Den 21 maj 2008 inträffade en allvarlig arbetsplatsolycka vid bygget av en järnvägsbro över Älandsfjärden i Härnösand kommun.

En temporär gjutform i trä tjugo meter över marken rasade och två arbetstagare avled, två fick mycket svåra skador och en klarade sig utan fysiska men var utsatt för livsfara eller fara för svår kroppsskada. Efterföljande utredning har visat att den använda gjutformen i trä inte var dimensionerad för den belastning den utsattes för vid gjutningsarbetena. Därtill var konstruktionen av de till gjutformen använda träknektarna bristfällig och de var inte monterade på ett tillräckligt säkert sätt och strävningen av knektarna var undermålig. I dag har miljöåklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömåls enhet i Östersund väckt åtal mot fyra personer och väckt talan om företagsbot mot tre företag i anledning av händelsen. Åtalet avser arbetsmiljöbrott med vållande till annans död, grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan. Talan om företagsbot riktas dels mot Skanska Sverige AB, anlitad totalentreprenör för bygget med ansvar för temporära konstruktioner, mot Örnsköldsviks Takstolstillverkning AB, som tillverkat och levererat de träknektar till gjutformen som rasade, och mot Construction Software Center Europé AB som gjort beräkningar och framställt en tillverkningsritning för de aktuella träknektarna. Yrkandet om företagsbot mot Skanska är på sex miljoner kronor och mot de andra företagen på tre miljoner kronor vardera. En företagsbot kan enligt brottsbalken utgå på ett belopp mellan 5 000 kronor och 10 miljoner kronor.

Riksåklagaren har överklagat ett hovrättsbeslut att avvisa ett åtal för grovt skattebrott.

Göta hovrätt har avvisat ett åtal för grovt skattebrott eftersom den åtalade redan fått ett skattetillägg. Enligt hovrätten skulle detta strida mot Europadomstolens praxis om dubbelbestraffning. Riksåklagaren har överklagat hovrättsbeslutet till Högsta domstolen och menar att det inte finns stöd i Europakonventionen eller Europadomstolens nuvarande praxis att underkänna den svenska ordningen med parallella sanktioner på skatteområdet. Riksåklagaren har samtidigt gett in en svarsskrivelse till HD som gäller samma fråga.

Göteborgs tingsrätt har meddelat dom i den så kallade körkortshärvan.

Den trafikinspektör som mot betalning godkänt körkort dömdes för grovt mutbrott till fängelse i 1 år och 6 månader. Tre personer som överlämnat pengar till trafikinspektören dömdes för grov bestickning till fängelse mellan 1 år och 6 månader. Som skäl för att utdöma så långa fängelsestraff har tingsrätten bland annatanfört att förfarandet varit en fara från trafiksäkerhetssynpunkt. Åklagaren i målet, statsåklagaren Nils-Eric Schultz, säger sig vara nöjd med domen.

JK har i en skrivelse angivit att frågan har väckts i vilken mån personer som har blivit dömda på grund av otillåtna brottsprovokationer har rätt till resning. Han har i skrivelsen hemställt om RÅ:s och RPS synpunkter på vilken plikt myndigheterna har att agera för att ta initiativ till ett resningsförfarande.

Frågan gällde om brottet missbruk av urkund borde bedömas som grovt. Hovrätten ansåg inte det. Riksåklagaren har beslutat att inte överklaga domen. Läs riksåklagarens skrivelse till höger.

Den tilltalade, som kört en lastbil med släp, har gjort en vänstersväng och kolliderat med en mötande personbil vars förare avlidit.

Frågan i målet är om han därigenom har brustit i omsorg och varsamhet. HD har nu meddelat prövningstillstånd i frågan om den tilltalade ska dömas i enlighet med åtalet med utgångspunkt i vad hovrätten anser vara utrett. Läs Riksåklagarens svarsskrivelse till höger.

I målet var utrett att ett antal djurrättsaktivister, flera av dem maskerade, hade trängt sig in i ett antal företagsbyggnader.

Med hänsyn främst till att det varit fråga om olaga intrång i företagsbyggnader som omfattat ofredanden i form av kränkningar av de anställdas personliga integritet bedömer HD brotten som grova. Läs riksåklagarens svarsskrivelse och Högsta domstolens dom till höger.

