Regeringen utnämnde den 19 december Fredrik Wersäll till hovrättspresident i Svea Hovrätt. Han tillträder sin nya befattning den 1 april 2008.

Regeringen har i dag utsett överåklagare Lena Moore vid rättsavdelningen till justitieråd. Lena tillträder den 1 januari 2008.

- Det är både glädjande och hedrande att en person från vår organisation tar plats i landets högsta domstol.Lena Moore är helt rätt person för uppgiften. För Högstadomstolen kommer det att innebära ett betydande tillskott i kompetens, både vad det gäller straffrätten och straffprocessrätten, säger riksåklagare Fredrik Wersäll i en kommentar. - Jag är stolt och hedrad och det ska bli oerhört spännande. Men samtidigt kommer jag att sakna alla trevliga arbetskamrater inom åklagarväsendet. Jag har blivit väldigt väl omhändertagen från första dagen och arbetet har varit mycket lärorrikt, säger Lena Moore.

Inbjudan till presskonferens i Göteborg den 6 december 2007.

Med anledning av alla de frågor som kommit om attentatet i Trollhättan den 20 november ger chefsåklagare Barbro Jönsson presskonferens torsdag den 6 december. Medverkar gör även Niklas Sannerholm, chef för Åklagarkammaren i Uddevalla. Tid: 10.00 den 6 december 2007 Plats: Elyseum, Västgötagatan 2, Göteborg

Vilken insikt i huvudbrottet krävs för ansvar för medverkan?

I en härva med svarta löner åtalades en person för medhjälp till grovt skattebrott.Personen hade ställt upp som företrädare för tre fakturaskrivande bolag, öppnat konton i bolagens namn, på kontona mottagit närmare 1,5 miljoner kr från det bolag där skatteundandragandet skedde (CAB) och därefter i omgångar tagit ut pengarna i kontanter och överlämnat dem till företrädare för CAB. Pengarna användes till att betala ut ersättning till svart arbetskraft som CAB anlitat. Företrädarna för CAB lämnade sedan i bolagets skattedeklarationer oriktiga uppgifterom ingående mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Hovrätten ogillade åtalet. Även om den tilltalade insett att han medverkat i brottslig verksamhet kunde man enligt hovrätten inte dra slutsatsen att han uppsåtligen hade främjat just huvudgärningsmännens gärningar eller att han varit medveten om det konkreta innehållet i dessa gärningar. Efter attriksåklagaren överklagat ändrar HD nu hovrättens dom och dömer den tilltalade för medhjälp till grovt skattebrott. När det gäller skattebrott av det slag som målet avser räcker det enligt HD att uppsåtet omfattar att det ska lämnas oriktiga uppgifter till Skatteverket varigenom fara uppkommer för att skatt eller avgift skall undandras det allmänna. Däremot krävs inte att uppsåtet omfattar vilka skatter och avgifter som kan påverkas av handlandet, eller exakt vilket belopp som riskerar att undandras. Inte heller bör det ställas krav på att uppsåtet täcker sådana omständigheter som i vilket bolag skatteundandragandet sker eller vilka personer som står bakom huvudbrottsligheten.

Tidskriften Påtalat nr 1/07 har som tema "Hoten mot rättsstaten".

Påtalat är namnet på Åklagarmyndighetens tidskrift. Tidskriften skickas bland annat ut till drygt 6 000 aktörer inom rättsväsendet, andra myndigheter och till media. Nummer 1/07 har temat "Hotet mot rättsstaten". Ur innehållet: Hoten blev allvarSamarbete för bättre säkerhetUng och tryggAllt större beslag av barnpornografiPolisen som blev åklagare För ett eget tryckt exemplar av tidningen, kontakta webbredaktionen.

En sammanställning av domar

Den 30 mars 2007 meddelade Högsta domstolen en dom angående straffmätning vid mord. Domen innebar en kursändring. Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Göteborg, beslutade under våren 2007 att granska morddomar som lett till fängelsestraff och som meddelats efter Högsta domstolens avgörande. Utvecklingscentrum Göteborg har gått igenom domarna och sammanställt dem i denna rättspromemoria. Syftet har varit att granska domstolarnas straffmätning för att få vägledning om vilka fall som anses som de allvarligaste.

