–Utgångspunkten för regleringen på det här området är det aldrig är tillåtet att provocera någon att begå ett brott som den personen inte skulle ha begått, förklarar kammaråklagare Isabelle Bjursten, på Utvecklingscentrum i Åklagarmyndigheten.
Det finns dock omständigheter där provokation kan vara tillåtet som metod i svenska brottsutredningar.
–Det kan handla om att använda vissa provokativa åtgärder för att kunna bevisa att någon begått ett brott. Om man till exempel misstänker att någon innehar ett olagligt vapen, så kan man provocera fram att den personen också försöker sälja vapnet för att på så sätt röja innehavet, säger hon.
Provokativa åtgärder kan också vara tillåtet om det bedöms att brottet ändå skulle ha blivit begånget, men vid en annan tidpunkt, kanske på en annan plats och med andra personer, säger Isabelle Bjursten.
– Det är alltså tillåtet att framkalla den individualiserade brottsliga handlingen, men inte att väcka en brottslig vilja, säger Isabelle Bjursten.
För brottsutredande myndigheter finns en mängd regler att följa redan inför ett beslut om att vidta provokativa åtgärder i en brottsutredning och även regelverk för hur beslutet ska verkställas.
– För det första krävs det en stark misstanke om brott, om provokativa åtgärder alls ska vara tillåtna. Beslut om, och att genomföra, dessa åtgärder förutsätter också att en förundersökning om brott är inledd. Åtgärderna får dessutom bara användas i syfte att avslöja allvarlig brottslighet med ett högt straffvärde, förklarar Isabelle.
Ibland används infiltratörer som en del i brottsutredningen.
– Infiltratörer som agerar under en påhittad identitet kan vara en nödvändig åtgärd för att utredande myndigheter ska få insyn i, och tillgång till, en annars sluten kriminell värld. Det här är en sorts provokation som är tillåten i vissa brottsutredningar i Sverige. Däremot är det aldrig tillåtet för en infiltratör att använda hot eller skrämseltaktik, avslutar Isabelle Bjursten.
Beslut om att vidta provokativa åtgärder i en brottsutredning ska alltid fattas av åklagare.
(Foto: Thomas Carlgren)
När polisens arbete med krypterade kommunikationsplattformar intensifierades, blev det tydligt att fler kvinnor än tidigare var involverade i gängens verksamhet. Från att ha varit passiva medhjälpare ser vi nu att kvinnor alltmer tar en aktiv roll i gängens verksamhet, inklusive att utföra i våldsbrott.
Läs merFörtroendet för åklagare har ökat jämfört med föregående år, visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) från Brå.
Läs merMellan 2018 och 2023 ökade Åklagarmyndighetens resurser med 52 procent. Det har lett till fler medarbetare och en tydlig förbättring av myndighetens resultat.
Läs merÅklagarmyndigheten är en allt populärare arbetsgivare bland unga jurister. Det visar en ny undersökning.
Läs mer