Förundersökningen som rör misstanke om dråp på en liten flicka på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm är nu klar.

Utredningen kommer att delges den misstänkta och hennes försvarare enligt bestämmelserna i rättegångsbalken. Försvaret har därefter rätt till skäligt rådrum. - Det går därför inte i nuläget att ge information om när ett beslut i åtalsfrågan kan förväntas, säger chefsåklagare Peter Claeson.

Med anledning av rapporten lämnar förundersökningsledaren, chefsåklagare Peter Claeson, en kommentar.

Socialstyrelsen är nu färdig med sin granskning av ärendet med den misstänkta läkaren och har inte kunnat finna att några fel har begåtts i vården av barnet. Med anledning av rapporten lämnar förundersökningsledaren, chefsåklagare Peter Claeson, följande kommentar: - Jag har precis fått del av beslutet och bilagorna till beslutet. Jag kan inte omedelbart överblicka vilka konsekvenser dagens beslut har för den pågående förundersökningen. Jag kan dock inte i nuläget finna att beslutet lämnar svar på de frågor som rör den aktuella brottsmisstanken.

Riksåklagaren har utfärdat nya rekommendationer om bötesbelopp vid butikstillgrepp. Skälet är den dom från Högsta domstolen den 30 september som slår fast att värdegränsen mellan snatteri och stöld i butik höjs från 800 kr till 1 000 kr.

Genom en dom den 30 september har Högsta domstolen fastställt att värdegränsen för snatteri höjs från nuvarande 800 kronor till 1 000 kronor. Förändringen har omedelbar verkan. Det innebär att åklagare och domare hädanefter ska tillämpa den nya praxisen, oavsett när brottet har begåtts. Ärenden som är slutligt avgjorda berörs dock inte. Med anledning av den nya domen har riksåklagaren justerat rekommendationerna till åklagare om normalstraffen för butikstillgrepp. Det finns för närvarande ett antal utfärdade strafförelägganden som har utfärdats med utgångspunkt i den tidigare praxisen och som ännu inte har godkänts. Den som inte vill godkänna ett utfärdat föreläggande kan bestrida det och den nya praxisen kan vara ett skäl till det. Ett bestridande medför att åklagaren på nytt tar ställning till ärendet. Det finns dock inga garantier för att det nya ställningstagandet innebär ett lindrigare straff för brottet.

Rikspolisstyrelsen har i samverkan med Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen utarbetat nationella riktlinjer för samverkan kring barn som misstänks vara utsatta för brott och enats om kriterier för landets barnahus.

Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att samverkan vid utredningar kring barn sker på ett effektivt och rättssäkert sätt, med barnets bästa i fokus. Arbetet med brottsutsatta barn bör ske på likartat sätt i hela landet, även på de ställen det inte finns barnahus. - Samverkan är en förutsättning för att barn som misstänks vara utsatta för brott ska få möjlighet till ett gott omhändertagande när utredningar genomförs parallellt av sociala myndigheter samt av åklagare och polis. Samverkan ska präglas av ett barnperspektiv- inte ett verksamhetsperspektiv, säger Ulrika Herbst, chef för Polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen.I barnperspektivet ingår att det berörda barnet ska få information om åtgärder som berör honom eller henne. Det är också viktigt att barnet får tillfälle att uttrycka sin uppfattning och sina åsikter med hänsyn till ålder och mognad. - En väl fungerande samverkan innebär att påfrestningarna på barnet minskar, samtidigt som rättsprocessen kan gå snabbare och bli mer rättssäker. Konceptet för Barnahus har fått en glädjande stor spridning, men samverkan behövs oavsett om det finns gemensamma lokaler eller ej. Riktlinjerna har därför fått en generell utformning och är tillämpliga även om man inte har tillgång till gemensamma lokaler, säger Marianne Ny. Utöver den grupp barn som utsätts för misshandel och sexuella övergrepp omfattar riktlinjerna även barn som utsätts för människohandel, kvinnlig könsstympning samt barn som lever i med våld i familjen. De nationella riktlinjerna innehåller bland annat följande: •Samverkansavtal. För att samverkan ska fungera bör så kallade samverkansavtal/överenskommelser upprättas mellan samverkande myndigheter så som socialtjänst, polis, åklagare, rättsmedicin samt hälso- och sjukvård. •Samråd. De samverkande myndigheterna bör inför eller i direkt anslutning till polisanmälan samråda om arbetsfördelning och samordning av åtgärder i de utredningar som bedrivs parallellt. •Medhörning.Barnet skall inte behöva lämna sin berättelse vid flera tillfällen till flera olika personer. De yrkesföreträdare som behöver ta del av barnets uppgifter för att kunna koordinera de parallella utredningarna bör närvara vid polisens barnförhör genom medhörning. Barnet ska ha rätt till full information om vilka som finns i medhörningsrummet och ska få svar på sina frågor på ett ärligt och begripligt sätt. •Krisstöd.De parter som samverkar kring barnet ska ha kunskap om hur barn och unga i kris ska bemötas. Det första krisstödet och en bedömning av fortsatt behandling bör erbjudas barnet i anslutning till första insatsen. •Medicinsk kompetens.Särskilda rutiner för den medicinska undersökningen bör utvecklas och relevant medicinsk kompetens bör finnas från barnmedicin, gynekologi, barn- och ungdomspsykiatri samt rättsläkare. •Kompetens och erfarenhet.De samverkande myndigheterna ska säkerställa att de personer som handlägger ärendena har hög kompetens och erfarenhet inom området. Fakta Regeringsuppdraget: Att utarbeta nationella riktlinjer för samverkan kring barn som misstänks vara utsatta för brott samt enas om kriterier för barnahusverksamheten.I uppdraget ingår även att lämna förslag på lagändringar för att främja samverkan mellan myndigheterna. Barnahusverksamheten i landet ska också utvärderas enligt uppdraget. Utvärderingsdelen ska redovisas den 15 december 2010. Barnahus: I dag finns barnahus på 15 orter i landet. I barnahus samverkar polis, åklagare, socialtjänst och hälso-och sjukvård för ett bättre underlag för rättsprocessen och samhällets insatser för barnet samt ett gott bemötande med barnets bästa i fokus vid misstanke om brott och för att barnet inte ska behöva möta de olika utredande

Kursen ”Våld i nära relationer” ges i höst av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) för Åklagarmyndighetens räkning. För första gången erbjuds nu åklagare att delta i en utbildning på distans via Uppsala universitet.

Kursen "Våld i nära relationer" ges i höst av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) för Åklagarmyndighetens räkning. För första gången erbjuds nu åklagare att delta i en utbildning på distans via Uppsala universitet. - Vi har under lång tid haft ett samarbete med NCK, men det här sättet att utbilda åklagare är helt nytt. Tidigare har vi haft utbildning på traditionellt vis, det vill säga på kursgårdar med föreläsare. Nu kan deltagarna istället sitta uppkopplade via en dator hemifrån eller via åklagarkammaren, förklarar Anne Williamsson på Åklagarmyndighetens utbildningscentrum. Utbildningen "Våld i nära relationer" ersätter den tidigare kursen "Övergrepp mot kvinnor". Namnändringen har gjorts mot bakgrund av att den här typen av brott även förekommer i andra sorters relationer än den mellan man och kvinna.Annika Björck är utbildningschef på NCK. Hon betonar vikten av att åklagare har en bred kunskap beträffande våld i nära relationer. - Kunskaperna är en förutsättning för att handlägga brott av denna karaktär på rätt sätt och att möta brottsoffer professionellt. NCK har med sina femton års erfarenhet av utbildning på området hittat bra verktyg för hur man kan arbeta med de här frågorna. Kursen på 7,5 högskolepoäng ges på halvfart under 10 veckor. Målet är att ge åklagare god förståelse för våldsproblematiken i nära relationer och en förbättrad utredningsmetodik. Deltagarna får också reflektera över sina egna attityder i ämnet. Inledningsvis träffas kursdeltagarna under ett två dagars seminarium på Uppsala universitet. Där får man en introduktion i den webbaserade utbildningsplattform där all undervisning, diskussioner samt inlämningsuppgifter administreras. - Målgruppen för utbildningen är relationsvåldsspecialister och åklagare med annan inriktning som vill fördjupa sina kunskaper på området. Flera andra myndigheter såsom polisen och domstolsverket efterfrågar också NCK´s utbildningar berättar Annika Björck. - Jag tycker det är positivt att rättskedjan säkras vad gäller kunskaperna i ämnet. Målet är också att ge deltagarna en god kännedom om andra myndigheters och organisationers ansvarsområden. - Det är viktigt att åklagare känner till var deras ansvar börjar och slutar samt när någon annan myndighet tar vid. Ensam kan man inte lösa problemen, men med goda kunskaper och samarbete är vi en bra bit på väg, avslutar Annika.

