Jordabalken i stort är ett omfattande lagverk som innehåller allt som har med fast egendom att göra. Men när det gäller att inleda förundersökning eller väcka åtal är det endast 12:e kapitlet (hyreslagen) som kan bli aktuellt. Det reglerar förhållandet mellan den som hyr ut och hyr en lägenhet.
Jesper Asplund är kammaråklagare på Utvecklingscentrum. Han förklarar att de enda brotten mot jordabalken som finns är följande:
- Hyresvärden tar betalt för att upplåta en bostadslägenhet.
- En hyresgäst tar betalt för att överlåta en hyresrätt. Det kan exempelvis ske genom skenbyte.
- En förmedlare (svartmäklare) tar betalt för förmedling av bostadslägenhet, om det inte rör sig om yrkesmässig bostadsförmedling och ersättningen är max 3000 kr.
- Att betala för att få hyresrätt till en lägenhet.
- Att utan samtycke från hyresvärden eller tillstånd av hyresnämnden ta emot en hyra för andrahandsupplåtelse, och ta emot en hyra för upplåtelsen som inte är skälig.
Hyran för bostadslägenheter sätts ofta i förhandling mellan en organisation av fastighetsägare och organisation av hyresgäster. En hyresvärd kan alltså inte själv bestämma vad hyran ska vara och om det uppstår en tvist ska den sättas till ett skäligt belopp.
– Vid en sådan tvist tar hyresnämnden utgångspunkt i vad som har bestämts som hyra i förhandlingsöverenskommelser. Detta kallas för bruksvärdessystemet, förklarar Jerker Asplund.
Grundtanken bakom förbudet mot att sälja och köpa hyresrätter är att det inte ska gå att tjäna pengar på andras behov av bostad, utöver den fastställda hyran enligt bruksvärdessystemet.
– Om hyreskontrakt kunde säljas och köpas sätts bruksvärdessystemet ur spel, säger Jerker Asplund.
Från 2010 och framåt har enbart fyra fall lett till åtal där personer misstänkts för brott mot jordabalken.
– Vid tre av de fyra tillfällena har det varit personer som förmedlat förstahandskontrakt och tagit rejält betalt, säger Jerker Asplund.