Skärpt lag mot hedersrelaterade brott

Åsa Hiding är kammaråklagare på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum och specialiserad på området hedersrelaterad brottslighet. Hon säger att för att det ska räknas som hedersförtryck ska åklagare kunna visa att motivet för gärningen har varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder.

– Det krävs inte någon närståenderelation mellan brottsoffer och gärningsman för att brottet ska kunna räknas som hedersförtryck. Men en närståenderelation kan innebära att straffvärdet bedöms högre. Gärningarna ska då ha utgjort ett led i en upprepad kränkning av brottsoffrets integritet och varit ägnande att allvarligt skada brottsoffrets självkänsla, berättar Åsa Hiding.

Såväl försök, förberedelse och stämpling som anstiftan och medhjälp till de brott som ingår i brottskatalogen kan ingå i en dom om hedersförtryck.

Flera gärningar mot en målsägande

En förutsättning för att ett brott ska kunna räknas som just hedersförtryck är att samtliga gärningar riktar sig mot samma målsägande och begås av en och samma gärningsperson.

– Inget hindrar dock att flera personer medverkar till och döms för brottet hedersförtryck men varje gärningsperson ska dömas för sin medverkan och sitt uppsåt.

Inga åtal ännu men flera pågående förundersökningar

Eftersom brottet ännu är ganska nytt i svensk lagstiftning har det ännu inte (t.o.m. november 2022) väckts några åtal specifikt för hedersförtryck. Förundersökningar med totalt 21 brottsmisstankar om hedersförtryck har lagts ned hittills. I slutet av november pågick fortfarande förundersökningar i 35 brottsmisstankar om hedersförtryck.

Fängelse i minst ett och högst sex år 

Straffet för den som döms för hedersförtryck är fängelse i lägst ett år och högst sex år. Minimistraffet kan bli aktuellt enbart i de fall där det rör sig om brottsliga gärningar i ett mindre antal förhållandevis lindriga brott. Ju allvarligare eller ju fler gärningar som ingår i brottet desto högre ska straffvärdet vara.