväm i mediesituationer.
– För att kunna svara på många olika frågor krävs erfarenhet och fallenhet, säger hon.
Text: Anna Arnerdal
Se kontaktuppgifter till våra medieåklagare här
Några av Åklagarmyndighetens medieåklagare. Bild från 2019.
Fotograf: Thomas Carlgren
Från den 1 januari 2025 kan domstolen besluta att ett vittne får vara anonymt under brottsutredningen eller under rättegången. Ett sådant tillstånd ges bara i särskilda undantagsfall.
Läs merMajoriteten av åklagarkamrarna tar nu emot ansökningar från studenter på juristprogrammet. För att bli aktuell för anställning måste man ha läst kursen straff- och processrätt.
Läs merRiksåklagaren har beslutat om en ny föreskrift som gäller förelägganden om ordningsbot. De nya reglerna innebär bland annat sänkta böter vid gulljuskörning och differentiering av böter vid bristfällig lastsäkring.
Läs merÅtta myndigheter har etablerat närmare samverkan för att motverka att barn och unga rekryteras till kriminella nätverk. Snabbare kontaktvägar finns nu mellan dessa myndigheter, socialtjänsten och skolorna runtom i landet. Det framgår av den slutrapport som på fredagen den 6 december lämnades till regeringen från myndigheterna som ingår i den så kallade Bob-samverkan.
Läs mer