Brott kan inte styrkas. Därför läggs förundersökningen ned.

Förundersökningen avseende misstanke om brott i samband med den uppmärksammade händelsen vid Forsmarks kärnkraftverk den 25 juli 2006 har i dag den 19 december lagts ner. Skälet för beslutet är att brott inte kan styrkas. De närmare skälen för beslutet framgår av beslutet i högerspalten. Kammaråklagare Katarina Mörnstad kommer inte att lämna ytterligare kommentarer till beslutet. Förundersökningen angående misstanke om brott genom att driften vid Forsmark 1 under tiden mars-april 2006 kan ha skett i strid mot gällande drifttillstånd pågår fortfarande. Närmare beslut avseende denna förundersökning förväntas kunna fattas under första halvan av år 2008.

Riksåklagaren har fattat beslut om fortsatt organisation för bekämpningen av eko- respektive miljö- och arbetsmiljöbrott inom Åklagarmyndigheten.

Gemensamt för både ekobrottsbekämpningen och miljö-/arbetsmiljöbrottsbekämpningen är att verksamheten koncentreras till färre orter i landet än i dag. Det främsta skälet till detta är att en koncentration av specialistkompetenser innebär större möjligheter till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling för de enskilda specialisterna. Med fler åklagare på samma ort minskar också sårbarheten, vid exempelvis sjukdom eller annan frånvaro. All personal som berörs kommer att få framföra önskemål om man vill övergå till befattningarna på de nya stationeringsorterna eller ej. Möjlighet att arbeta på distans kommer att övervägas. För miljöorganisationen innebär beslutet att lika stora resurser satsas i framtiden som i dag. På ekobrottsområdet innebär beslutet en utökning av antalet åklagare.

Riksåklagaren har beslutat att inte överklaga hovrättsdomen i det så kallade Rödebymålet till Högsta domstolen. Anledningen är främst att det inte finns prejudikatskäl i de delar som gäller den tilltalades psykiska tillstånd och hovrättens val av påföljd.

Mannen friades av tingsrätten. Han dömdes av hovrätten för dråp och grov misshandel, men gick fri från påföljd. En central fråga i målet har varit den tilltalades psykiska tillstånd. Hovrätten bedömde att han begått brotten under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Enligt de bestämmelser i brottsbalken som gällde när händelserna i Rödeby ägde rum så får den som begår brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning aldrig dömas till fängelse. Hovrätten ansåg inte att det fanns förutsättningar att överlämna mannen till rättspsykiatrisk vård och bedömde inte heller att någon annan påföljd, såsom villkorlig dom eller skyddstillsyn, var lämplig. I sin praxis har Högsta domstolen genom åren utvecklat riktlinjer för hur domstolar ska bedöma brott som begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning och vilka förutsättningarna då är för att överlämna den tilltalade till rättspsykiatrisk vård. Riksåklagaren hänvisar i sitt beslut till att lagstiftningen på området nu har ändrats och konstaterar att omständigheterna i målet är sådana att det inte heller lämpar sig för en prövning av de övriga rättsfrågor som aktualiseras i målet. - Högsta domstolens huvuduppgift är att skapa prejudikat. Jag bedömer inte att det är motiverat att överklaga detta mål till HD för att skapa vägledning för framtida fall, säger riksåklagare Anders Perklev.

Ett antal djurrättsaktivister, flera av dem maskerade, har obehörigen trängt sig in i ett antal företagsbyggnader. Hovrätten bedömde brotten som grova. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd närdet gäller frågan om hur brotten ska rubriceras.

Riksåklagaren har fattat beslut om fortsatt organisation för utvecklingsverksamheten inom Åklagarmyndigheten.

Beslutet innebär att utvecklingscentrum kommer att finnas kvar på dagens tre orter - Stockholm, Göteborg och Malmö - med samma ansvarsområden och omfattning av verksamheten som i dag. Utvecklingscentrumens arbete ska dock samordnas mer än tidigare, genom att de tre cheferna bildar ett råd för samordnings- och prioriteringsfrågor.

Enligt uppgift från Hannes Råstam, SvT, Uppdrag granskning, har Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) tagit tillbaka sina erkännanden vad avser de gärningar (mord) för vilka han dömts.

Mot bakgrund av det särskilda ansvar som allmänt sett kan anses krävas av åklagarsidan för att undvika rättsfel, återupptogs förundersökningarna av Christer van der Kwast den 17 november 2008. Avsikten var att genom förhör med Bergwall klargöra Bergwalls eventuellt nya inställning i skuldfrågan. Det har därefter kommit information om att advokat Thomas Olsson företräder Bergwall. Advokat Olsson har lämnat besked om att uppgifterna om Bergwalls nya inställning är riktiga. Med anledning av vad advokat Olsson meddelat finns inte längre anledning för åklagarsidan att vidta någon åtgärd. Förundersökningarna har därför lagts ned i dag.

En man har vid två tillfällen med visst tidsintervall blivit angripen med kniv och försvarat sig med hammare.

Genom hammarslagen, som samtliga riktats mot huvudet, har angriparen utsatts för livsfara och fått svåra kroppskador med bestående men. Mannen som blev angripen har befunnit sig i en nödvärnssituation. Frågan i målet gäller om nödvärnsvåldet vid det andra angreppstillfället har varit uppenbart oförsvarligt och, om så är fallet, omständigheterna ändå varit sådana att den angripne har haft svårt att besinna sig (nödvärnsexcess). Tingsrätten och hovrätten ansåg att våldsutövningen har varit uppenbart oförsvarlig och att omständigheterna inte var sådana att den angripne svårligen kunde besinna sig. Den angripne har dömts för grov misshandel till fängelse ett år. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom, men motsätter sig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd. Detta eftersom det finns goda skäl som talar för att Högsta domstolen genom att pröva överklagandet skulle få möjlighet att närmare precisera och vidareutveckla bestämmelsen om nödvärnsexcess. Högsta domstolen har den 10 november 2008 meddelat prövningstillstånd i målet.

Under pågående huvudförhandling i ett mål angående våldtäkt upptäckte ett hovrättsråd att hon var bekant med en av målsägandens vårdnadshavare.

Hovrättsrådet förklarade sig jävig. Med tillämpning av 2 kap. 4 § 2 st. RB ansåg hovrätten sig ändå domför och fortsatte huvudförhandlingen med fyra ledamöter. Frågan i målet är om hovrättsrådet fått förhinder sedan huvudförhandlingen påbörjats, vilket är en förutsättning för tillämpning av den aktuella bestämmelsen. HD har nu meddelat prövningstillstånd när det gäller frågan om hovrättens domförhet.

Torsdagen den 6 november 2008 kl 09.00 hålls presskonferens i Polishuset i Gällivare beträffande det sk Carolinfallet.

En man i 20-årsåldern sitter sedan söndagsmorgonen 2 november 2008 anhållen i Gällivare såsom skäligen misstänkt för dråp på en yngre kvinna inom Gällivare kommun.

Polisens tekniker undersöker platsen för händelsen och rättsmedicinsk undersökning av den avlidna kommer att äga rum. Förundersökningsledare i ärendet är kammaråklagare Magnus Nilsson.

Den häktade mannen ska höras om det preliminära resultatet av den rättsmedicinska undersökningen. Efter förhören tar åklagarna ställning till vilken information som kan lämnas.

Vi har i dag mottagit ett preliminärt utlåtande och muntlig föredragning från rättsläkare i Umeå beträffande den rättsmedicinska undersökningen av Carolin Stenvall. I nuläget har vi ingen information att lämna angående innehållet i detta. En av anledningarna till detta är att den häktade mannen ska höras mot resultatet av undersökningen innan vi tar ställning till om och i så fall vad vi kan lämna för information. Förnyade förhör kommer äga rum under v 45.

Den rättsmedicinska undersökningen har inletts, men något utlåtande finns ännu inte.

Under tisdagen genomförs den rättsmedicinska undersökningen av Carolin Stenvalls kropp. Vi kommer inte kunna lämna någon information eller kommentarer i övrigt under dagen. När ett preliminärt utlåtande från rättsmedicin är att vänta vet vi inte i dagsläget. Vi återkommer med besked i frågan vid en senare tidpunkt.

Två personer har frikänts från brott mot lagen (2006:263) om transport av farligt gods på den grund att de myndighetsföreskrifter som de brutit mot har utfärdats med stöd av den gamla lagen om transport av farligt gods.

