Vem leder utredningen när anställda inom rättsväsendet misstänks för brott?

Anders Jakobsson är överåklagare och chef för Särskilda åklagarkammaren. Det är den operativa enhet inom Åklagarmyndigheten som handlägger misstankar om den här typen av brott. Enheten är direkt underställd riksåklagaren och det ställs särskilda höga krav på kompetens, erfarenhet och förmåga till självständigt arbete hos alla som arbetar här.

– Särskilda åklagarkammaren kallades tidigare Riksenheten för polismål och inrättades 2005. Vi är 13 åklagare och fyra administratörer som jobbar här och vi utreder alla typer av brott som begås av företrädare för rättsväsendet, oavsett om brottet begåtts i tjänsten eller på fritiden. Vi biträder även riksåklagaren, Justitiekanslern och Justitieombudsmannen vid handläggningen av deras förundersökningar, säger Anders Jakobsson.

Alla som arbetar på Särskilda åklagarkammaren är chefsåklagare. Det är den befattning man måste ha för att få jobba där, det har riksåklagaren bestämt. Alla är också specialiserade inom något område som exempelvis ekobrott, relationsvåld, it etc.

– Den stora skillnaden för oss åklagare som jobbar här, jämfört med allmänna sidan, är att vi alltid är förundersökningsledare i de här ärendena. Därför är det en stor fördel att vi alla har så pass lång erfarenhet och alltid kan rådfråga varandra. Vi får också mycket hjälp av erfarna kommissarier och utredningspersonal på Avdelningen för särskilda utredningar (SU), som är polisens särskilda avdelning för utredningar och fristående från deras övriga verksamhet.

Utredningarna måste gå snabbt

Om SU anser att det är tveksamt om förundersökning kan komma att inledas överlämnas ärendet till en särskild utsedd åklagare för bedömning om ärendet ska skrivas av eller om ärendet ska överlämnas till annan åklagare vid kammaren för ställningstagande om förundersökning ska inledas. På så vis kan man använda befintlig åklagar- och utrednings-resurs på de ärenden som verkligen behöver utredas.

– Vi har ett extra skyndsamhetskrav på oss då många av de anmälningar som kommer in från allmänheten exempelvis handlar om att polisen använt våld i en viss situation. Den person det handlar om kan bli tagen ur tjänst under utredningen och därför är det viktigt att vi hanterar ärendena snabbt. I de allra flesta fall är det faktiskt så att allmänheten inte har klart för sig att polisen har rätt att använda ett visst mått av våld så länge det är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter.

I de fall där åklagaren inleder förundersökning vidtas utredningsåtgärder tills vi utrett allt. Det är ett väsentligt allmänt intresse att rättsväsendet fungerar och att alla aktörer som jobbar inom det verkligen sköter sig – och det gäller även på deras fritid, säger Anders Jakobsson.

Stort intresse från media

En annan utmaning är att de utredningar som hanteras av Särskilda åklagarkammaren ofta blir föremål för extra stort intresse från media. Som exempel kan nämnas en politikers felaktiga intygande, Palmeåklagaren som la ner förundersökningen, polischefen som våldtog och hade sex med minderåriga (Kapten Klänning) och det tragiska fallet med den unge pojke som hade Downs syndrom och sköts till döds av polisen i Stockholm för något år sedan.

– Det är lite av ett dilemma för oss att vi ibland inte kan berätta vad som händer eller bemöta felaktiga uppgifter från massmedia med hänsyn till rådande förundersökningssekretess. Alla ärenden vi får in är ju åtkomstskyddade för att inget läckage ska ske, men ibland händer det ändå att läckage sker från målsägande eller från vittnen. Vi försöker alltid att ha en god relation med media och berättar det vi kan under vägen. Vi har stor hjälp av vår kommunikationsavdelning, men ibland är det svårt för allmänheten att förstå varför vi inte kan säga mer, menar Anders Jakobsson.

Bra att ett fåtal ärenden leder till straff

Av de 10000 anmälningar som görs varje år är det endast ett fåtal, cirka 4 procent, som faktiskt leder fram till någon form av straff. Det kan tyckas vara en låg siffra men Anders Jakobsson har en annan syn på saken.

– Ibland får jag höra att det är väl inte bra att så få fall lagförs. Men jag brukar påpeka att det är precis tvärtom! Om lagföringen, efter att vi vidtagit alla utredningsåtgärder, skulle vare betydligt högre skulle förtroendet för de som arbetar i rättskedjan kunna ifrågasättas.

Viktigt med en objektiv och fristående enhet

En annan sak som Anders Jakobsson vill poängtera är att det system som råder idag, där Särskilda åklagarkammaren är fristående från Polismyndigheten, fungerar bra och ingenting man bör ändra.

– Ibland har det diskuterats om det ska vara en egen myndighet som hanterar dessa ärenden, men det vore enligt min mening inte bra. Det skulle ju i så fall innebära att vi som åklagare och polisen skulle jobba i samma organisation, eftersom vår gemensamma kompetens behövs för utredningarna. I en sådan organisationsform skulle åklagarnas objektivitet kunna ifrågasättas. I dag är vi underställda riksåklagaren och helt fristående från den polisiära organisationen - och vi har utredare hos polisen som också är fristående från den övriga Polismyndigheten, vilket är bra, avslutar Anders Jakobsson.

Text: Lotta Råge
Foto: Thomas Carlgren (porträttbild på överåklagare Anders Jakobsson)
Stockkfoto (bilden på avspärrning vid brottsplats)