Ambitionen är att fatta beslut i åtalsfrågan den 23 februari. Detta kommer att meddelas i ett presssmeddelande. Information om den kommande rättegången finns på Domstolsverkets webbplats.

Den för mordet på Carolin Stenvall häktade mannen har under tisdagen den 10 februari hörts ånyo i ärendet och då delgetts innehållet i den rättsmedicinska obduktionsrapporten. Vad som framkommit under förhöret är inget som förundersökningsledarna i nuläget har för avsikt att lämna någon information om. Fortsättningsvis kan nämnas att vi har ambitionen att kunna fatta beslut i åtalsfrågan den 23 februari 2009. Information om kommande rättegång har gått ut via Domstolverkets webbplats. Fram till dess ber vi ånyo om arbetsro. Vi har, och kommer heller inte att ha, någon ytterligare information att lämna beträffande ärendet i sak. När beslut i åtalsfrågan fattats kommer information att gå ut i form av ett pressmeddelande.

Regeringen har i dag utsett fyra nya överåklagare vid riksåklagarens kansli. De nya befattningarna är en del av den organisationsförändring som träder i kraft den 1 mars. Förändringen innebär en förstärkning av arbetet mot grov organiserad brottslighet och en förstärkning av den interna styrningen.

Kerstin Skarp (i dag chefsåklagare i Stockholm City), Eva Lundström (chefsåklagare i Uppsala) och Mats Åhlund (överåklagare på Ekobrottsmyndigheten) blir överåklagare med ett geografiskt samordningsansvar för ett antal åklagarkammare vardera. Syftet med detta är att skapa bättre styrning och kontroll av den operativa verksamheten.Björn Blomqvist (i dag vice överåklagare vid Riksenheten mot korruption) får ett funktionsansvar för Åklagarmyndighetens arbete med att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En viktig arbetsuppgift blir att samordna myndighetens arbete mot de totalt nio aktionsgrupper som nu inrättas inom Polisen.- Utnämningen av en särskild överåklagare innebär en ytterligare förstärkning av vårt arbete mot den grova organiserade brottsligheten, vilket är en viktig framtidsfråga, säger riksåklagare Anders Perklev. Vice riksåklagare Guntra Åhlund trappar nedRegeringen har även beslutat att utse överåklagare Agneta Blidberg som tillförordnad vice riksåklagare från den 1 april, till dess att ny vice riksåklagare utses. Skälet till detta är att nuvarande vice riksåklagaren, Guntra Åhlund, begärt att bli entledigad som vice riksåklagare. Hon kommer dock att arbeta kvar i myndigheten.- Jag har en önskan om att trappa ner i yrkeslivet och att arbeta deltid, vilket inte går att förena med arbetet som vice riksåklagare och därför begärde jag att bli entledigad. Jag ser mycket fram emot den nya fasen i mitt liv, säger Guntra Åhlund.

När Christer van der Kwast går i pension den 1 juli 2009 blir Gunnar Stetler chef för Riksenheten mot korruption.

De tre senaste åren har Gunnar Stetler varit chef för Utvecklingscentrum Stockholm, som bland annat ansvarar för utveckling av ekobrottsbekämpning och näraliggande frågor inom Åklagarmyndigheten. Dessförinnan var han under många år överåklagare på Ekobrottsmyndigheten. - Under mitt yrkesliv har jag arbetat mycket med näringslivsrelaterad brottslighet, och det är ett område som verkligen intresserar mig. Som chef förutvecklingscentrumhar jag fått möjlighet att driva metodutvecklingen i bland annat förverkandefrågor. Jag ser nu fram emot att påverka rättsutvecklingen inom korruptionsområdet och att arbeta aktivt med brottsutredande verksamhet och processföring, säger Gunnar Stetler. - Genom Gunnar Stetler säkerställer vi en fortsatt hög kompetens i det viktiga men svåra arbetet med korruptionsbekämpning. Han har en bred erfarenhet, inte minst från ekobrottsområdet, som kommer att vara värdefull. Jag är därför mycket glad att han tackat ja till jobbet, säger riksåklagare Anders Perklev.

Frågan i målet gäller om domstolen fullgjort sin utredningsskyldighet när det gäller frågan om den tilltalade led av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället.

Den ordlista som finns på Åklagarmyndighetens webbplats har uppdaterats.

Nya ord har tillkommit, andra har strukits då de blivit inaktuella och ett antal redaktionella ändringar har gjorts.

För åren 2010-2012 behöver Åklagarmyndigheten en reell förstärkning med 377 miljoner kronor. Regeringens anslagstillskott gör att år 2009 innebär möjligheter att rekrytera till samma antal anställda som vid årsskiftet 2007/2008.

Åklagarmyndigheten lämnade den 19 januari en ekonomisk prognos till regeringen för åren 2009-2012. Där konstateras att det behövs en reell förstärkning med 377 miljoner kronor för åren 2010-2012 för att klara de nuvarande arbetsuppgifterna och för att möta en beräknad ökning av antalet ärenden på cirka 15 procent. Av de 377 miljonerna beräknas behovet för år 2010 vara 170 miljoner kronor. - Den ökande arbetsmängden för åklagarna beror till största delen på att antalet poliser ökar, säger planeringsdirektör Bertil Metzger. I beräkningen av resursbehovet ingår också medel för att förstärka handläggningen av ungdomsbrott och mäns våld mot kvinnor samt att fortsätta satsningen mot den grova organiserade brottsligheten. - När vi räknat fram behovet har vi också tagit hänsyn till de rationaliseringar som vi kommer att kunna göra genom bland annat bättre IT-stöd och effektivare handläggning av vardagsbrotten, säger Bertil Metzger. Budget i balans år 2009 Åklagarmyndighetens besvärliga ekonomiska situation under våren 2008 har kunnat vändas till en budget i balans för 2009. Detta har skett genom tillfälliga besparingar och anslagstillskott på 59 miljoner kronor för 2008 och ytterligare 21 för 2009. För 2009 kommer antalet anställda att återställas till samma nivå som vid inledningen av 2008. - Det är nödvändigt med stora anslagstillskott de närmaste åren för att kunna bibehålla en bra kvalitet i verksamheten och minska den alltför höga arbetsbelastningen för medarbetarna, säger Bertil Metzger. Åklagarmyndighetens fullständiga budgetunderlag för 2010-2012 kommer att lämnas till regeringen under februari.

Kammaråklagare Malin Palmgren vid Riksenheten mot korruption anslutningsöverklagar Stockholms tingsrätts dom mot journalisten Trond Sefastsson.

I sitt överklagande yrkar åklagaren att huvudåtalspunkten bedöms som grovt mutbrott och att straffet skärps. Vidare yrkar hon att Sefastsson även döms för mutbrott i den del av åtalet som tingsrätten ogillade.