Hovrätten konstaterade att det inte hade utfärdats några övergångsbestämmelser med innebörden att föreskrifter som utfärdats med stöd av den tidigare lagstiftningen skulle gälla även sedan den nya lagstiftningen trätt i kraft. Myndighetsföreskrifterna grundar sig i stor utsträckning på internationella överenskommelser och det är uppenbart att lagstiftarens avsikt har varit att myndighetsföreskrifterna skulle vara straffsanktionerade även sedan den nya lagstiftningen hade trätt i kraft. Frågan i målet gäller om det uppenbart skulle strida mot lag att tillämpa straffbestämmelsen på de myndighetsföreskrifter som utfärdats med stöd av den äldre lagstiftningen.

Vallning och rekonstruktion har ägt rum och kriminalteknisk undersökning pågår. Ytterligare information kan lämnas när den rättsmedicinska undersökningen är färdig.

I utredningenom mordet på Carolin Stenvall har, idag fredagen den 24 oktober 2008, på begäran av den häktade mannen vallning och rekonstruktion ägt rum på olika platser av intresse i ärendet; på rastplatsen vid Stenbron, den sk 58:an samt ett område norr om Gyljen inom Överkalix kommun där den häktade mannen sagt sig ha placerat Carolin Stenvalls kropp och där hon enligt honom har legat en tid.Den senast nämnda platsen undersöks nu av kriminaltekniker varför vi inte går ut med någon information av eventuella fynd innan undersökningen avslutats och analys föreligger.Rättsmedicinsk obduktion av Carolin Stenvalls kropp kommer att äga rum i Umeå på tisdag den 28 oktober.Innan vi erhåller ett preliminärt resultat av den rättsmedicinska undersökningen kommer vi inte att ha ytterligare upplysningar att lämna i ärendet.

I somras fattades ett inriktningsbeslut om ekobrottsbekämpningen i myndigheten, som innebär en koncentration av antalet stationeringsorter.

Den 23 oktober 2008 beslutades att ekobrottsbekämpningen inom Åklagarmyndigheten från den 1 januari 2009 stegvis ska koncentreras till sex orter: Umeå, Sundsvall, Örebro, Uppsala, Linköping och Växjö.En arbetsgrupp inrättas för att bland annat lämna förslag på:• Geografiska upptagningsområden för respektive stationeringsort.• Behovet av ekoåklagare och administrativt stöd på respektive ort.• Vilka befattningar som organisatoriskt ska föras över till stationeringsorterna samt hur de ska bemannas.• Vilka ärenden som ekoåklagare ska handlägga, särskilt när det gäller mängdbrottsärenden.Arbetsgruppen ska lämna sina förslag senast den 1 december 2008.

Den 1 januari 2009 inrättas en nationell åklagarkammare för bekämpning av miljö- och arbetsmiljöbrott.

En arbetsgrupp inrättas för att bland annat lämna förslag på: Lokalisering av den nya kammaren.Vilka ärenden som ska handläggas på kammaren och vilka som fortsättningsvis ska handläggas på allmänna kammare.Vilka befattningar som organisatoriskt ska föras över till den nya kammaren, hur de ska bemannas och var de ska ha sina tjänstgöringsorter.Hur arbetsmiljöansvar och stödresurser ska hanteras om åklagarna samlokaliseras med en allmän kammare. Arbetsgruppen ska lämna sina förslag senast den 1 december 2008.

RÅ gav in en svarsskrivelse 2007-08-28 angående ofredande m.m.

En person installerade dold kamerautrustning och spelade in ljud- och bildupptagningar av bl.a. intimt umgänge mellan två andra personer, som först i efterhand fick information om inspelningarna. Förfarandet har inte ansetts kunna utgöra ofredande och åtalet har i denna del ogillats.

Med anledning av de ändringar i rättegångsbalken som träder i kraft den 1 november har en gemensam promemoria tagits fram av Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.

Syftet med promemorian är att ge en sammanfattning av de lagändringar som avser brottmålen samt att ge konkreta råd och rekommendationerför åklagarnas tillämpning.

Lördagen den 18 oktober håller de rättsvårdande myndigheterna i Flemingsberg öppet hus för allmänheten.

Mellan kl 10.00 och 15.00 visas verksamheten på olika sätt upp för intresserade besökare. Adressen är Björnkullavägen 5A-9 (mitt emot Flemingsbergs pendeltågsstation).

Projektet Snabbspåret, som syftat till snabbare hantering av mängdbrott, har redovisats till regeringen. Styrgruppen menar att handläggningstiden 35 dagar varit alltför snäv. Däremot har förenklad delgivning fungerat väl.

Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Kriminalvården och Rättsmedicinalverket har sedan 2007 bedrivit ett projekt för mängdbrottshantering, Snabbspåret, i Stockholm City, Uppsala och Helsingborg. Syftet var att få ned handläggningstiden till 35 dagar från polisanmälan till dess att ett brottmål kan sättas ut till domstolsförhandling. Uppdraget har nu redovisats till regeringen. - Mängdbrottsligheten är ett stort samhällsproblem. Medborgarnas förtroende för rättsväsendet är i hög grad beroende av hur den beivras. En snabbare process är till fördel för den enskilde. En professionell och snabb handläggning av mängdbrott gagnar också övrig brottsbekämpning genom att resurser frigörs. Därför finns det goda skäl för att skapa ett permanent och nationellt snabbspår men med längre tidsfrister, säger överåklagare Peter Hertting, styrgruppens ordförande.

Tisdagen den 14 oktober invigdes ett kunskapscentrum i Göteborg. Vid invigningen undertecknade företrädare för de samverkande myndigheterna en gemensam avsiktsförklaring.

I juni 2008 togs beslut av kommunstyrelsen i Göteborgs Stadatt inrätta ett kunskapscentrum med uppdrag att förebygga och försvåra för gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Det yttersta målet för verksamheten är att värna och stärka demokratin.

I dag tisdag den 7 oktober klockan 13.00 väcks åtal i ärendet om felaktigt datummärkt köttfärs i Ica-butiker.

Beslutet avser endast butiken i Nacka. Kammaråklagare Solveig Sörlien kommer att finnas tillgänglig för frågor på City åklagarkammare i Stockholm, Kungsbron 21 samt per telefon, 08-762 10 00 (växel) under tiden 13.00-14.45 samma dag. Kommentarer kan inte lämnas förrän klockan 13.00.

Den 1 oktober slogs de allmänna åklagarkamrarna i Göteborg ihop till en enda – Göteborgs åklagarkammare. En ny organisation träder i kraft den 1 november, med syfte att effektivisera brottsbekämpningen och specialisera åklagarna.

Den 1 oktober slogs de allmänna åklagarkamrarna i Göteborg ihop till en enda - Göteborgs åklagarkammare. En ny organisation träder i kraft den 1 november, med syfte att effektivisera brottsbekämpningen och specialisera åklagarna. Förändringen innebär att antalet kammare minskas från tre till en och Göteborg nu får landets största åklagarkammare. Särskilt utpekade åklagare kommer att arbeta i team för hantering av ungdomsbrott, relationsvåldsbrott och grov brottslighet. Dessutom införs en organisation för att snabbare kunna hantera det stora antal ärenden som polisen själva utreder och därefter redovisar till åklagare. Syftet med den nya organisationen är bland annat att öka spetskompetensen för hantering av olika måltyper och få så stor enhetlighet som möjligt i brottsbekämpningen. Ett annat viktigt syfte är att effektivisera hanteringen av mängdbrottsligheten och se till att lagföring av vardagsbrottsligheten kan ske snabbare. - Det krävs en organisation som både kan ta hand om brott i nära relationer, ungdomsbrott, mängdbrotten som ökar och de grova brotten, säger Lisbeth Johansson, kammarchefen för Göteborgs åklagarkammare.

RÅ gav in svarsskrivelse i ett mål där den tilltalade överklagat Göta hovrätts beslut att inte lämna ut kopior av bildupptagningar till den tilltalade från vittnesförhör i tingsrätt.

Ljudupptagningarna lämnades däremot ut. Enligt hovrätten hade den tilltalades rätt till partsinsyn enligt rättegångsbalken blivit tillgodosedd genom att han och hans försvarare i stället fick ta del av bildupptagningarna i hovrättens lokaler. HD har nu beslutat att avslå den tilltalades överklagande.

En man har med avsikt att ta livet av sig kört sin personbil mot en mötande personbil på en vägsträcka där hastighetsbegränsningen var 90 km/tim.