Riksåklagaren skriver i Svenska Dagbladet om de åtgärder som krävs för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

En ny överåklagartjänst med ansvar för bekämpning av den organiserade brottsligheten samt särskilt avdelade polisresurser är några av de åtgärder som krävs, menar riksåklagare Fredrik Wersäll.

Ytterdörren på en åklagares bostad i Trollhättan sprängdes sönder i morse. Hon var inte hemma och skadades därför inte.

- Varje attentat mot åklagare är givetvis oerhört allvarligt och ett hot mot rättssamhället och demokratin. Jag kommer nu att själv åka till Göteborg för att dels informera mig om läget, dels ge stöd tillåklagaren och övrig personal vid Uddevallakammaren, säger riksåklagare Fredrik Wersäll. Riksåklagaren kommer atthålla en presskonferens i Göteborg under tisdagen.Besked om exakt tidpunkt kommer snarast möjligt.

Riksåklagaren och Polismyndigheten i Västra Götaland håller presskonferens kl. 15.30 i Göteborg.

Med anledning av dagens händelse i Trollhättan och den senaste tidens utveckling vad gäller systemhotande kriminalitet hålls en presskonferens. Den äger rumpå Elyseum, Västgötagatan 2, Göteborg idag den 20 november kl. 15.30. Närvarande är riksåklagare Fredrik Wersäll, länspolismästare Krister Jacobsson och polismästare Klas Friberg.

En fastighetsägare dömdes till fängelse i ett år för att ha begärt ersättning för överlåtelse av hyresrätter vid fyra tillfällen.

RÅ har lämnat in en svarsskrivelse till Högsta domstolen när det gäller vilken påföljd fastighetsägaren ska ha. Skrivelsen innehåller också allmänna uttalanden om straffvärde och straffmätning, bl.a. frågan om betydelsen av den tid som gått sedan brotten begicks.

I domarna behandlar HD på nytt förutsättningarna för att yttranden ska anses utgöra hets mot folkgrupp.

I den ena domen där RÅ var motpart tar HD också upp frågan om brott mot lagen om elektroniska anslagstavlor och hur det brottet förhåller sig till brottsbalkens bestämmelser om hets mot folkgrupp och medverkan till sådant brott.

Förundersökning har i dag inletts mot statssekreteraren Ulrica Schenström för misstänkt mutbrott och mot TV4-reportern Anders Pihlblad för misstänkt bestickning i samband med ett krogbesök i Stockholm i oktober 2007.

Åtal har idag väckts för vårdslöshet i trafik, vållande till annans död och vållande till kroppsskada med anledning av bussolyckan den 27 februari 2007 på länsväg 288 i Uppsala län då sex personer avled och ett stort antal personer skadades. Den 22-åriga busschauffören som fram-förde bussen i riktning mot Öregrund åtalas för brotten och har i förhör uppgett att hon saknar minnesbilder från händelsen.

Hovrätten dömde en man för medhjälp till bokföringsbrott till villkorlig dom och böter. Mannen skötte bokföringen åt en företagare som bedrev korvförsäljning från en mobil kiosk.

Frågan i målet är om mannen haft uppsåt i förhållande till brister i företagarens bokföring. Under ett par års tid hade inga verifikationer upprättatsom försäljningen. Vidare hade försäljningsintäkter på avsevärda belopp inte bokförts.

Kammaråklagare Malin Palmgren ger en kort kommentar om dagens medieuppgifter.

Med anledning av dagens uppgifter i media kring utredningen om Trond Sefastsson,gör kammaråklagare Malin Palmgren följande uttalande: - Vi befinner oss i inledningsskedet av en förundersökning. För att inte försvåra utredningsarbetet eller påverka utredningen på annat sätt, kan jag för närvarande inte berätta om eller kommentera de utredningsåtgärder som har vidtagits.

I juni 2007 beviljade Högsta domstolen resning för en man som dömts till ett långvarigt fängelsestraff för sexuella övergrepp. Göta hovrätt har, efter den nya rättegången, åter dömt mannen i enlighet med den tidigare domen.

I en promemoriaredovisar Jörgen Almblad, överåklagare med ansvar för resningsärenden, några aspekter av ärendet.

Enligt riksåklagaren utgör de dömda personernas beteende ett så allvarligt hot mot samhällsintressena att de bör utvisas, trots att de är EU-medborgare.

