Från och med den 1 oktober ändras flera delar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Det innebär att personuppgifter på den som är misstänkt för brott eller den som blivit utsatt för brott kan omfattas av sekretess.
Ändringen innebär att rätten för allmänhet och massmedia att ta del av vissa personuppgifter kommer att begränsas. De handlingar som berörs är bland annat framställningar om förordnande av offentlig försvarare, målsägandebiträde och offentligt biträde. Personuppgifter på den som är misstänkt för brott, eller den som blivit utsatt för brott, kan komma att omfattas av sekretess och kan därför inte lämnas ut utan särskild prövning.
I normalfallet kommer sekretessen att upphöra i samband med att stämningsansökan inkommer till domstolen eller när det blir fråga om att fatta beslut om tvångsmedel, exempelvis häktning.
Syftet med lagändringen är att stärka integritetsskyddet för den som misstänks eller utsatts för brott. Att personuppgifter blir offentliga tidigt i en process kan på olika sätt vara till men för såväl den misstänkte som för den som utsatts för brott. Före lagändringen blev personuppgifter i normalfallet offentliga redan när en offentlig försvarare eller ett målsägandebiträde förordnades. Genom lagändringen senareläggs tidpunkten för när dessa personuppgifter blir offentliga.
När polisens arbete med krypterade kommunikationsplattformar intensifierades, blev det tydligt att fler kvinnor än tidigare var involverade i gängens verksamhet. Från att ha varit passiva medhjälpare ser vi nu att kvinnor alltmer tar en aktiv roll i gängens verksamhet, inklusive att utföra i våldsbrott.
Läs merFörtroendet för åklagare har ökat jämfört med föregående år, visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) från Brå.
Läs merMellan 2018 och 2023 ökade Åklagarmyndighetens resurser med 52 procent. Det har lett till fler medarbetare och en tydlig förbättring av myndighetens resultat.
Läs merÅklagarmyndigheten är en allt populärare arbetsgivare bland unga jurister. Det visar en ny undersökning.
Läs mer