Bilarna kolliderade, men förarna klarade sig oskadda. Hovrätten ansåg att den tilltalade handlat med likgiltighetsuppsåt och dömde honom för försök till dråp. RÅ har skrivit en svarsskrivelse till Högsta domstolen där man avstyrker prövningstillstånd i HD.

En lärare och en elevassistent låste in en elev på en toalett och lade där ner honom på golvet, satte sig ovanpå honom och höll fast honom.

Läraren och elevassistenten dömdes för misshandel och olaga frihetsberövande. Frågan i målet gäller om de med tillämpning av någon ansvarsfrihetsgrund ska gå fria från ansvar. Riksåklagaren, som inte anser att målet ska tas upp i Högsta domstolen, har skrivit en svarsskrivelse till HD.

Onsdagen den 24 september arrangeras en pressträff om projektet "Viktigt att vittna" i Farsta.

Projektet är ett samarbete mellan Åklagarmyndigheten, Polisen, Stödcentrum för unga brottsofferoch Farsta stadsdelsförvaltning. Syftet med samarbetetär att öka ungdomars kunskaper om rättsprocessen och därmed få fler ungdomar att ställa upp som vittnen.

Målet gällde gränserna för polisens användning av våld vid stoppande av mopedister.

Beslutet i åtalsfrågan i ärendet om felaktigt datummärkt köttfärs i Ica-butiker har skjutits upp.

Nytt preliminärt datum för beslut är tisdag den 7 oktober. I samband med beslutet kommer kammaråklagare Solveig Sörlien att finnas tillgänglig för frågor. Några kommentarer kan inte lämnas innan dess. Mer information lämnas senare.

RÅ anser inte att en man som dömts för grovt dopningsbrott ska få hovrättens dom prövad av HD.

Mannen dömdes av hovrätten till fängelse i tre år för grov smuggling och grovt dopningsbrott, våld mot tjänsteman, försök till våld mot tjänsteman samt hot mot tjänsteman. Mannen yrkade att Högsta domstolen ska döma honom till en icke frihetsberövande påföljd eller, i andra hand, sätta ned fängelsestraffets längd. Rå anser inte att domen ska prövas av HD. Läs Rå:s svarsskrivelse och yttrande från Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Stockholm i spalten till höger. Den 4 september meddelade HD att prövningstillstånd ej beviljats.

Det mycket omfattande målet har framför allt gällt organisering av skenäktenskap och tillhandahållande av pass och födelsebevis, som utfärdats av behöriga tjänstemän i Vietnam, men som har getts oriktigt innehåll.

Syftet har varit att med stöd av handlingarna få uppehållstillstånd i Sverige, vilket också skett i flera fall. Halmstad tingsrätt har i sin dom den 26 juni 2008 funnit att förfarandet inte varit straffbart och i allt väsentligt frikänt de tilltalade. Tingsrätten har i en utomordentligt välskriven dom grundligt redovisat skälen för sin bedömning. Åklagarna, Thomas Wennerstrand och Kerstin Eriksson, överklagade domen. Därefter har de ytterligare analyserat domstolens rättsliga bedömning. Åklagarna har vid sin beredning av ärendet haft kontakter med Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm, vice överåklagaren Ewa Nyhult, och Riksåklagarens kansli, byråchefen Stefan Johansson. Åklagarna har kommit till den slutsatsen att tingsrättens rättsliga bedömning är riktig och att det således inte finns några skäl som talar för att hovrätten skulle göra annan bedömning. Åklagarna återkallar därför samtliga överklaganden. Utvecklingscentrum Stockholm ansvarar bl.a. för rättslig tillsyn, metodutveckling samt analys och uppföljning av människosmugglingsbrotten. Det har upplysts att Utvecklingscentrum Stockholm skall kartlägga och analysera omfattningen av sådana frågor som prövats i målet och om det kan finnas skäl att vidta åtgärder. I det ingår bl.a. att analysera om det finns otydligheter eller brister i lagstiftningen samt metodfrågor.

RÅ har gett in svarsskrivelse i ett mål där HD meddelat prövningstillstånd beträffande ett beslut av Göta hovrätt att inte lämna ut kopior av bildupptagningar från vittnesförhör i tingsrätt till den tilltalade.

Den 1 november 2008 träder en rad ändringar i rättegångsbalken i kraft. Ändringarna grundar sig på regeringens proposition 2004/05:131, "En modernare rättegång - reformering av processen i allmän domstol". Reformen innebär att modern teknik ska användas mer, bl.a.ska förhör spelas in på video och hovrätten ska i större utsträckning grunda sin prövning på samma material som legat till grund för tingsrättens avgörande. De nya reglerna innebär bl.a. att en berättelsei tingsrättem normalt ska dokumenteras genom ljud- och bildupptagning. Om målet sedan överklagas till hovrätten ska inspelningarna som huvudregel utgöra den muntliga bevisningen. För att säkerställa en smidig övergång till det nya systemet har vissa delar av den nya lagstiftningen sedan den 1 december 2007 kunnat användas av Göta hovrätt och ett antal tingsrätter under den hovrätten. RÅ har lämnat in en svarsskrivelse i ett mål där Högsta domstolen meddelat prövningstillstånd angående ett beslut av Göta hovrättattintelämna ut kopior av bildupptagningar från ett vittnesförhör i tingsrätten. Det var den tilltalade (åtalade) i målet som ville få ut kopiorna av vittnesförhöret. Ljudupptagningarna lämnades däremot ut. Enligt hovrätten har den tilltalades rätt till partsinsyn enligt rättegångsbalken blivit tillgodosedd genom att han och hans försvarare i stället fick ta del av bildupptagningarna i hovrättens lokaler. RÅ bestrider ändring av hovrättens beslut. I svarsskrivelsen behandlas bl.a. relationen mellan tilltalads rätt till partsinsyn enligt rättegångsbalken och sekretesslagens regler samt hur rätten till partsinsyn ska förverkligas.

Åklagarmyndigheten har lämnat årets fjärde utgiftsprognos till regeringen.

En person är sedan i går anhållen för folkmord. Mannen är internationellt efterlyst av Rwanda och anhållen i avvaktan på en prövning om han ska utlämnas till Rwanda.

Kammaråklagare Lars Hedvall på Internationella Åklagarkammaren i Stockholm: - Anhållningsbeslutet är det första steget i utlämningsförfarandet. Jag kommer inom kort att begära att tingsrätten prövar anhållningsbeslutet. Ärendet kommer därefter att överlämnas till Justitiedepartementet. - Om Rwanda begär att mannen ska utlämnas fortsätter utredningen här i Sverige med en prövning av skälen för och emot en utlämning. - Några ytterligare kommentarer kan jag för närvarande inte lämna.

Åklagaren väckte i dag åtal mot TV4-journalisten Trond Sefastsson.

Sefastsson åtalas för två fall av grovt mutbrott och bokföringsbrott. Stämningsansökan är inlämnad vid Stockholms tingsrätt. Rättegången beräknas börja i mitten av september.

Överklagande till HD om påföljd för våldtäkt mot barn - tillräckliga skäl för kontraktsvård i stället för fängelse?

I en kartläggning som Åklagarmyndigheten gjort av användningen av besöksförbud har det bland annat framkommit att det finns en del skillnader i tillämpningen av lagen mellan olika åklagarkammare och att lagen innehåller vissa tillämpningsproblem för åklagarna. Besöksförbud syftar framför allt till att förebygga hotfulla och farliga situationer. Besöksförbudet ska också göra det möjligt för polisen att omedelbart ingripa i en situation som upplevs som hotande eller skrämmande för den som förbudet är avsett att skydda.

