Målet gäller dels bevisvärdering vid våldtäkt, dels förutsättningarna för att utvisa en person som har fått permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 utlänningslagen.

HD har upphävt ett förordnande om utvisning avseende en man som begått synnerligen omfattande utpressningsbrottslighet. Grunden för HD:s beslut är att mannen vistats i Sverige sedan 1981.

HD anger att när en utlänning har varit bosatt i Sverige under en så avsevärd tid som mer än 25 år måste utgångspunkten vara att han eller hon även när återfallsrisk föreligger ska ha rätt att ha tryggheten att få stanna här, om inte alldeles speciella omständigheter talar för att utlänningen ska utvisas. Så kan vara fallet när utlänningen gjort sig skyldig till brottslighet med ett synnerligen högt straffvärde eller om han eller hon trots den långa bosättningen kan sägas alltjämt ha en svag anknytning till landet. I det nu aktuella fallet fann HD att straffvärdet var fängelse sex år sex månader, att den tilltalade i omkring 28 år levt sitt huvudsakliga liv i Sverige och har sin familj här. Under dessa förhållanden kan det inte, anför HD, anses föreligga synnerliga skäl för utvisning.

Målet gäller dels bevisvärdering vid våldtäkt, dels förutsättningarna för att utvisa en person som har fått permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 utlänningslagen.