Hovrätten dömde två rumänska medborgare för grov stöld och försök till grov stöld (fickstölder). Samtidigt upphävdes tingsrättens förordnanden om utvisning. I domen tolkar hovrätten de svenska bestämmelserna om utvisning i ljuset av det EG-rättsliga så kallade rörlighetsdirektivet och finner att brottsligheten inte kan anses utgöra ett så allvarligt hot mot samhället så att utvisning kan ske enligt direktivet. Riksåklagaren har överklagat hovrättens dom när det gäller utvisningsfrågan. Enligt RÅ utgör de tilltalades personliga beteende ett tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse för att utvisning ska kunna ske.

Försäkringskassan, Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har utvärderat hanteringen av bidragsbedrägerier inom socialförsäkringen.

Resultaten visar att antalet anmälningar ökat kraftigt, att fler personer åtalats och att kvaliteten på anmälningarna blivit bättre. Samtidigt krävs fortsatta gemensamma ansträngningar för att få ännu högre kvalitet i anmälningarna. Den 12 september 2007 överlämnas en rapport till justitiedepartementet och socialdepartementet. Rapporten är en redovisning av ett regeringsuppdrag att utvärdera myndigheternas arbete för att bekämpa bidragsbedrägerier. Myndigheterna konstaterar att fokus på bidragsbrotten har ökat och att en fortsatt prioritet är nödvändig. Utvärderingen utgör ett avstamp för det fortsatta utvecklingsarbetet. I en gemensam handlingsplan har myndigheterna beslutat: -att åklagare tillsvidare bör fortsätta att vara förundersökningsledare, -att arbetssättet med särskilt utsedda handläggare bör utvecklas ytterligare, -och att gemensamma åtgärder krävs för att kvaliteten i anmälningarna ska fortsätta öka. Statistik Januari - juni 2005 anmäldes 817 misstänkta bidragsbrott till åklagare. Samma period 2007 var antalet anmälningar 5 485 st.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen utser särskilda enheter för att utreda folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Rikspolisstyrelsen har beslutat att inrätta en specialenhet inom polisen som ska utreda folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.På motsvarande sätt har Åklagarmyndigheten utsett fyra särskilda åklagare vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Till grund för beslutet ligger en förstudie som gjorts gemensamt av Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsenoch Migrationsverket. Arbetet kommer att bedrivas i nära samverkan mellan de tre myndigheterna. Liknande specialenheter finns i till exempel Holland, Norge och Danmark.

Sedan den första september 2007 gäller en ny organisation för de allmänna åklagarkamrarna i Malmö. Det som tidigare varit tre kammare har nu blivit två.

1:a och 3:e åklagarkamrarna i Malmö har slagits ihop och bildar Malmö åklagarkammare. Den tidigare 2:a kammaren i Malmö heter numera Södra Skånes åklagarkammare. Kontaktuppgifter finns under fliken "kontakt / allmänna åklagarkammare".

Målet gäller frågan om den som i hemlighet filmar andra personer kan dömas för ofredande. RÅ:s uppfattning är att det är möjligt, även om den eller de som filmats får reda på det först efter själva filmningen.

I sin svarsskrivelse redogör RÅ också för vilka möjligheter det kan finnas att döma den som ägnar sig åt dold fotografering eller filmning för brott mot personuppgiftslagen och/eller lagen om allmän kameraövervakning.

Den tilltalade har utvisats efter att ha begått bl.a. grov misshandel mot tidigare sambo och ett av de två gemensamma barnen.

Frågan är om utvisning skall underlåtas med hänsyn till barnperspektivet. RÅ motsätter sig ändring och anser att det inte finns skäl för prövningstillstånd.

Brottsoffermyndigheten och Umeå kommun arrangerar tillsammans med bl.a. Utvecklingscentrum Umeå en temadag om brottsofferfrågor.