Tillämpning och praxis Endast 44 av de 369 granskade ansökningarna om besöksförbud gjordes utan att det fanns en bakomliggande anmälan om brott. Majoriteten av ansökningarna har gjorts antingen i samband med polisanmälan om brott eller under pågående förundersökning. Syftet att förebygga hotfulla och farliga situationer har i de granskade ärendena alltså begränsats till situationer där den person som ansökan om besöksförbudet riktar sig mot redan är lagförd eller anmäld för brott. Något annat riskbedömningsunderlag har i stort sett inte förekommit. - Förarbetena till lagen ger i vissa delar intryck av att lagen ska användas till att förebygga brott. Samtidigt begränsas utrymmet för åklagarna att besluta om besöksförbud utan att det finns en brottsmisstanke att förhålla sig till genom andra uttalanden i förarbetarna. Dessutom saknas vägledning från domstolarna. Därför kan det vara svårt för åklagarna att fatta offensiva beslut, säger kammaråklagare Eva Bloch som ansvarat för granskningen. Det har också framkommit att vissa åklagare ser ett motsatsförhållande mellan besöksförbud och frihetsberövande. Det är dock inte ett korrekt synsätt. Besöksförbudsfrågan ska istället avgöras självständigt. - Ett besöksförbud fyller ett annat syfte och är inte tänkt att komplettera eller ersätta ett frihetsberövande, säger Eva Bloch. Överträdelser av besöksförbudet Bestämmelserna om överträdelse av besöksförbud är konstruerade som ett brott mot själva förbudet, och betraktas alltså inte i första hand som ett angrepp mot den skyddade personen. Eftersom straffvärdet för överträdelser ofta endast är böter saknas i många fall förutsättningar för anhållande och häktning. - Det är ett praktiskt problem att straffvärdet för överträdelser av ett besöksförbud inte alltid gör det möjligt för åklagarna att agera med tvångsmedel mot en överträdelse. Det är viktigt att både den som meddelats ett besöksförbud och den skyddade personen uppfattar att besöksförbudet har en reell innebörd, säger Eva Bloch. Genom granskningen har det inte gått att utläsa någon övergripande strategi för hur åklagarkamrarna hanterar anmälningar om överträdelse. Benägenheten att använda tvångsmedel mot överträdelser har exempelvis skiftat mellan enskilda åklagare. Fakta om kartläggningen Kartläggningen har gjorts av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg. Syftet har varit att undersöka om tillämpningen av lagen är i linje med lagens syfte samt att identifiera eventuella skillnader i åklagarnas handläggning. Granskningen kommer att utmynna i rekommendationer för hur åklagare bör hantera besöksförbudsärenden. Sex åklagarkammare har ingått i projektet: Södertörns och City åklagarkammare i Stockholm samt åklagarkamrarna i Linköping, Helsingborg, Uppsala och Jönköping. De ärenden som ingår i kartläggningen har granskats vid besök på åklagarkamrarna under februari-april 2008. Av de 369 ärenden avseende besöksförbud som ingått i granskningen har 110 ärenden avsett beviljade besöksförbud, 256 ej beviljade besöksförbud och tre har varit ärenden som skrivits av eftersom ansökan har återkallats. Dessutom har 79 ärenden avseende överträdelse av besöksförbud granskats.

Den 1 juli inrättar Åklagarmyndigheten en extra arbetsstyrka. Syftet är att få bukt med de problem som under våren funnits i framförallt Stockholm.

Extrastyrkan kommer att bestå av ungefär 15 personer. En av arbetsuppgifterna blir att fullgöra åklagaruppgiften i höstens extra domstolsförhandlingar, där Stockholms tingsrätt som en av flera domstolar har fått medel för att under 2008 komma tillrätta med de stora domstolsbalanserna. Den andra uppgiften blir att fatta beslut i de ärenden som de ordinarie åklagarna inte hunnit med.

Antalet personer som får ersättning för att de suttit anhållna eller häktade har ökat, enligt nya uppgifter. Det går dock inte att dra slutsatsen att de varit frihetsberövade på felaktiga grunder.

Svensk lag är utformad så att det krävs starkare bevisning för att bli åtalad och dömd än för att bli häktad. För att häktning ska komma ifråga måste detfinnas enså kallad häktningsgrund, vilket är flyktfara, återfallsrisk eller risk för att försvåra utredningen. Därför är det också naturligt att fler personer häktas än döms. Det faktum att ersättning betalas ut till den som suttit frihetsberövad betyder inte att personen varit frihetsberövad på felaktiga grunder. EnligtLagen om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärderhar i princip alla misstänkta som varit häktade rätt till ersättning om det t.ex. blir friande dom eller om förundersökningen avslutas utan att åtal väcks. Detsamma gäller också om man varit anhållen minst 24 timmar i sträck. Ersättningen är alltså inte ett skadestånd på grund av felaktig myndighetsutövning, utan en ersättning för att man varit berövad friheten. Justitiekanslern, som handlägger ersättningskraven,gör i allmänhet ingen prövning om frihetsberövandet varit korrekt eller felaktigt.

Riksåklagaren har fattat ett beslut som innebär lättnader i det tidigare besparingsbeslutet inom Åklagarmyndigheten från den 29 april.

Det nya beslutet innebär dels att ett antal tillsvidareanställningar ska ske, dels att en tillfällig organisation skapas för att under resten av 2008 arbeta av eftersläpande arbetsuppgifter, så kallade balanser.

Den tilltalade var 15, nästan 16 år, då han tillsammans med andra ungdomar gjorde sig skyldig till ett flertal brott, bl.a. flera fall av rån och grov stöld.

Hovrätten bedömde att straffet för en vuxen person skulle ha varit fängelse i tre år och sex månader. Den tilltalade (15-åringen) har bl.a. varit omhändertagen enligt LVU (lagen om vård av unga) och placerad på ungdomshem under drygt tre månader. Han är tidigare ostraffad. Hovrätten ansåg att ungdomsvård i förening med ungdomstjänst inte var tillräckligt ingripande och bestämde påföljden till sluten ungdomsvård i 8 månader. I svarsskrivelsen ges en utförlig redogörelse för straffvärdebedömning, straffmätning och påföljdsval för ungdomar under 18 år. RÅ ansåg att det inte fanns tillräckliga skäl för att meddela prövningstillstånd, dvs. för att målet skulle tas upp av Högsta domstolen. Högsta domstolen beslutade den 10 juni 2008 attintemeddela prövningstillstånd.

Omfattas datorer med Internetuppkoppling av automatspelslagen?

Målet gäller under vilka förutsättningar datorer med Internetuppkoppling som har ställts ut i en lokal kan anses omfattas av automatspelslagen.

Riksåklagaren har beslutat om tillfälliga åtgärder för att lösa problemen med inställda domstolsförhandlingar. Åtgärderna avser flera orter i landet.

Cirka 900 ärenden kommer att flyttas från åklagarkamrarna i Stockholm och istället ledas och utredas från andra kammare i Sverige. Dessutom kommer Västerorts (Solna) och Norrorts (Sollentuna) åklagarkammare att få hjälp med åklagare från bland annat Nyköping och Uppsala, som tar förhandlingar på plats. - Med dessa åtgärder bedömer cheferna för Stockholmskamrarna att inga ytterligare domstolsförhandlingar kommer att behöva ställas in under våren, säger riksåklagare Anders Perklev. I Västsverige har framförallt åklagarkammaren i Halmstad svårigheter att få åklagare till alla förhandlingar. Här kommer övriga åklagarkammare i Västsverige att bidra med åklagare som tar domstolsförhandlingar. - Åtgärderna gäller fram till domstolarnas sommaruppehåll för ordinarie sessioner. Målet är att inga domstolsförhandlingar ska ställas in på grund av åklagarbrist, säger Anders Perklev. Även åklagarkammaren i Falun får tillfällig hjälp med ärenden och domstolsförhandlingar, från åklagarkammaren i Gävle.

Samhällstjänst för den som har sin hemvist i en annan stat.

Verkställighet av en villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst kan enligt nuvarande lagstiftning inte överflyttas till annan stat. Det har därför varit oklart om den som har sin hemvist i en annan stat kan dömas till sådan påföljd. Högsta domstolen slår nu fast att en utländsk medborgare som har sin hemvist i en annan stat kan dömas till sådan påföljd om det framstår som den lämpligaste påföljden och det finns praktiska möjligheter att genomföra samhällstjänsten i Sverige.

BPW Sweden (Business and Professional Women) har vid sin årskongress i Härnösand utsett chefsåklagare Barbro Jönsson, åklagare från Trollhättan till Årets Yrkeskvinna 2008.

BPW Sweden (Business and Professional Women) har vid sin årskongress i Härnösand utsett chefsåklagare Barbro Jönsson, åklagare från Trollhättan till Årets Yrkeskvinna 2008.

Åklagarmyndigheten har lämnat årets tredje utgiftsprognos till regeringen.

Nu gårÅklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Rikspolisstyrelsenihop och bildar en gemensam arbetsgrupp för att förstärka bekämpningen av ekonomisk brottslighet.

