Nyttan av hemlig dataavläsning ökar visar rapport om hemliga tvångsmedel

Den årliga rapporten om användningen av hemliga tvångsmedel som lämnats till regeringen visar att nyttan av hemlig dataavläsning har ökat. Uppgifterna från hemlig dataavläsning har i större utsträckning bidragit till att den misstänkte har kunnat åtalas 2022 jämfört med 2021.

– Vi har blivit bättre på att använda hemlig dataavläsning. Polisen har i allt högre omfattning kunnat komma in i telefoner och läsa meddelanden, chattar och få fram uppgifter över var personen befunnit sig, säger senior åklagare Christoffer Östlind på Utvecklingscentrum som sammanställt rapporten.

Hemlig dataavläsning (HDA) infördes 2020 och innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter har rätt att i hemlighet och med ett tekniskt hjälpmedel ta sig in i t.ex. datorer, mobiltelefoner eller användarkonton till lagrings- eller kommunikationstjänster för att kunna läsa av eller ta upp uppgifter som finns i den fysiska utrustningen eller tjänsten.

Den årliga rapporten om hemliga tvångsmedel visar att 365 personer avlästes med HDA 2022, jämfört med 311 personer 2021. Ökningen är förväntad eftersom HDA är ett relativt nytt tvångsmedel.

I 23 procent av ärendena där HDA användes 2022 har avlyssningsuppgifter bidragit till att den misstänkte kunnat åtalas, vilket kan jämföras med tio procent 2021.

– Hemlig dataavläsning är ett ovärderligt verktyg för att kunna kartlägga misstänkta individer och hitta annan viktig bevisning, säger Christoffer Östlind.

Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2022.
I rapporten finns både statistik och exempel på hur de olika tvångsmedlen har kunnat användas i praktiken.

Rapporten har tagits fram av Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen.

Det här är hemlig dataavläsning

Publicerad 2023-05-31

Nyheter från Åklagarmyndigheten

  • Lärorikt och spännande att jobba som sommarnotarie

    För tredje sommaren i rad tar Åklagarmyndigheten emot juriststudenter som sommarnotarier. Under några veckor får de inblick i hur det är att arbeta på en åklagarkammare och möjlighet att ta med sig värdefulla erfarenheter till studierna och det stundande arbetslivet. Två av årets sommarnotarier är Kazia Abdoula och Tammo Meijering, som arbetar på Åklagarkammaren i Falun.

    Läs mer
  • Barnfridsbrottet fyller tre år – barn går från att vara vittne till att bli målsägande

    Den 1 juli är det tre år sedan barnfridsbrottet infördes i Sverige och det har under perioden väckts totalt 4482 åtal. Brottet medförde att barn som bevittnar våld gått från att vara vittne till att bli målsägande. Oerhört viktigt enligt Eva-Marie Persson, överåklagare på Åklagarmyndigheten, eftersom ett barns upplevelse av våld mellan närstående vuxna kan medföra en ökad risk att uppleva eller bli utsatt för våld i vuxenrelationen.

    Läs mer
  • Prioriterade prejudikatfrågor 2024

    Riksåklagaren tar varje år i samverkan med Ekobrottsmyndigheten fram en lista över frågor där det bedöms som särskilt viktigt att Högsta domstolen ger vägledning.

    Läs mer
  • Fler nyheter