Brottsoffermyndigheten och Umeå kommun arrangerar för sjätte gången en temadag om angelägna brottsofferfrågor i samverkan med Umeå universitet, Landstinget och Länsstyrelsen i Västerbotten samt Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Umeå. Denna gång vill man problematisera ansvaret för våldets offer samt visa på att ansvarstagande tillsammans med kompetens och metodutveckling har skapat ett antal goda exempel på verksamheter som lyckats sätta brottsoffret i fokus. Föreläsare blir professorn i statsvetenskap Maud Eduards om sin kommande bok "Kroppspolitik. Om Moder Svea och andra kvinnor", tandläkaren Kristina Palm, specialist i barn- och ungdomstandvård (pedodonti) om "Tandvårdens ansvar för barn och unga som utsatts för sexuella övergrepp eller annat våld", socionomen Ann Hellströmer om Stödcentrum för unga brottsoffer, Anders Stolpe från Länskriminalpolisen i Västra Götaland om problematiken med "drink spiking" dvs. att drycker i lönndom spetsas med narkotika för att försätta offer i vanmakt inför våldtäkt, rån eller andra brott, representanter för Rinkebys Kvinnofridsteam samt representanter för Våldtäktsmottagningen vid Södersjukhuset i Stockholm om sina respektive verksamheter. Dessutom kommer de nya satsningar som sker på ett Samarbetscentrum mot våld i Västerbotten att presenteras. Deltagandet kräver anmälan, men är kostnadsfritt om man kommer.

Brottsoffermyndigheten, Malmö stad och Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö arrangerar temadag för att belysa hur fördomar och fobier kan skapa brottsoffer och påverka mötet med dem.

Hur kanfördomar och fobier både skapa brottsoffer och påverka mötet med brottsoffer på ett icke önskvärt sätt? Temadagen kommer att handla om brott med homofobiska och främlingsfientliga motiv samt föreställningar och realiteterom ungas utsatthet via Internet. Den genomförs på Slagthuset. Föreläsare blir Christian Diesen, professor i processrätt, om (O)likheter inför lagen, Eva Tiby, jurist och docent i kriminologi, om Offer för homofobiska hatbrott. Mohammad Fazlhashemi, docent i idéhistoria, om Homo islamicus - Islamofobi och föreställningar om "den andre", vice chefsåklagaren Mats Svensson om rättsväsendets arbete med rasistiska brott samt Mats Andersson, Netscan, som engagerat sig på heltid för att "wallraffa" på olika chat-sidor för visa på ungas utsatthet via riskabla förförelseprocesser, om Det kan finnas en främmande man i ditt barns sovrum. Målgruppen är främst professionellt verksamma och högskolestuderande inom polis och övrigt rättsväsende, socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola och förskola, verksamma inom ideella organisationer samt journalister, kulturarbetare och politiker. Deltagandet kräver anmälan, men är kostnadsfritt om man kommer.

Åtal har idag väckts för mord med anledning av dödsskjutningen av 32-årige polismannen Fredrik Widén i centrala Nyköping den 20 juni 2007.

