Åsa Hiding är kammaråklagare på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum och specialiserad på området hedersrelaterad brottslighet. Hon säger att för att det ska räknas som hedersförtryck ska åklagare kunna visa att motivet för gärningen har varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder.
– Det krävs inte någon närståenderelation mellan brottsoffer och gärningsman för att brottet ska kunna räknas som hedersförtryck. Men en närståenderelation kan innebära att straffvärdet bedöms högre. Gärningarna ska då ha utgjort ett led i en upprepad kränkning av brottsoffrets integritet och varit ägnande att allvarligt skada brottsoffrets självkänsla, berättar Åsa Hiding.
Såväl försök, förberedelse och stämpling som anstiftan och medhjälp till de brott som ingår i brottskatalogen kan ingå i en dom om hedersförtryck.
En förutsättning för att ett brott ska kunna räknas som just hedersförtryck är att samtliga gärningar riktar sig mot samma målsägande och begås av en och samma gärningsperson.
– Inget hindrar dock att flera personer medverkar till och döms för brottet hedersförtryck men varje gärningsperson ska dömas för sin medverkan och sitt uppsåt.
Eftersom brottet ännu är ganska nytt i svensk lagstiftning har det ännu inte (t.o.m. november 2022) väckts några åtal specifikt för hedersförtryck. Förundersökningar med totalt 21 brottsmisstankar om hedersförtryck har lagts ned hittills. I slutet av november pågick fortfarande förundersökningar i 35 brottsmisstankar om hedersförtryck.
Straffet för den som döms för hedersförtryck är fängelse i lägst ett år och högst sex år. Minimistraffet kan bli aktuellt enbart i de fall där det rör sig om brottsliga gärningar i ett mindre antal förhållandevis lindriga brott. Ju allvarligare eller ju fler gärningar som ingår i brottet desto högre ska straffvärdet vara.
För tredje sommaren i rad tar Åklagarmyndigheten emot juriststudenter som sommarnotarier. Under några veckor får de inblick i hur det är att arbeta på en åklagarkammare och möjlighet att ta med sig värdefulla erfarenheter till studierna och det stundande arbetslivet. Två av årets sommarnotarier är Kazia Abdoula och Tammo Meijering, som arbetar på Åklagarkammaren i Falun.
Läs merDen 1 juli är det tre år sedan barnfridsbrottet infördes i Sverige och det har under perioden väckts totalt 4482 åtal. Brottet medförde att barn som bevittnar våld gått från att vara vittne till att bli målsägande. Oerhört viktigt enligt Eva-Marie Persson, överåklagare på Åklagarmyndigheten, eftersom ett barns upplevelse av våld mellan närstående vuxna kan medföra en ökad risk att uppleva eller bli utsatt för våld i vuxenrelationen.
Läs merÅklagarmyndighetens anseende hos allmänheten ökar i Verians senaste mätning av svenska myndigheter.
Läs merRiksåklagaren tar varje år i samverkan med Ekobrottsmyndigheten fram en lista över frågor där det bedöms som särskilt viktigt att Högsta domstolen ger vägledning.
Läs mer