Förundersökningen avseende de tre ledamöter i Nobelkommittéer som delgetts misstanke för mutbrott läggs ned.

De tre ledamöterna bjöds i mars 2006 och januari 2008 till Kina varvid kinesiska myndigheter stod för samtliga kostnader. Läs åklagare Nils-Eric Schultz beslut i högerspalten. Pressrelease concerning decision to close the investigation regarding the “Nobel Case". According to regional prosecutor Nils-Eric Schultz there are no reason to believe that the three committee members suspected of corruption have taken bribes by allowing the Chinese authorities to pay for their trip to China. The decision in its whole; see the link to the right.

Åklagarmyndigheten och Söderortspolisen håller presskonferens med anledning av åtalet i det så kallade Sturebymordet.

Tid: fredag den 7 augusti kl. 13.30 Plats:Polishuset, Västberga gårdsväg 52 i Västberga Medverkande:Kammaråklagare Jakob Holmberg, Söderorts åklagarkammare samt kommissarie Maria Mikko, tf chef för kriminalenheten i Söderort. Presslegitimation krävs. Förbeställda CD-skivor med förundersökningsprotokollet finns tillgängliga i polishuset från kl. 11.00 på fredagen. Protokollet måste beställas senast kl. 10.00 onsdag den 5 augusti till [email protected].

Kammaråklagare Jakob Holmberg på Söderorts åklagarkammare i Stockholm kommer att väcka åtal i Sturebymordet fredag den 7 augusti 2009 kl. 11.00, då åtalet kommer att inges till Södertörns tingsrätt.

Huvudförhandling i Södertörns tingsrätt ska påbörjas inom två veckor därefter och första förhandlingsdagen är preliminärt bestämd till onsdag den 19 augusti 2009. Förhandsbeställning av förundersökningsprotokollet (FU-protokoll) FU-protokollet finns tillgängligt på CD skiva fr.o.m. fredag kl.11.00 i receptionen hos Söderortspolisen, Västberga gårdsväg 52, Västberga. Varje exemplar av FU-protokollet kostar 150 kr. Beloppet faktureras. För att veta hur många skivor som ska kopieras önskar vi att ni förhandsbeställer det antal ni behöver genom att skicka ett e-postmeddelande med namn, företag och organisationsnummer till Söderortspolisens informationsansvariga: [email protected] onsdag den 5 augusti kl. 10.00. Endast avhämtning på plats.

Den 1 juli går överåklagare Christer van der Kwast i pension, som tidigare meddelats. Ny chef för Riksenheten mot korruption blir överåklagare Gunnar Stetler, som närmast varit chef för Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm.

- Under mitt yrkesliv har jag arbetat mycket med näringslivsrelaterad brottslighet, och det är ett område som verkligen intresserar mig. Jag ser nu fram emot att påverka rättsutvecklingen inom korruptionsområdet och att arbeta aktivt med brottsutredande verksamhet och processföring, säger Gunnar Stetler. De tre senaste åren har Gunnar Stetler varit chef för Utvecklingscentrum Stockholm, som bland annat ansvarar för utveckling av ekobrottsbekämpning och näraliggande frågor inom Åklagarmyndigheten. Dessförinnan var han under många år överåklagare på Ekobrottsmyndigheten. - Genom Gunnar Stetler säkerställer vi en fortsatt hög kompetens i det viktiga men svåra arbetet med korruptionsbekämpning. Han har en bred erfarenhet, inte minst från ekobrottsområdet och som chef, som kommer att vara värdefull, säger riksåklagare Anders Perklev. Riksenheten mot korruption Riksenheten mot korruption bildades som en försöksverksamhet år 2002 och fick sin nuvarande form som nationell åklagarkammare år 2005. Sedan dess har verksamheten utvecklats och har i dag fem åklagare och två ekonomer samt administrativ personal. Enheten handlägger samtliga brottsmisstankar om muta och bestickning i landet samt vissa näraliggande brott. - Sverige ligger i många avseenden i framkant när det gäller korruptionsbekämpning och medvetenheten kring dessa frågor. Riksenheten mot korruption har, enligt min mening, i hög grad bidragit till utvecklingen, säger Anders Perklev.

