Chatrine Rudström, som är senior åklagare, representerar Åklagarmyndigheten i den nationella styrgruppen för regeringsuppdraget. Den fungerar som en stödfunktion till de regionala arbetslivskriminalitetscentren som utför kontroller på arbetsplatser. (Åklagarmyndighetens arbete är inriktat på utredning och lagföring och kan därför inte delta i kontrollverksamheten eller den verksamhet som sker i de regionala centren mot arbetslivskriminalitet.) Hon hoppas att den nya lagen, som trädde i kraft 1 juli i år och som reglerar att myndigheter är skyldiga att lämna uppgifter till varandra, ger effekt. Det kan vara uppgifter som behövs för att fatta rätt beslut i ett ärende eller för att genomföra kontroller av arbetsplatser där man misstänker fusk och regelbrott.
”Vi har kommit en bit på väg”
Chatrine Rudström berättar att arbetet inom samverkan går framåt men framhåller att det behöver komma in fler ärenden om misstänkt människoexploatering och människohandel till åklagarna.
– Vi inte är framme, men vi har kommit en bit på väg. Delegationen mot arbetslivskriminalitets delbetänkande, som kom i våras, visar att det finns betydande hinder för myndigheterna att dela relevant information på grund av både sekretesslagstiftning och tillgång till myndighetsgemensamma lagringsytor. Men nu hoppas vi att den nya lagstiftningen kan leda till fler åtal, säger hon.
Också Anneli Tirud Wallin, senior åklagare på Åklagarmyndigheten och ämnesspecialist på området människohandel och människoexploatering, menar att det återstår en del arbete för att vi ska bli bättre på att upptäcka och lagföra den här sortens kriminalitet i Sverige.
– Hittills har arbetet inte lett till den mängd anmälningar som vi har hoppats på. Det stora problemet för oss är att vi inte lyckas identifiera brotten. Åklagarna är beroende av att de som är ute på fältet och gör kontroller anmäler detta när de upptäcker det. Det finns ett visst stuprörstänk, säger hon.
Hon hoppas också på att den nya lagen ska underlätta för alla att kunna dela tidigare sekretessbelagd information på ett helt nytt sätt.
– Inom samverkan diskuteras också att öppna en tipstelefon. Det skulle kunna lösa en del problem. Jag hoppas att den kunde hjälpa både privatpersoner och yrkespersoner att våga anmäla mer, säger Anneli Tirud Wallin.
Fler fällande domar ute i Europa
Anneli Tirud Wallin berättar att Åklagarmyndigheten deltar i ett specialistnätverk i Eurojusts regi (Focus Group for Specialised Prosecutors Against Trafficking in Human Beings) som är till för operativa åklagare och förundersökningsdomare inom EU och tredjelandsstater som har samarbetsavtal med Eurojust.
– Vi skulle kunna få mycket bättre utfall om vi i större omfattning utbyter erfarenheter och arbetssätt internationellt. Jag har föreslagit för Eurojust* att vi ska utveckla det samarbete som finns där och ha tätare träffar med operativa åklagare i olika europeiska länder för att dra lärdom av varandras arbete.
– Människohandelsbrottet baseras på internationella konventioner och de är samma överallt, men vi har olika lagstiftning i olika länder vilket syns på resultaten. Många andra länder i Europa har betydligt fler fällande domar på människohandel än vad vi har, säger Anneli Tirud Wallin.
Åklagarmyndigheten arbetar också internt med att utveckla kunskapen.
– Utvecklingscentrum anordnade under våren en workshop där operativa åklagare medverkade för att ge input till en rättslig vägledning som kommer i höst, säger hon.
Chatrine Rudström tillägger att diskussionen också rört hur Åklagarmyndigheten kan bli bättre på människohandel och människoexploatering i stort men också vad som kan göras för att samverkan ska bli bättre.
– Hur kan vi närma oss arbetslivskriminalitetscentren på ett bra sätt så att vi får in fler anmälningar som leder till fler åtal? Det sista är viktigt för att vi ska få praxis på området.
Text: Anna Knöfel Magnusson
Fakta
Lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet
Sedan 1 juli 2024 gör en ny lag det möjligt för vissa myndigheter, kommuner och a-kassor att dela mer information med varandra. Syftet är att motverka felaktiga utbetalningar och brottslighet. Den nya lagen, ”Lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet”, innebär att aktörerna är skyldiga att lämna uppgifter till varandra. Det kan vara uppgifter som behövs för att fatta rätt beslut i ett ärende eller för att genomföra kontroller av arbetsplatser där man misstänker fusk och regelbrott.
Lagen i sin helhet (riksdagen.se)
Eurojust
Eurojust arbetar med de nationella myndigheterna för att bekämpa flera olika grova och komplexa gränsöverskridande brott där två eller fler länder är inblandade. Byrån leder den rättsliga responsen på de ökande hoten i Europa. Ärenden som tas till Eurojust omfattar ofta mer än en brottstyp. Prioriterade brott är bland annat: terrorism, it-brottslighet, människohandel, olaglig narkotikahandel, människosmuggling.