En 55-årig man åtalas även för försök till mord avseende ytterligare en polisman samt olaga hot mot en företrädare för rättspsykiatrin. Dessutom åtalas mannen för grovt vapenbrott och ett stort ammunitionsinnehav. Händelserna i korthet På förmiddagen onsdagen den 20 juni 2007 fick Polisen i Södermanlands län en handräckningsbegäran enligt LPT avseende den nu åtalade mannen. Bakgrunden till handräckningsbegäran är i korthet följande. 1994 dömdes mannen för dråp och två fall av försök till dråp till 10 års fängelse. Under anstaltstiden och därefter har mannen kommit att utveckla ett hat mot rättsväsendet och rättspsykiatrin. Den 18-19 juni 2007 lämnade mannen ett brev till en nära anhörig till en företrädare för rättspsykiatrin som är bosatt i Stockholm. Brevet - med rubriken "Att lätta sitt hjärta" - innehåller uppmaningar till personerna att de skall intyga att de och andra personer har begått allvarliga fel i samband med den tidigare rättegången. Om personerna "själsligen sviktar" och inte följer uppmaningarna skall mannen ta kontakt med ytterligare anhöriga och en "privat lösning" skall diskuteras på den uppkomna situationen. Under utredningen har det bl.a. visat sig att mannen besökt Stockholm den 18 juni 2007 och haft möjlighet att lämna brevet samt att brevet också återfinns i mannens dator i bostaden. Mannen har i denna del åtalats för olaga hot. Med anledning av hotelserna beslutar en överläkare på Rättspsykiatriska regionkliniken i Västernorrland att mannen skall hämtas för ev utfärdande av vårdintyg enligt LPT. Handräckningsbegäran skickas till Polisen i Södermanland med anledning av att mannen är skriven i Nyköping. Mot bakgrund av mannens våldsamma bakgrund lämnas en särskild instruktion angående insatsen från närpolischefen i Södermanlands län. En polisinsatschef utses särskilt och det bestäms att ca 10 poliser skall delta i insatsen på olika sätt. På förmiddagen den 20 juni inleds bl.a. bevakning av fastigheten Östra Kyrkogatan där mannen är folkbokförd. En av de poliser som spanar mot lägenheten på Östra Kyrkogatan och som är här vid lägenheten under större delen av dagen är polisassistenten Fredrik Widén, som med hänsyn till sitt uppdrag är civilklädd. Strax innan kl 17 den 20 juni anländer ytterligare en polis till adressen som även han är civilklädd. Ca 100 meter från fastigheten finns en polisbil med två uniformerade poliser, bl.a. den senare påskjutne Per-Erik Eriksson, och även en ambulans. I centrala Nyköping patrullerar ytterligare en polispatrull med två uniformerade poliser som skall vara redo att bistå insatsen. På polisstationen i Nyköping återfinns en stab med bl.a. polisinsatschefen och en förhandlare. Runt 17-tiden anländer mannen till adressen och går in i lägenheten. Förhandlare vid polisstationen i Nyköping ringer sedan till lägenheten i syfte att få kontakt med mannen, men får inte något svar. Mannen lämnar istället lägenheten och möts av Fredrik Widén och hans civilklädde kollega. Genom vittnesförhör med Widéns kollega har det framkommit att poliserna legitimerat sig genom att Widén visat sin polisbricka och att kollegan berättat att de kommer från polisen. Mannen har då frågat vad de vill honom och de har då svarat att det gäller en begäran om handräckning. I det här läget har mannen lyckats ta sig förbi poliserna och flytt genom en källarkorridor. Fredrik Widén hinner där ifatt mannen och sprutar OC-spray (pepparspray) mot mannens ansikte. I samband med det här blir den civilklädde kollegan kontaminerad (smittad) av OC-sprayen och förblindad, men innan dess har han sett att mannen har gjort en rörelse mot ena byxfickan. Den civilklädde kollegan backar sedan ut genom korridoren mot ingången till Östra Kyrkogatan. När han har kommit några meter hör han flera skott avlossas och han frågar också vem som skjuter. Han drar sitt vapen i beredskapsläge och fortsätter backa ut från Östra Kyrkogatan. Därefter avlossas ytterligare skott från källaren. Att det är fråga om två skottomgångar med uppehåll emellan bekräftas av flera vittnen på platsen. Fredrik Widén hittas senare ihjälskjuten med sju ingångshål i kroppen. Fyra skott har träffat Fredrik framifrån och tre skott har träffat honom bakifrån. Inget av skotten har gått igenom skyddsvästens plåtskydd, men ett par skott har passerat genom utkanterna på västen och en kula har fastnat i ena kanten på västen. Den 27-årige uniformerade polismannen Per-Erik Eriksson, som tillhör polispatrullen från Strängnäs, går runt fastigheten och ser då en mansperson - som senare visar sig vara den åtalade 55-åringen - komma ut från fastigheten Östra Rundgatan som förbinds genom källarkorridoren med Östra Kyrkogatan. Eriksson ser att mannen är beväpnad med en pistol som han riktar nedåt och tror i det här läget att mannen är den civilklädde Widén. Eriksson följer därför efter mannen på ca 10 meters avstånd och när mannen kommer in på gården som finns bakom fastigheten Östra Kyrkogatan vänder han sig om och skjuter tre skott mot den uniformerade Eriksson. Ett av skotten snuddar Eriksson i huvudet och ett annat går rakt igenom hans ena arm. Det tredje skottet träffar inte. Den här skottlossningen iakttas av ett stort antal vittnen och det finns flera personer som har sett den 55-årige mannen, som de känner sedan tidigare, vara beväpnad med en pistol och göra rörelser som om han skjuter med pistolen. Polismannen Eriksson besvarar skotten från mannen men det kan senare konstateras att mannen inte har träffats av något skott. I samband med den här skottlossningen skadas en kvinna som finns här på gården i handen av en rikoschett från en parkerad bil som träffats av en kula. Denna kula kommer inte från den 55-årige mannens pistol, varför förundersökningen för försök till mord i den delen har lagts ned. Mannen tar sedan sin tillflykt till källarkorridoren och kliver över den då döde Fredrik Widén. Han tar sig därefter ånyo ut på Östra Rundgatan, där två vittnen iakttar honom hålla en pistol i handen. Två poliser, bl.a. den skottskadade Eriksson, får syn på mannen och kan sedan gripa honom i direkt anslutning till fastigheten. I samband med gripandet avlossar en polis två varningsskott. I samband med