I juli 2021 infördes nya regler om häktningstider som innebär att vuxna misstänkta som utgångspunkt får vara häktade i längst nio månader fram till att åtal har väckts. Om den misstänkta är under 18 år är motsvarande tid tre månader.
Andelen häktade under 18 år som åtalades inom tre månader låg på 85 procent 2019, för att sedan sjunka till 60 procent 2023. Antalet brottsmisstankar under 18 år som gäller mord och dråp har ökat mycket kraftigt. Från 9 till 62 brottsmisstankar mellan 2018 och 2023.
– Unga personer häktas bara vid allvarlig brottslighet och om risken är stor att de kan förstöra bevis. Rapporten visar att betydligt fler unga är häktade längre nu än tidigare. Brottsligheten har under perioden förändrats där vi ser allt fler barn som har begått mycket allvarlig brottslighet, bland annat mord, säger Magnus Johansson som är vice överåklagare på Utvecklingscentrum.
För vuxna är det ingen skillnad när det gäller förhållandena före eller efter lagändringen. Andelen häktade där åtal är väckt inom nio månader ligger stabilt mellan 98 och 99 procent under perioden.
– Redan före halvårsskiftet 2021 var det en låg andel som var häktade längre tid än 9 månader innan åtal väcks. De långa totala häktningstiderna förklaras främst av att vissa misstänkta är häktade även efter tingsrättens och hovrättens dom och väntar på lagakraftsdom, säger Magnus Johansson.
Inom ramen för rapporten har också häktningstiderna generellt undersökts, både före och efter åtal. Där framgår att de totala häktningstiderna generellt har ökat från 2018 till 2023.
– Det finns en uppåtgående trend vad gäller häktningstider. Den har fortsatt även efter lagändringarna. Slutsatsen är att det finns många faktorer som påverkar, exempelvis den allmänna brottsutvecklingen. Utredningarna är mer komplexa och tar därför längre tid att utreda. Domstolsförhandlingarna är längre när det är många som åtalas och när brottsligheten är internationell drar utredningarna också ut på tiden. Dessutom finns ny, annan, lagstiftning att ta hänsyn till liksom strängare straffskalor. De nya reglerna för häktningstider kan ha haft en effekt, men det går inte att avgöra. Om inte de nya reglerna införts hade kurvan, i vart fall teoretiskt, kunnat vara ännu mer brant uppåt, säger Magnus Johansson.
Rapporten som överlämnades till regeringen 31 januari har tagits fram av Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Kriminalvården.
Foto: Kriminalvården
För tredje sommaren i rad tar Åklagarmyndigheten emot juriststudenter som sommarnotarier. Under några veckor får de inblick i hur det är att arbeta på en åklagarkammare och möjlighet att ta med sig värdefulla erfarenheter till studierna och det stundande arbetslivet. Två av årets sommarnotarier är Kazia Abdoula och Tammo Meijering, som arbetar på Åklagarkammaren i Falun.
Läs merDen 1 juli är det tre år sedan barnfridsbrottet infördes i Sverige och det har under perioden väckts totalt 4482 åtal. Brottet medförde att barn som bevittnar våld gått från att vara vittne till att bli målsägande. Oerhört viktigt enligt Eva-Marie Persson, överåklagare på Åklagarmyndigheten, eftersom ett barns upplevelse av våld mellan närstående vuxna kan medföra en ökad risk att uppleva eller bli utsatt för våld i vuxenrelationen.
Läs merÅklagarmyndighetens anseende hos allmänheten ökar i Verians senaste mätning av svenska myndigheter.
Läs merRiksåklagaren tar varje år i samverkan med Ekobrottsmyndigheten fram en lista över frågor där det bedöms som särskilt viktigt att Högsta domstolen ger vägledning.
Läs mer