Arbetsgruppens särskilda uppgifter är bland annat att: lämna förslag till en gemensam modell för kategorisering av ekobrottsärenden.ta ställning till om det finns behov av och i så fall lämna förslag till gemensamma mått för uppföljning av ekobrottsbekämpningen i landet. Arbetsgruppen ska också föreslå modeller för uppföljning som leder till en effektiv ekobrottsbekämpning vid myndigheterna.lämna förslag till hur underrättelseverksamheten vid Polisen och Ekobrottsmyndigheten kan samordnas.utifrån statsmakternas önskemål om en ökad effektivitet och samverkan lämna förslag till hur handläggningen av de mer komplicerade ekobrottsärendena och den s.k. bland- eller gränssnittsbrottsligheten kan samordnas på ett ännu effektivare sätt. Ekobrottsmyndighetens specialistkompetens och resurser bör därvid belysas särskilt.Den 1 september 2008 ska arbetet vara genomfört och förslagen lämnas.

Åklagarmyndigheten befinner sig i en allvarlig ekonomisk situation. Verksamheten kostar mer än de resurser vi har tilldelats och myndigheten måste därför uppnå balans mellan tilldelade resurser och utgifterna för verksamheten.

Eftersom arbetsläget är mycket ansträngt måste därför även prioriteringar i verksamheten göras. Läs hela beslutet i länken i högerspalten

Riksåklagaren har överklagat en dom till Högsta domstolen (HD) och yrkat att den tilltalade ska dömas för våldtäkt mot barn i stället för sexuellt övergrepp mot barn.

Hovrätten dömde en tilltalad för sexuellt övergrepp mot barn. Enligt åtalet hade den tilltalade hållit fast en åttaårig flicka medan han dragit av henne byxor och trosor. Han har därefter lagt eller tryckt sitt könsorgan mellan flickans skinkor. Riksåklagaren har överklagat domen till Högsta domstolen (HD) och yrkat att den tilltalade ska dömas för våldtäkt mot barn i stället för sexuellt övergrepp mot barn. Frågan gäller om den tilltalade har genomfört en sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt kan jämföras med samlag. HD har tidigare dels dömt i ett mål (NJA 2006 s. 221), dels meddelat prövningstillstånd i två andra mål där den centrala frågan är samma som i det aktuella målet, dvs. om den tilltalade har genomfört en sexuell handling som kan jämföras med samlag. Enligt RÅ skiljer sig det aktuella målet från de övriga tre målen på ett sådant sätt att HD skulle kunna klarlägga rättsläget utöver vad som framgår av NJA 2006 s. 221 och de två mål där prövningstillstånd redan har meddelats.

Chefsåklagare Torsten Angervåg har i dag överlämnat ett ärende till polismålsenheten. Anledningen är att den misstänkte är riksdagsledamot och att sådana misstankar, enligt Åklagarmyndighetens föreskrifter, ska handläggas av polismålsenheten.

Chefsåklagaren i Norrköping, Torsten Angervåg, beslutade den 16 april att på grund av uppgifter i medierna inleda förundersökning om misshandel mot en okänd person. Av de förhör som hållits under förundersökningen har framkommit att den misstänkta personen är riksdagsledamot. Enligt Åklagarmyndighetens föreskrifter ska misstankar om brott av riksdagsledamöter handläggas av Riksenheten för polismål, varför Torsten Angervåg i dag den 22 april har överlämnat ärendet till riksenheten. Fakta Riksenheten för polismål Enheten inrättades den 1 januari 2005 och handläggerbland annat: • alla ärenden om brott av polisanställda,• ärenden om brott av åklagare eller annan anställd inom åklagarväsendet, med vissa undantag,• ärenden om brott utanför tjänsten av justitieråd, regeringsråd, hovrättsdomare och domare i allmän underrätt,• ärenden om brott av riksdagsledamöter och riksdagens talmanLäs mer om enhetenunder "Kontakt/Nationella åklagarkammare".

Miljöåklagare Christer B. Jarlås lägger ned förundersökningen mot den renskötare som sköt den så kallade Bullmarksvargen. Anledningen är att det enligt en förordning är tillåtet att under vissa omständigheter döda fredade rovdjur för att skydda tamdjur.

I dag har miljöåklagare Christer B. Jarlås vid Åklagarkammaren i Östersund beslutat att lägga ner förundersökningen om grovt jaktbrott mot den renskötare från Vilhelmina Norra Sameby som den 6 april 2008 vid 20-tiden sköt den så kallade Bullmarksvargen. Vargen sköts väster om Gålberget i Örnsköldsviks kommun i Västernorrlands län. Anledningen till att förundersökningen läggs ner är förordningen med särskilda bestämmelser om skyddsåtgärder vid rovdjursangrepp som trädde i kraft den 1 maj 2007. Enligt förordningen är det tillåtet för ett tamdjurs ägare eller vårdare att döda ett annars fredat rovdjur för att skydda sina tamdjur om det är uppenbart att ett angrepp är omedelbart förestående och det inte går att avbryta angreppet på annat sätt. Den aktuella vargen har en tid uppehållit sig i närheten av renar. Det har vidtagits flera försök att skrämma bort vargen. Men skrämselförsöken har misslyckats. Den aktuella söndagen har två renar dödats någon timme tidigare, troligtvis av vargen, och när vargen skjuts är den på väg efter en större renflock. Vargen är sändarförsedd och koordinater visar att vargen varit vid de två dödade renarna och att den när den sköts var i närheten av renhjorden. En obduktion hos Statens Veterinärmedicinska Anstalt visar bl.a. följande: "Magsäcksinnehållet består av tracheavävnad (rester av luftstrupe), svans, hår, kött och trachearingar (rester av luftstrupe) och håret är ljust och det är från hjortdjur, sannolikt ren." Polisen i Västernorrland har tillsammans med Länsstyrelsen gjort en omfattande undersökning på platsen. Både skytten och flera andra personer har hörts. Inget i utredningen visar på annat än att vargen har dödats i enlighet med de utökade bestämmelserna om skyddsjakt på enskilds initiativ den förordning som nämns ovan.

VD för Loomis Sverige AB har beslutat att godkänna ett strafföreläggande på 300 000 kr för bland annat arbetsmiljöbrott.

Vid ett möte på polisen i Göteborg i dag den 16 april 2008 har VD för Loomis Sverige AB beslutat att godkänna ett strafföreläggande om arbetsmiljöbrott och brott mot lagen om arbetstid vid visst vägransportarbete. Boten är på 300 000 kr. - Det är ytterst tillfredsställande att denna långa och mycket omfattande utredning fått sin avslutning, säger chefsåklagare Barbro Jönsson.

Åklagarmyndigheten satsar på immaterialrätten, i går utnämndes myndighetens andre immaterialrättsåklagare.

Sedan 1 januari är kammaråklagare Henrik Rasmusson immaterialrättsåklagare och han får från den 1 maj sällskap av kammaråklagare Fredrik Ingblad. Båda är placerade på Citykammaren i Stockholm, men de har nationella tjänster och ska täcka behovet i hela landet. Immaterialrätt kan sammanfattas som en persons eller företags rätt till ett konstverk, en uppfinning eller annat intellektuellt skapande. I immaterialrättens område ingår upphovsrätt, patenträtt, mönsterrätt, varumärkesrätt med mera. Troligtvis kommer fildelning, dvs. piratkopierat material som sprids på Internet, att uppta mycket av de två åklagarnas tid. - Ungefär hälften av vår arbetstid kommer att gå åt till mål kring upphovsrätt, bland annat fildelning, säger Henrik Rasmusson. Det rör sig om rättighetsfrågor kring t.ex. film, musik, spel och dataprogram. Ytterst handlar upphovsrätt om en upphovsmans rätt till sina konstnärliga idéer. - Hur många ärenden det blir beror lite på hur det kommer att gå med regeringens senaste förslag om fildelning. Fördjupning Henrik Rasmusson har tidigare arbetat med bekämpning av IT-relaterad brottslighet. - Immaterialrätten är ett stort och svårt område men det känns bra att vi kan göra den här satsningen. Fredrik Ingblad har tidigare arbetat lite med IT-rätt och han tycker att det är bra att han och Henrik nu kommer att kunna fördjupa sig i immaterialrätten. - Det är en fördel att allt i ämnet kommer att finnas hos oss, så att vi kan samla kunskap och bygga upp något från grunden.

De nya analysprotokollen från SKL kommer att föras till de ärenden de hör till. Åklagarna gör därefter en bedömning av vilken betydelse det nya värdet har. Samtliga ärenden bedöms individuellt.