gripandet så hittas en pistol i mannens magväska som luktar kraftig krutrök och ett magasin som rymmer 13 patroner men som är tomt. SKL har i sina undersökningar konstaterat att de kulor som har återfunnits i Fredriks kropp, skyddsvästen samt källaren och som varit identifierbara har avlossats med den aktuella pistolen. Detsamma gäller samtliga 12 tomhylsor som hittats i källaren och på gården. I mannens lägenhet på Östra Kyrkogatan har bl.a. 36 patroner av samma märke och kaliber som använts vid skjutningarna återfunnits och dessutom har ett hölster till vapnet hittats. Tändsatspartiklar har återfunnits på mannens skjorta, men inte på händerna. Tejpningen av mannens händer utfördes dock först tre timmar efter skottlossningen och sedan han haft tillgång till vatten i arrestcellen. I samband med husrannsakningar i mannens båda lägenheter i Nyköping återfanns en stor mängd ammunition (totalt ca 1 100 skarpa patroner), böcker, tidningar och artiklar rörande vapen, självförsvar och nödvärn. Vidare återfanns en pärm avseende kartläggning av personer inom rättsväsendet och flera dokument med personuppgifter kring de kartlagda personerna och deras anhöriga. Genom utredningen har det även bl.a. klarlagts att mannen till ett vittne har uppgett att om någon kommer och hämtar honom "så smäller det". Det framgår även av anteckningar från psykiatrin att mannen tidigare uttryckt att ett alternativ - om han inte får rätt i sina processer - är att ta död på olika tjänstemän. Det har också framkommit att mannen anser sig ha rätt att bära vapen. Den åtalade 55-åringen har valt att inte närmare uttala sig i förhör. I inledande förhör har mannen bl.a. uppgett att poliserna "offrades på rättsrötans altare". Han har därefter förnekat brott. Närmare om förundersökningen Jourhavande åklagare, kammaråklagare Inga-Lill Staffansson, inträdde som förundersökningsledare på kvällen onsdagen den 20 juni 2007. Dagen efter övertogs förundersökningsledningen av vice chefsåklagare Tomas Malmenby. Med anledning av att det under förundersökningen framkom att den 55-årige mannen hade ett dokumenterat intresse för personer inom rättsväsendet i Nyköping och mot bakgrund av att två personer vid Åklagarkammaren i Nyköping kartlagts av mannen beslutade Malmenby - efter samråd med Åklagaravdelningen vid Riksåklagarens kansli - att annan åklagare skulle utses som förundersökningsledare. Den 2 juli 2007 övertogs förundersökningsledningen av kammaråklagare Pär Andersson som till vardags arbetar vid Åklagarkammaren i Uppsala. Sedan den 2 juli 2007 har Andersson arbetat uteslutande med denna förundersökning. Ett stort antal poliser har arbetat med förundersökningen, varav flera vanligtvis är stationerade i Eskilstuna. Personal från Rikspolisstyrelsens (RPS) s.k. riksmordkommission har biträtt förundersökningen och den absoluta merparten av förhören med den misstänkte har hållits av personal från RPS. Kriminalkommissarierna Mikael Backman, Johan Levin och Svante Melin har varit opera*tiva förundersökningsledare hos polisen. Advokaten Peter Althin förordnades - på den åtalade 55-åringens begäran - som offentlig försvarare i målet den 21 juni 2007 och han, eller hans kollegor, har varit närvarande vid förhören med den misstänkte. Den misstänkte är numera placerad på Kronobergshäktet och varit frihetsberövad sedan han greps i direkt anslutning till brottsplatsen den 20 juni 2007. Fakta från förundersökningen • Förundersökningsprotokollen omfattar sammanlagt ca 1 200 sidor. Det tekniska protokollet omfattar ytterligare ca 300 sidor. • Under utredningen har ca 180 förhör hållits och ca 40 tekniska undersökningar genomförts. Närmare om åtalet Förutom olaga hot och grovt vapenbrott åtalas mannen för mord och försök till mord. Enligt förundersökningsledaren kammaråklagare Pär Andersson är mordet på Fredrik Widén att likna vid en utstuderad avrättning; en gärning som mannen under lång tid haft mental beredskap för att utföra. Enligt åklagare Andersson agerar mannen lika utstuderat och hänsynslöst vid mordförsöket av den uniformerade polismannen Eriksson och det är med största sannolikhet mannens avsaknad av ytterligare ammunition som gör att Eriksson överlever mordförsöket. Närmare om rättegången Rättegången mot mannen inleds onsdagen den 22 augusti 2007 med fortsättning den 23, 30 och 31 augusti. Rättegången kommer att hållas i säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt på Bergsgatan 50 i Stockholm. Specifika frågor • Skyddsvästen. Undersökningen av skyddsvästen finns redovisad på s. 149-165 i tekniska protokollet. • Polisinsatsen. Eftersom polisens tjänstevapen har avlossats har en internutredning rutinmässigt inletts angående polisinsatsen. Denna internutredning leds av chefsåklagare Jörgen Lindberg vid Riksenheten för polismål. Den nu redovisade förundersökningen behandlar inte eventuella brister i polisinsatsen. • Rättspsykiatrisk undersökning. Tingsrätten beslutade den 16 juli 2007 att mannen innan huvudförhandling skulle genomgå rättspsykiatrisk undersökning. Svea hovrätt upphävde beslutet den 23 juli 2007 med hänvisning till att mannen inte erkänt. För det fall tingsrätten efter huvudförhandlingen kommer fram till att det föreligger övertygande bevisning om mannens skuld kommer han med största sannolikhet genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. • Mordvapnet. Det vapen som återfanns på den 55-årige mannen i samband med gripandet är en pistol av märket FN (Fabricue Nationale Herstal Belgiuqe), modell 1935 High Power, kaliber 9 mm (Parabellum) (9 mm P). I anslutning till vapnet fanns även ett magasin med en patronkapacitet på 13 patroner. Vid kontroll av vapnet hos SKL fungerade det utan anmärkning. • Skottskadorna på Widén. Se skiss på s. 127 i tekniska protokollet angående ingångs- och utgångshål. Widén har träffats med sju skott på överkroppen. Fyra av skotten har träffat framifrån och tre av skotten har träffat bakifrån. Såväl brottsplatstekniker som experter vid SKL har konstaterat att ett skott i buken är ett s.k. påsittande skott, vilket innebär att pipmynningen varit i kontakt eller i det närmaste kontakt med kroppen. Övriga skott har inte kunnat avståndsbedömas.