Ett flertal personer har dömts för ett synnerligen brutalt rån mot en vapenaffär. En av de tilltalade har gjort gällande att han befunnit sig i gärningsmännens närhet endast för att kunna lämna nödvändig information för att brottsligheten skulle klaras upp.

Det är utrett att den tilltalade varit informatör och att han också lämnat viss information i ärendet. Såväl tingsrätten som hovrätten har emellertid funnit att den tilltalade är den som har planerat rånet och vidtagit ett antal andra åtgärder som medför att hans invändning att han uppträtt uteslutande som informatör kan lämnas utan avseende. Den tilltalade har dömts till ett fängelsestraff som motsvarar brottslighetens straffvärde, fängelse i fyra år och sex månader. Den tilltalade har överklagat till HD och yrkat att åtalet ska ogillas. I andra hand har han yrkat straffnedsättning. Riksåklagaren menar att underinstansernas bedömningar är riktiga och att det inte heller finns skäl för prövningstillstånd.

Högsta domstolen har meddelat att dom inte beviljar prövningstillstånd i ett mål om försök till mord och medhjälp till sådant brott.

På regeringssammanträdet den 17 juni utsågs överåklagare Kerstin Skarp till ny vice riksåklagare. Hon tillträder den 1 augusti. Fram till dess fortsätter Agneta Blidberg som tf vice riksåklagare.

"Kerstin Skarp har en lång och gedigen erfarenhet av både operativt åklagararbete och chefskap på olika nivåer inom Åklagarmyndigheten", konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. - Jag är mycket glad över utnämningen och välkomnar Kerstin i hennes nya roll. Jag ser mycket fram emot vårt kommande samarbete, säger riksåklagare Anders Perklev.

Förundersökningen avseende misstanke om brott vid Forsmarks kärnkraftverk under våren 2006 har idag lagts ner.

Skälet för beslutet är att brott inte kan styrkas. De närmare skälen för beslutet framgår av bifogat beslut. Kammaråklagare Katarina Mörnstad kommer inte att lämna ytterligare kommentarer till beslutet.

Överåklagare Christer van der Kwast har i dag beslutat att lägga ned förundersökningen om misstänkta mutor i samband med export av Jas Gripen.

I beslutet konstateras att utredningar visar att försvarsindustrikoncernen BAE Systems, som har sitt säte i Storbritannien, gjort stora dolda utbetalningar som kan knytas till kampanjer i Tjeckien, Ungern och Sydafrika. - Men av det underlag som finns kan jag inte styrka att någon företrädare för Saab AB eller Gripen International uppsåtligen har medverkat till att BAE, på ett sätt som innebär straffansvar enligt svensk lag, har betalat ut mutor efter den 1 juli 2004. Eventuella misstankar före detta datum är preskriberade, säger Christer van der Kwast.

Av HD:s dom framgår att den som hjälper en utlänning att utan pass och erforderliga tillstånd ta sig in i Sverige via en av EU:s inre gränser gör sig skyldig till människosmuggling enligt 20 kap. 8 § utlänningslagen och det även om hjälpen lämnas utan vinstsyfte.

Med hänsyn till att en utlänning som regel har möjlighet att få sin asylansökan prövad i det land som utgör EU:s yttre gräns, finns det normalt inget behov av skydd i den medlemsstat som utlänningen därefter åker till via en inre gräns. I regel föreligger det därför inte ett så starkt behov av att hjälpa en utlänning för att denne ska kunna komma in i Sverige via en inre gräns. Även den som helt utan vinstsyfte hjälper en utlänning att olovligen komma in i Sverige gör sig därför skyldig till människosmuggling. I det aktuella målet har annat inte framkommit än att en asylansökan istället hade kunnat göras i den Schengenstat (Italien) som den tilltalades släktingar först anlände till och som alltså utgjorde EU:s yttre gräns. Inte heller i övrigt har anförts skäl som kan motivera undantag. Med hänsyn till att mannen utan ersättning hjälpte sina nära släktingar (syster, systerns man och deras gemensamma barn) bedömdes gärningen som ringa och påföljden bestämdes till 60 dagsböter.

