Arbeta utomlands som åklagare
Hur kan man som åklagare arbeta utomlands? I podden "Livet som åklagare" berättar två svenska åklagare om sina erfarenheter från Internationella brottmålsdomstolen och Eurojust i Haag.
Läs merDen stat som önskar få en misstänkt eller dömd person utlämnad från Sverige ska lämna in en begäran om utlämning till Justitiedepartementet.
Om det efter kontroll på Justitiedepartementet framgår att det är uppenbart att begäran ska avslås, till exempel därför att den eftersökta personen är svensk medborgare, ska regeringen omedelbart avslå framställningen.
I annat fall skickas ärendet till riksåklagaren som ska yttra sig över förutsättningarna för utlämning. Om personen som begärs utlämnad inte motsätter sig utlämning skickas riksåklagarens yttrande direkt till regeringen som fattar beslut.
Om personen motsätter sig utlämning, ska Högsta domstolen pröva om utlämningen kan beviljas enligt de krav som finns i utlämningslagen. Högsta domstolen överlämnar sedan ärendet till regeringen för beslut.
I utlämningslagen finns ett antal hinder mot utlämning. Exempel på sådana hinder kan vara;
En begäran om utlämning kan även avslås om utlämningen skulle strida mot Europakonventionen eller Barnkonventionen.
När utlämning beviljas kan vissa villkor ställas upp. Till exempel får den som utlämnas inte, utan medgivande av regeringen, åtalas eller straffas i den andra staten för något annat brott som begåtts före utlämningen (den så kallade specialitetsprincipen). Ett medgivande från regeringen krävs också om en person ska vidareutlämnas till en annan stat. Den som utlämnas får inte heller straffas med döden.
Hur kan man som åklagare arbeta utomlands? I podden "Livet som åklagare" berättar två svenska åklagare om sina erfarenheter från Internationella brottmålsdomstolen och Eurojust i Haag.
Läs merNu har den nya förverkandelagstiftningen trätt i kraft som ska skapa bättre förutsättningar att begränsa vinsterna av brott. En av de stora nyheterna är att värdeföremål kan tas i beslag utan att ägaren binds till att ha begått brott. Det kallas för självständigt förverkande.
Läs merNär polisens arbete med krypterade kommunikationsplattformar intensifierades, blev det tydligt att fler kvinnor än tidigare var involverade i gängens verksamhet. Från att ha varit passiva medhjälpare ser vi nu att kvinnor alltmer tar en aktiv roll i gängens verksamhet, inklusive att utföra i våldsbrott.
Läs merFörtroendet för åklagare har ökat jämfört med föregående år, visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) från Brå.
Läs mer