Att vidta en provokativ åtgärd som riskerar att leda till att någon begår ett brott som annars inte skulle ha blivit begånget är inte tillåtet i Sverige.
Det finns dock tillfällen och omständigheter där en viss typ av provokation kan vara tillåten. Till exempel kan det vara tillåtet om det bedöms att brottet ändå skulle ha blivit begånget, men vid en annan tidpunkt, kanske på en annan plats och med andra personer.
– Det är alltså tillåtet att framkalla den individualiserade brottsliga handlingen, men inte att väcka en brottslig vilja, berättar kammaråklagare Isabelle Bjursten vid Utbildningscentrum på Åklagarmyndigheten.
Det finns tydliga regler för brottsutredande myndigheter att följa även inför ett beslut om att vidta provokativa åtgärder i en brottsutredning och även regelverk för hur beslutet ska verkställas.
– För det första krävs det en stark misstanke om brott, om provokativa åtgärder alls ska vara tillåtna. Beslut om, och genomförande av, dessa åtgärder förutsätter också att en förundersökning om brott är inledd. Åtgärderna får dessutom bara användas i syfte att avslöja allvarlig brottslighet, till exempel om det handlar om organiserad eller systematisk seriebrottslighet, förklarar hon.
Ibland används infiltratörer som en del i brottsutredningen.
– Infiltratörer som agerar under en påhittad identitet kan vara en nödvändig åtgärd för att utredande myndigheter ska få insyn i, och tillgång till, en annars sluten kriminell värld. Det här är en sorts provokation som är tillåten i vissa brottsutredningar i Sverige. Däremot är det aldrig tillåtet för en infiltratör att använda hot eller skrämseltaktik, vilket är viktigt att poängtera i sammanhanget, avslutar Isabelle Bjursten.
Beslut om att vidta provokativa åtgärder i en brottsutredning ska alltid fattas av åklagare.
(Foto: Thomas Carlgren)
För tredje sommaren i rad tar Åklagarmyndigheten emot juriststudenter som sommarnotarier. Under några veckor får de inblick i hur det är att arbeta på en åklagarkammare och möjlighet att ta med sig värdefulla erfarenheter till studierna och det stundande arbetslivet. Två av årets sommarnotarier är Kazia Abdoula och Tammo Meijering, som arbetar på Åklagarkammaren i Falun.
Läs merDen 1 juli är det tre år sedan barnfridsbrottet infördes i Sverige och det har under perioden väckts totalt 4482 åtal. Brottet medförde att barn som bevittnar våld gått från att vara vittne till att bli målsägande. Oerhört viktigt enligt Eva-Marie Persson, överåklagare på Åklagarmyndigheten, eftersom ett barns upplevelse av våld mellan närstående vuxna kan medföra en ökad risk att uppleva eller bli utsatt för våld i vuxenrelationen.
Läs merÅklagarmyndighetens anseende hos allmänheten ökar i Verians senaste mätning av svenska myndigheter.
Läs merRiksåklagaren tar varje år i samverkan med Ekobrottsmyndigheten fram en lista över frågor där det bedöms som särskilt viktigt att Högsta domstolen ger vägledning.
Läs mer