Regeringen har i dag utsett kammaråklagare Anne-Marie Bergström till vikarierande Jämställdhetsombudsman.

Anne-Marie Bergström har varit åklagare sedan 1974 och har de senaste åren arbetat med relationsvåld på Söderorts åklagarkammare i Stockholm.

Åklagarmyndigheten har lämnat remissvar på rapporten Förbättrad samverkan mellan rättsväsendets myndigheter i Norrland.

Åklagarmyndigheten tillstyrker förslagen i rapporten.

Hösta domstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd i mål som gäller klassificering av s.k. Lottilottautomater.

RÅ har till HD yttrat sig i två mål som gäller klassificeringen av s.k. Lottilottautomater. I båda fallen fann hovrätten att automaterna är att betrakta som automatspel enligt 6 § lotterilagen. RÅ anförde i båda svarsskrivelserna att det inte kan råda någon tvekan om att Lottilottautomater är att betrakta som automatspel enligt 6 §. Högsta domstolen beslutade den 7 augusti 2007 att inte meddela prövningstillstånd, vilket alltså innebär att hovrätternas beslut står fast.

Hösta domstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd i ett mål som gäller reseförbud innan en dom för ekobrott vunnit laga kraft.

En persondömdes av tingsrätten för omfattande ekonomisk brottslighet till fängelse. I domenskrev tingsrätten att ett tidigare meddelat reseförbud skulle gälla till dess att domen vinner laga kraft. Hovrätten lämnade den tilltalades överklagande om upphävande av reseförbudet utan bifall. Den tilltalade har nu yrkat att Högsta domstolen ska upphäva reseförudet. I svarsskrivelsen redogör RÅ för sin syn på förutsättningarna för att en person som dömts av tingsrätten ska vara belagd med reseförbud till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft. HD beslutade den 26 juli 2007 att inte meddela prövningstillstånd.

Riksåklagaren anser inte att livstidsstraffet ska omvandlas till ett tidsbestämt straff.