– Vi har blivit bättre på att använda hemlig dataavläsning. Polisen har i allt högre omfattning kunnat komma in i telefoner och läsa meddelanden, chattar och få fram uppgifter över var personen befunnit sig, säger senior åklagare Christoffer Östlind på Utvecklingscentrum som sammanställt rapporten.
Hemlig dataavläsning (HDA) infördes 2020 och innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter har rätt att i hemlighet och med ett tekniskt hjälpmedel ta sig in i t.ex. datorer, mobiltelefoner eller användarkonton till lagrings- eller kommunikationstjänster för att kunna läsa av eller ta upp uppgifter som finns i den fysiska utrustningen eller tjänsten.
Den årliga rapporten om hemliga tvångsmedel visar att 365 personer avlästes med HDA 2022, jämfört med 311 personer 2021. Ökningen är förväntad eftersom HDA är ett relativt nytt tvångsmedel.
I 23 procent av ärendena där HDA användes 2022 har avlyssningsuppgifter bidragit till att den misstänkte kunnat åtalas, vilket kan jämföras med tio procent 2021.
– Hemlig dataavläsning är ett ovärderligt verktyg för att kunna kartlägga misstänkta individer och hitta annan viktig bevisning, säger Christoffer Östlind.
Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2022.
I rapporten finns både statistik och exempel på hur de olika tvångsmedlen har kunnat användas i praktiken.
Rapporten har tagits fram av Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen.
Det här är hemlig dataavläsning