Sedan det upptäckts att det funnits felaktigheter i programvaran i bevisinstrumenten för alkoholutandningsprov har nu SKL tagit fram nya, korrekta analysprotokoll i de 3 500 ärenden som berörs. De nya analysprotokollen kommer att föras till de ärenden de hör till. Åklagarna gör därefter en bedömning av vilken betydelse det nya analysvärdet har. Samtliga ärenden kommer att bedömas individuellt. I vissa fall kommer skillnaden att innebära att det inte längre går att bevisa rattfylleribrottet, i andra att brottet inte längre ska bedömas som grovt. I många fall innebär skillnaden i bevisad mängd alkohol att bötesstraffet ska bli lägre. Åklagarna kommer att vidta de rättsliga åtgärder som skillnaden motiverar. Det innebär att åtal kommer att läggas ned eller att ändras, att strafförelägganden som har utfärdats kommer att återkallas, att strafförelägganden som har godkänts kommer att begäras undanröjda och att domar kommer att överklagas eller begäras undanröjda genom resning. Vilken åtgärd som blir aktuell är alltså beroende av vad som hittills har skett i ärendet. I många fall har skillnaden i analysvärde ingen rättslig betydelse - straffet ska bli detsamma vid båda värdena. I alla sådana ärenden kommer åklagarna att skriva till de som berörs och beskriva vad som har hänt och förklara att åklagaren inte har funnit skäl att vidta några rättsliga åtgärder. Mottagaren av breven får samtidigt information hur han eller hon själv kan göra om man ändå vill att en domstol prövar frågan. Åklagarna handlägger inte körkortsfrågor. Det gör i stället länsstyrelserna och förvaltningsdomstolarna.

Riksåklagaren överklagade en dom där hovrätten ogillat åtalet mot ett aktiebolags externrevisor. Externrevisorn hade tidigare i tingsrätten dömts för medhjälp till bokföringsbrott.

Målet som HD nu ska pröva gäller under vilka förutsättningar en externrevisor kan göra sig skyldig till medhjälp till bokföringsbrott genom att inte anmärka på fel och brister i årsredovisningens revisionsberättelse.

En lyssnande chef med ett stort engagemang för juridiska frågor. Så beskriver nya riksåklagaren Anders Perklev sig själv. Globaliseringen och organisationens förmåga att möta ärendeökningen nämner han som några av de viktiga framtidsfrågorna.

- Jag har nog "alltid" haft en bild av Åklagarmyndigheten som en myndighet med hög kompetens och effektivitet. Den bilden har bekräftats och förstärkts när jag tagit del av verksamhetsplaner, årsredovisningar och andra dokument. Ju mer jag lär mig om arbetet inom Åklagarmyndigheten, desto mer spännande blir det. Det säger Anders Perklev, som tillträder som riksåklagare i dag den 1 april. Han har arbetat med länge med straffrättsliga frågor, bland annat 11 år på Justitiedepartementet varav 5 som enhetschef, och därmed varit med om många diskussioner och reformer på straffrättens område. - Det ska bli intressant att använda de erfarenheterna i en annan roll. Under min tid på departementet har jag också haft en hel del samarbete med företrädare för myndigheten, inte minst när det gäller internationella frågor. Sin första tid i myndigheten kommer han till stor del att tillbringa på resande fot, för att se så mycket av organisationen som möjligt och få träffa medarbetarna. - Jag vill lära känna organisationen väl och hoppas att jag ska kunna bidra med mina erfarenheter. Men jag kommer att arbeta i dialog med övriga medarbetare. Det är inte jag som ska veta hur allting ska lösas, utan jag måste lyssna på dem som har lång erfarenhet av verksamheten och fånga upp både idéer och problem, säger Anders Perklev. Kompetensen en nyckelfråga för framtiden Förutom tillräckligt med resurser för att kunna möta den ökande ärendetillströmningen så pekar Anders på kompetensen i organisationen som en viktig framtidsfråga. - Kompetensen i organisationen är mycket god, men måste vinnas hela tiden. Vi ska behålla och fortsätta utveckla kompetenserna, genom aktivt utvecklingsarbete och vidareutbildning, men också genom att fortsätta att attrahera de mest kvalificerade juristerna. Riksåklagarjobbet är speciellt på så sätt att man både är rikets högsta åklagare och myndighetschef. I myndighetschefsrollen är man administrativt underställd regeringen och man måste följa de anvisningar som ges. I riksåklagarrollen är uppgiften att självständigt tillämpa lagen.- Det gäller att förena de bägge rollerna med bibehållen integritet, säger Anders Perklev. En av de viktigaste frågorna i brottsbekämpningen de närmaste åren är lagföringen, menar Anders.- Vi måste kunna möta ett ökat antal anmälda brott, men också att klara av att hantera allt mer komplexa mål på ett effektivt sätt. Globalisering både hot och möjlighet - Även globaliseringen är en viktig framtidsfråga. Där har det hänt mycket på senare år; det internationella samarbetet har ökat och verktygen har blivit bättre. De öppna gränserna innebär en möjlighet för oss, men de innebär också att brottsligheten blir alltmer komplex och internationell. Det ställer krav på en mycket hög kompetens hos de brottsbekämpande myndigheterna. Bland de lagstiftningsändringar som står för dörren så ser Anders Perklev fram emot höstens förändringar i rättegångsförfarandet, där bland annat videotekniken kommer att användas i högre utsträckning.- Jag hoppas att det bland annat innebär att tyngdpunkten i processen förskjuts till tingsrätten. Det skulle vara ett steg i rätt riktning, eftersom det både är en effektivitetsfråga för rättsväsendet och en rättssäkerhetsfråga att den rättsliga prövningen sker så nära händelserna som möjligt, säger Anders Perklev. Under våren kommer Anders Perklev att slutföra sitt uppdrag som ordförande i Straffnivåutredningen, vars slutbetänkande ska presenteras i sommar. - Det är ingen hemlighet att vi kommer att föreslå skärpta straff för allvarliga våldsbrott. Förslagen kommer dock i främst avse de generella reglerna om straffmätning inom straffskalan och i mindre mån de enskilda straffskalorna.

Naturvårdsverket beslutade om skyddsjakt på björn. Beslutet innebär förbud mot att jaga björn vid åtel (jaktlockbete som vid jakt på rovdjur ofta består av slaktavfall). Enligt åtalet hade en björn skjutits vid just åtel.

Hovrätten ogillade åtalet med hänvisning till legalitetsprincipen. Enligt hovrätten var det inte tillräckligt tydligt i lagtexten att överträdelsen av förbudet föll inom ramen för straffbestämmelserna i jaktlagen. Efter attriksåklagaren överklagat hovrättens dom beslutadeHögsta domstolen attpröva frågan om det åklagaren påstått att de tilltalade gjort var en straffbar handling. I domen förklarar HD att åklagarens gärningspåstående omfattas av straffbestämmelserna i jaktlagen. HD återförvisar målet till hovrätten för fortsatt handläggning.

Riksåklagaren menade att målet aktualiserade flera frågor och tillstyrkte därför prövningstillstånd. Högsta domstolenansåg emellertid inte att det fanns tillräckliga skäl att pröva målet.

Inga åtal får väckas och inga strafförelägganden utfärdas om rattonykterhetsbrott som har sin grund i ett alkoholutandningsprov som tagits efter den 1 december 2007. Detta gäller tillsvidare.

SKL har upptäckt att det sedanslutet av2007 har funnits tekniska fel i bevisinstrumenten, så kallade Evidenzer, för att mäta alkohol i utandningsluft. Med anledning av detta har Åklagarmyndigheten beslutat att inga åtal får väckas och inga strafförelägganden utfärdas om rattonykterhetsbrott som har sin grund i ett alkoholutandningsprov som tagits efter den 1december 2007.Beslutet gäller till dess attmer information finns omkonsekvenserna av det inträffade. Samverkan sker med Rikspolisstyrelsen för att vidta lämpliga åtgärder. Polisen har uppdaterat information på sin webbplats, se länk i högerspalten.

Samtliga ärenden ska få en individuell prövning, som ska göras med särskild förtur. Den misstänkte ska alltid underrättas om utgången av prövningen.

Åklagarna kommer i huvudsak inte att vidta några rättsliga åtgärder förrän nya analysprotokoll har tagits fram och tillförts varje enskilt ärende. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL - arbetar med att ta fram detta och förväntas vara klarainom kort. Samtliga ärenden som berörs ska få en individuell prövning. Den misstänkte kommer att få ett besked om utgången av prövningen, antingen genom en särskild underrättelse eller genom de rättsliga åtgärder som åklagaren beslutar om. Prövningen kommer att göras med särskild förtur, framför allt i ärenden som är under aktiv handläggning.

Gemensamt pressmeddelande från Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten med anledning av nattens skottlossning i Malmö.