HD prövar straffrabatt för den som avslöjar andras delaktighet i brott.

Frågan i målet gäller om och i så fall under vilka förutsättningar den som avslöjar andras delaktighet i brott och därefter medverkar i utredningen av brottet ska kunna få sänkt straff samt vad som i så fall ska styra straffnedsättningen. Högsta domstolen har den 10 juni 2009 meddelat prövningstillstånd i målet.

Målet gäller om pokerturneringar i formen av Texas Hold´em är att bedöma som dobbleri.

Målet gäller dels bevisvärdering vid våldtäkt, dels förutsättningarna för att utvisa en person som har fått permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 utlänningslagen.

Frågan i målet gäller om och i så fall under vilka förutsättningar den som avslöjar andras delaktighet i brott och därefter medverkar i utredningen av brottet ska kunna få sänkt straff samt vad som i så fall ska styra straffnedsättningen.

HD har upphävt ett förordnande om utvisning avseende en man som begått synnerligen omfattande utpressningsbrottslighet. Grunden för HD:s beslut är att mannen vistats i Sverige sedan 1981.

HD anger att när en utlänning har varit bosatt i Sverige under en så avsevärd tid som mer än 25 år måste utgångspunkten vara att han eller hon även när återfallsrisk föreligger ska ha rätt att ha tryggheten att få stanna här, om inte alldeles speciella omständigheter talar för att utlänningen ska utvisas. Så kan vara fallet när utlänningen gjort sig skyldig till brottslighet med ett synnerligen högt straffvärde eller om han eller hon trots den långa bosättningen kan sägas alltjämt ha en svag anknytning till landet. I det nu aktuella fallet fann HD att straffvärdet var fängelse sex år sex månader, att den tilltalade i omkring 28 år levt sitt huvudsakliga liv i Sverige och har sin familj här. Under dessa förhållanden kan det inte, anför HD, anses föreligga synnerliga skäl för utvisning.

Målet gäller dels bevisvärdering vid våldtäkt, dels förutsättningarna för att utvisa en person som har fått permanent uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 utlänningslagen.

Kammaråklagare Anders Gustafsson på åklagarkammaren i Skövde har åtalat travkusken Åke Svanstedt för anstiftan av djurplågeri.

Svanstedt har beordrat en lärling att använda elpåfösare vid träning av flera hästar. Lärlingen åtalas för djurplågeri och Åke Svanstedt åtalas för anstiftan av djurplågeri. Svanstedts försteman åtalas för medhjälp till djurplågeri för att han har beordrat anställda att sela ut en häst inför elanvändningen. Han misstänks också för att ha hotat ett av vittnena, och åtalas därför även för övergrepp i rättssak. Nio vittnen är åberopade som ska höras om sina iakttagelser, kontakter med de misstänkta och hur hästarna har reagerat på elanvändningen. -Jag anser att hästarna utsatts för lidande av elpåfösarna och har därför valt rubriceringen djurplågeri i första hand, säger Anders Gustafsson. Åtalet har lämnats in till Skaraborgs tingsrätt, enhet Lidköping. Fakta:Den som otillbörligen utsätter djur för lidande kan dömas för djurplågeri till böter eller fängelse i högst två år. Den som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse för brott mot djurskyddslagen. Enligt 15 § djurskyddsförordningen är det förbjudet att använda el för att styra djurs beteende.

Målet gäller gränserna för nödvärnsrätten och vad som krävs för att omständigheterna ska anses vara sådana att den tilltalade svårligen kunde besinna sig.

En man har vid två tillfällen med visst tidsintervall blivit angripen med kniv och försvarat sig med hammare. Genom hammarslagen, som samtliga riktats mot huvudet, har angriparen utsatts för livsfara och tillfogats svår kroppsskada med bestående men. Mannen som blev angripen har befunnit sig i en nödvärnssituation. Målet gäller om nödvärnsvåldet vid det andra angreppstillfället har varit uppenbart oförsvarligt och, om så är fallet, omständigheterna ändå varit sådana att den angripne svårligen kunde besinna sig (nödvärnsexcess). HD finner att det våld den tilltalade använde inte har stått i proportion till vad som erfordrats för att avvärja den hotande faran och ogillar därför åtalet.