En lägenhet knuten till Ekobrottsmyndighetens chefsåklagare Mats Mattsson i Malmö utsattes under natten till fredagen för beskjutning. Två gevärsskott från gatan trängde in i lägenheten som är belägen på fjärde våningen. Mats Mattsson befann sig vid tillfället inte i lägenheten och ingen annan kom heller till fysisk skada. Direkt efter incidenten har nödvändigt personskydd etablerats och ett flertal andra säkerhetsåtgärder vidtagits efter samråd mellan Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. Rutinmässigt har även behovet av ökad säkerhet kring Ekobrottsmyndighetens övriga kontor i landet setts över. Det finns i nuläget inget som tyder på en förhöjd risk mot personal vid Ekobrottsmyndigheten eller Åklagarmyndigheten och inte heller mot Ekobrottsmyndighetens lokaler. Förberedelser har gjorts för att hålla så kallade debriefingsamtal. Under förmiddagen reste Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Gudrun Antemar med medarbetare till Malmö för att träffa Mats Mattsson och övrig personal. Gudrun Antemar kommer också att träffa representanter för polisen i Malmö. Polisområde Malmö utreder just nu ärendet. Beskjutningen kan enligt polisen ha flera olika orsaker. Den kan vara ärenderelaterad eller personrelaterad. Händelsen kan också ha samband med den inneboende i lägenheten eller röra andra personer bosatta i fastigheten. Det går därför för närvarande inte att dra några säkra slutsatser om bakgrund eller orsak till det inträffade. Anna-Lena Nilemar och Ewamari Häggkvist vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm har utsetts till åklagare i ärendet med anledning av nattens händelse.

Ny statistik om lagföring och genomströmningstider.

På sidan Om oss är ny statistik inlagd. Statistiken är hämtad från Åklagarmyndighetens årsredovisning 2007.

HD:s beslut innebär att det under vissa förutsättningar finns möjlighet för hovrätten att häkta den som frikänts av tingsrätten även om inget nytt har tillkommit.

En offentlig försvarare har mottagit en gåva av en misstänkt. Kan detta vara muta respektive besiktning?

Svarsskrivelse från riksåklagaren i ett mål som gäller besticknings- och mutbrott.

Frågan i målet gäller om det på grund av risk för förföljelse i hemlandet finns hinder att utvisa en utlänning som dömts till fängelse i åtta år för bl.a. dråp.

En irakisk medborgare som vistats i Sverige en kort tid har dömts för dråp och grov misshandel till fängelse i åtta år. Hovrätten har även beslutat att han ska utvisas. Den tilltalade har överklagat utvisningsbeslutet och gjort gällande att han riskerar att dödas om han sänds tillbaka till Irak och har till stöd för det åberopat vissa dokument. Migrationsverkets yttranden innehåller inga uppgifter om huruvida det föreligger hinder mot att verkställa en utvisning av den tilltalade. Målet aktualiserar flera frågor, bl.a. vilken utredning domstolen måste ha för att kunna bedöma om det föreligger hinder mot verkställighet, hur sådan utredning ska bedömas och vilken betydelse det har att verkställigheten ligger flera år framåt i tiden. Riksåklagaren anser att det finns skäl för prövningstillstånd och att Migrationsverket bör föreläggas att yttra sig över verkställighetsfrågan.

Barnahus ger en effektivare myndighetssamverkan. När barn misstänks ha varit utsatta för våld eller sexuella övergrepp blir flera myndigheter inblandade. Sedan drygt två år pågår försöksverksamhet med så kallade barnahus.

Myndigheterna samverkar under ett tak så att barnet inte behöver slussas runt till olika platser. Utvärderingen visar att stödet till barnen har förbättrats och att deras ställning i rättsprocessen har stärkts genom barnahus. - Med barnahus förbättras barnperspektivet. Barnet är mer i fokus, får ett bättre stöd i rättsprocessen och dessutom ett bättre krisstöd under pågående utredning, säger Berith Josefsson på Socialstyrelsen. Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten har haft regeringens uppdrag att medverka till etablering av försöksverksamhet med så kallade barnahus på sex platser i Sverige. Syftet är att ge barnet en barnvänlig, rättssäker utredning och samlat stöd från flera myndigheter under ett tak. "Om inte samordningen fungerar väl och de professionella inte har barnets bästa för ögonen kan myndigheternas hantering öka belastningen på barnet när det redan är i en mycket utsatt situation" skriver de fyra myndigheterna i den gemensamma slutrapporten. Det är därför både angeläget att öka kvaliteten i rättsväsendets åtgärder och utveckla de psykosociala insatserna. Den uppföljning och utvärdering som har gjorts visar att modellen med barnahus uppfattas som positiv även om alltför kort tid har förflutit för att kunna uppvisa några mätbara effekter, exempelvis i form av ett ökat antal åtal och mer långsiktiga insatser till barnet och familjen. När myndigheterna samverkar i en gemensam barnanpassad lokal blir kontaktvägarna kortare och arbetet effektivare. Verksamheten med barnahus har permanentats på de sex försöksorterna. Dessutom har fem nya barnahus etablerats och ytterligare andra håller på att startas. Utvärderingen visar även att det tar tid att engagera alla aktörer och att etablera en fast samverkan mellan de olika myndigheterna. Vissa andra svårigheter har också uppmärksammats. Myndigheternas olika geografiska indelningar kan ställa till problem. En slutsats är också att sekretessbestämmelserna behöver tydliggöras och bättre anpassas till samverkan under gemensamt tak.

Med anledning av en dom från Högsta domtolen i december 2007 har RättsPM 2007:4 "Provokativa åtgärder" uppdaterats.

RättsPM 2007:4 "Provokativa åtgärder" publicerades i mars 2007. I december 2007 meddelade Högsta domstolen dom i ett mål som gäller frågan om hur provokativa åtgärder i vissa fall ska påverka den provocerades ansvar för brottet. Högsta domstolens dom har medfört att avsnitten 3.2.2 "Det är aldrig tillåtet att provocera någon att begå ett brott som denne aldrig annars skulle ha begått" och 6 "Den provocerades ansvar för brottet", har reviderats.

Kammaråklagare Ronnie Jacobsson har idag den 29 februari på förmiddagen ingivit häktningsframställningar till Stockholms tingsrätt mot två av de tre anhållna som igår greps för förberedelse till terroristbrott. För den tredje mannen bedöms inte skäl föreligga för häktning. Misstankarna mot honom kvarstår emellertid och förhör kommer att fortsätta under dagen. Häktningsförhandlingar kan förväntas under eftermiddagen.

I budgetunderlaget till regeringen begär Åklagarmyndigheten en reell anslagsökning på 150 miljoner kronor för perioden 2009–2011, för att bland annat möta det ökade ärendeinflödet och för satsningar på prioriterade brottsområden.

I budgetunderlaget till regeringen begär Åklagarmyndigheten en reell anslagsökning på 150 miljoner kronor för perioden 2009-2011, för att bland annat möta det ökade ärendeinflödet och för satsningar på prioriterade brottsområden. Regeringen ska öka antalet poliser till 20 000 vid utgången av 2010, en ökning med 15 procent på några år. Detta kommer på sikt att leda till att brott förebyggs, men också till att ännu fler brott upptäcks och utreds. Sedan 2001 har inflödet från Polisen till åklagarna ökat med nära 40 000 ärenden. Under 2007 tredubblades också anmälningarna om bidragsfusk. För perioden 2009-2011 beräknas antalet ärenden till åklagare öka med ca 4-5 procent, eller ca 10 000 ärenden, per år. Risk för långa handläggningstider- För att satsningen på Polisen, Försäkringskassan, Skatteverket och andra brottsanmälande myndigheter ska få avsedd effekt måste en motsvarande satsning göras på Åklagarmyndigheten. Risken finns annars att proppen i rättskedjan flyttas till åklagarna, med långa handläggningstider som följd, säger riksåklagare Fredrik Wersäll. Åklagarmyndigheten begär i sitt budgetunderlag att den ökning som görs med 2 500 poliser, 350 bidragsfuskutredare och ett ökat antal skattebrottsutredare ska mötas med en ökning på 75 åklagare under perioden 2009-2011.Ungdomsbrott och organiserad brottslighet prioriterasMyndigheten begär också medel för en satsning på 30 specialiståklagare för att öka ambitionsnivån på bekämpningen av grov organiserad brottslighet, ungdomsbrott och ekonomisk brottslighet. - Särskilt satsningen på ungdomsbrotten är angelägen, eftersom det kan bidra till att minska rekryteringen av ungdomar till de kriminella gängen och därmed indirekt också slå mot organiserade brottsligheten, säger Fredrik Wersäll. Sammantaget begär Åklagarmyndigheten en ökning av anslaget med 150 miljoner kronor under de kommande tre åren.

När domstolarna ska värdera bevisning i ett mål så har DNA-spår mycket stor betydelse. Det visar en genomgång som Åklagarmyndigheten har gjort av slumpvis utvalda domar.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har gjort en genomgång av 84 slumpvis utvalda domar med sammanlagt 112 åtalspunkter där DNA utgjort den enda eller huvudsakliga bevisningen. Syftet har varit att utreda vilket värde DNA-spår har vid domstolarnas bevisvärdering i olika situationer, för att klarlägga vilka problem som DNA-bevis kan medföra för åklagaren och vilka eventuella brister som kan finnas i utredningar. Resultatet redovisas i en rättspromemoria, som publiceras den 22 februari.- Sammanfattningsvis kan man säga att bevisvärdet av en DNA-träff är mycket högt, säger kammaråklagare Håkan Larsson som ansvarat för undersökningen.I en vägledande dom 2003 uttalade sig Högsta domstolen om bevisvärdet av ett uttalande om en DNA-analys. Högsta domstolen fann då att den slutsats som SKL (Statens kriminaltekniska laboratorium) kommit fram till, tillsammans med viss annan bevisning, utgjorde tillräcklig bevisning för att den åtalade var en av gärningsmännen i målet. Genomgången av de 84 domarna visar att domstolarna i allt väsentligt följer Högsta domstolens uttalanden.Ytterligare en slutsats som kan dras är att det är mycket ovanligt att själva DNA-analysen ifrågasätts. Endast i några få fall har den misstänkte invänt att spåret har sammanblandats eller förväxlats. I dessa fall har åklagaren åberopat förhör med personal från SKL, och domstolarna har därefter bifallit åtalet.Undersökningen visar också att det har betydelse var någonstans DNA-spåret har påträffats. Bevisvärdet förefaller vara högre om spåret kommer från ett direkt bevis än om det kommer från ett spår som endast är ett indicium.- Även om man fått en DNA-träff är det viktigt att alla andra relevanta förundersökningsåtgärder vidtas. Vi konstaterar att det t.ex. är viktigt att ordentliga förhör hålls och att man alltid noggrant anger var DNA-spåret påträffades och gärna kompletterar med foto, säger Håkan Larsson.BakgrundDen 1 januari 2006 ändrades lagen så att möjligheterna att ta DNA-prov utvidgades. De nya reglerna innebär att det är möjligt att regelmässigt ta prov på den som är skäligen misstänkt för brott som kan ge fängelse, och även i vissa fall även på andra än misstänkta.Den 14 februari 2008 beslutade riksåklagaren om riktlinjer för åklagarna om kroppsbesiktning genom salivprov, så kallad registertopsning. Enligt riktlinjerna ska beslut om registertopsning fattas rutinmässigt så snart de lagliga förutsättningarna är uppfyllda, dock inte om påföljden förväntas bli endast böter. Topsning ska ske även på unga misstänkta, över 15 år.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö har sammanställt en RättsPM som behandlar den misstänktes rätt till insyn.

Promemorian försöker belysa problem och ge förslag till praktiska lösningar. Syftet med promemorian är att ge åklagarna bättre förutsättningar att i det operativa arbetet tillämpa bestämmelserna på bästa sätt.

Regeringen har i dag utsett Anders Perklev till ny riksåklagare från den 1 april 2008.

Perklevär för närvarande särskild utredare i Straffnivåutredningen och därmed tjänstledig från sitt ordinarie arbete som expeditions- och rättschef på jordbruksdepartementet, som han innehaft sedan 2003. Efter tingstjänstgöringen arbetade han på Hovrätten för Skåne och Blekinge som bland annat fiskal och hovrättsassessor. Under perioden 1992-2003 tjänstgjorde han på justitiedepartementet, bland annat som departementsråd och chef för straffrättsenheten under fem år. Anders Perklev tillträder som riksåklagare den 1 april 2008.

Målet gäller framför allt tillämpningen av av det s.k. humanitära undantaget vid inresa via inre gräns.

HD har meddelat prövningstillstånd i ett mål som framför allt gäller tillämpningen av av det s.k. humanitära undantaget vid inresa via inre gräns. Omständigheterna i målet framgår av svarsskrivelsen. I svarsskrivelsen tar riksåklagaren upp frågan om när människosmugglingsbrottet kan anses vara fullbordat (yttre respektive inre gräns), den närmare innebörden av det s.k. humanitära undantaget samt rubricering, påföljdsval och straffmätning vid människosmuggling där den som hjälper utlänningen/utlänningarna att komma in i Sverige inte tar betalt. Riksåklagaren tillstyrkte prövningstillstånd; bl.a. mot bakgrund av den information som berörda åklagarkammare har lämnatangående underrätternas tillämpning av bestämmelsen om människosmuggling.

En femtonåring har dömts för misshandel. Gärningens straffvärde motsvarar fängelse en månad för en vuxen person. Hovrätten bestämde påföljden till 50 dagsböter.

Riksåklagaren överklagade domen och yrkade att påföljden i stället bestäms till ungdomstjänst. Överklagandet gällde också ungdomsrabatten. Nu har Högsta domstolen meddelat prövningstillstånd i ärendet.

Farlighetsbedömning av Subutex, men även rubricering och straffmätning för olika typer av deltagande i en narkotikaöverlåtelse.

I svarsskrivelsen redogör RÅ för sin syn avseende farlighetsbedömningen av Subutex. Dessutom behandlar svarsskrivelsen hur olika former av deltagande i en narkotikaaffär kan rubriceras, bland annat diskuteras förhållandet mellan de olika gärningsformerna i 1 § narkotikastrafflagen och medverkan. Därutöver berör svarsskrivelsen straffmätningen för olika typer av deltagande i en och samma narkotikaaffär (gärningsmannaskap/medverkan/försök).

Under vilka förutsättningar kan hovrätten - utan att ha hållit huvudförhandling - häkta den som har frikänts av tingsrätten?

Den som är under 18 år får bara häktas om det finns synnerliga skäl. Prövningen i HD gällde om övervakning av en 17-åring kunnat ske på annat sätt än genom häktning.

HD har beslutat att hovrätten ska pröva om det är förenligt med EG-rätten att straffa den som publicerar annonser för utländska spelbolag

Bakgrund Två svenska tidningar publicerade annonser för utländska spelbolag. De ansvariga utgivarna för tidningarna dömdes av tingsrätten för brott mot lotterilagen. Domen bestod i att de olovligen och uppsåtligen främjat deltagande i utom landet anordnade lotterier (det s.k. främjandeförbudet som följer av 38 § och som kriminaliseras 54 § i lotterilagen). Påföljden bestämdes till böter. Hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. De ansvariga utgivarna har överklagat till Högsta domstolen och gjort gällande att främjandeförbudet och kriminaliseringen av det strider mot EG-fördragets förbud mot diskriminering på grund av nationalitet (artikel 12) samt mot fördragets bestämmelser om etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänster (artikel 43 respektive 49). Högsta domstolens beslut HD anser att det dels är oklart om straffbestämmelserna i lotterilagen ger underlag för en icke-diskriminerande tillämpning när det gäller främjande av deltagande i å ena sidan inom landet anordnade lotterier som inte är tillåtna och å den andra sidan utom landet anordnade lotterier, dels behövs vägledning i högre rätt i frågan om främjandeförbudet och kriminaliseringen av det är förenliga med EG-fördragets artikel om fri rörlighet för tjänster. HD meddelar därför tillstånd tillatt målet prövasi hovrätten.

Med anledning av två HD-domar i november 2007 har RättsPM 2006:21ersatts av en ny promemoria.

I augusti 2006 publicerades RättsPM 2006:21- Hets mot folkgrupp och Europakonventionen: två HD-domar. Den 7 november 2007 meddelade HD två ytterligare domar som har betydelse när det gäller det straffbara området för hets mot folkgrupp. Den tidigare promemorian har därför reviderats och ersatts av en ny som innehåller en analys av HD:s praxis.

Hovrätten ogillade åtalet mot två tilltalade som i tingsrätten dömts för grovt insiderbrott.

RÅ har överklagat domen till HD och yrkat att båda tilltalade ska dömas för grovt insiderbrott. Målet gäller främst frågan om hur bevisvärderingen ska utföras i den aktuella typen av mål.