Två personer har frikänts från brott mot lagen om transport av farligt gods eftersom de myndighetsföreskrifter som de brutit mot har utfärdats med stöd av den gamla lagen om transport av farligt gods.

Hovrätten konstaterade att det inte hade utfärdats några övergångsbestämmelsersom betyder att föreskrifter som meddelats med stöd av den tidigare lagstiftningen, skulle gälla även sedan den nya lagstiftningen trätt i kraft. Myndighetsföreskrifterna grundar sig i stor utsträckning på internationella överenskommelser och det är uppenbart att lagstiftarens mening har varit att myndighetsföreskrifterna skulle tillåta att straff döms ut även sedan den nya lagstiftningen hade trätt i kraft. Frågan gäller om det skulle strida mot lagen att använda straffbestämmelsen på de myndighetsföreskrifter som utfärdats med stöd av den äldre lagstiftningen. Riksåklagarenöverklagade hovrättens dom. Högsta domstolen beslutade den 27 mars 2009 att inte meddela prövningstillstånd.

En ny upplaga av promemorian "Farlighetsbedömningar av narkotika" har tagits fram.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm har tagit fram en ny upplaga av promemorian "Farlighetsbedömningar av narkotika". I promemorian ges rekommendationer för farlighetsbedömningar för olika sorters ny narkotika, t.ex. bromodragonfly och tramadol. Rekommendationer ges också för straffvärdebedömningar utifrån ett rent mängdresonemang. Promemorian ska vara ett stöd för åklagare när det gäller bedömningar av narkotikapreparatens farlighet. Rekommendationerna för straffvärdebedömningen har många åklagare efterlyst. Med dessa rekommendationer ökar förutsättningarna för enhetlighet.

Den tilltalade har i berusat tillstånd slagit en tom champagneflaska i huvudet på målsäganden. Misshandeln har varit oprovocerad.

Den tilltalade hävdar att han inte minns något och att han i vart fall inte har haft uppsåt att misshandla målsäganden. I svarsskrivelsen behandlar Riksåklagaren frågan om uppsåt vid rus och hur man ska hantera situationer där den tilltalade hävdar att hans avsikt varit att misshandla en annan person än den han träffat med slaget, samt hur misshandelsbrott som genomförs med denna typ av tillhygge bör rubriceras. Högsta domstolen beslutade den 24 mars 2009 att inte meddela prövningstillstånd.

Riksåklagaren anser att värdegränsen mellan snatteri och stöld vid butiksstöld (f.n. 800 kr) inte ska höjas.

Men RÅanser att tiden är mogen för Högsta domstolenatt på nytt pröva frågan och tillstyrker därför prövningstillstånd.

Hovrätten dömde en 15-åring för rån till ungdomsvård i förening med ungdomstjänst 130 timmar. Målet överklagades till Högsta domstolen som nu har avgjort målet.

I domen uttalar sig HD dels om i vilka situationer ungdomsvård ska förenas med ungdomstjänst, dels om hur antalet timmar ungdomstjänst ska bestämmas när påföljden utgör en tilläggspåföljd.

Klockan 11.00 torsdagen den 19 mars 2009 kommer Gällivare tingsrätt att meddela dom i det så kallade Carolin-målet.

Åklagarna kommer att finnas tillgängliga vid domstolen för en kortare kommentar i direkt anslutning till domsgivningen. För en utförligare kommentar kommer vi att finnas tillgängliga fredagen den 20 mars kl 11.00 i receptionen på polishuset i Gällivare.

Rwanda har begärt att Sverige ska utlämna en person som är anklagad för delaktighet i folkmordet 1994.

Riksåklagaren, som har utrett ärendet,har i ett yttrande till Högsta domstolen förklarat att det enligt riksåklagarens bedömning inte finns något hinder mot en utlämning.

Åklagarna prioriterar under de närmaste veckorna utredningsarbetet och kommenterar därför ärendet först när förundersökningen är avslutad.

Åklagarna i målet med den dråpmisstänkta läkaren kommer under de närmaste veckorna att arbeta med förundersökningen. Ärendet är högprioriterat och kommer att bedrivas så snabbt som möjligt. De kommer inte under tiden att kommentera ärendet i media. De kan heller inte prioritera att delta i debatter i frågor om förundersökning i allmänhet eller andra frågor av allmän natur. Det går i dagsläget inte att säga när förundersökningen kan tänkas vara avslutad, men information kommer att lämnas när så sker.

Kammaråklagare Elisabeth Brandt har beslutat att häva häktningen av den läkare som misstänks för dråp. Skälet är att ett vittne nu hörts, och det därför inte längre finns någon grund för häktning.

I sitt häktningsbeslut den 6 mars konstaterar Solna tingsrätt att skälet till häktning var att det då fanns ett vittne som ännu inte var hört, och att det därför fanns en viss risk för kollusionsfara, dvs. en risk att läkaren skulle kunna försvåra utredningen. - Vittnet är nu hört och det finns därmed inte längre någon grund för häktning. Jag har därför hävt häktningsbeslutet. Misstankarna mot läkaren kvarstår dock, säger Elisabeth Brandt. Elisabeth Brandt kan för närvarande inte ge några ytterligare kommentarer om ärendet.

Den tilltalade har dömts för bl.a. våldtäkt mot barn.

Den huvudsakliga bevisningen utgörs av målsägandens uppgifter som harlagts fram sombevisgenom uppspelning av det videoinspelade polisförhöret.

Rånet bör bedömas som grovt rån.

Två 17-åringar har med skarpladdad revolver rånat ensamma personer. Hovrätten har bedömt gärningarna som rån. RÅ anser att de ska rubriceras som grovt rån.

I ärendet med den läkare som häktats misstänkt för dråp har kammaråklagare Elisabeth Brandt oavsiktligt lämnat en felaktig faktauppgift om själva anmälan av händelsen.

I samband med en annan utredning så framkom uppgifter som föranledde den aktuella anmälan. Det är alltså inte korrekt att anmälan kommit via en rättsläkare.- Jag beklagar faktafelet, som beror på ett missförstånd, säger Elisabeth Brandt.

Överåklagare Christer van der Kwast har väckt åtal för grovt sanktionsbrott – överträdelser av sanktionerna mot Irak under åren 2000-2002 – mot tre företrädare för Volvo CE i Eskilstuna.

Överåklagare Christer van der Kwast har väckt åtal för grovt sanktionsbrott - överträdelser av sanktionerna mot Irak under åren 2000-2002 - mot tre företrädare för Volvo CE i Eskilstuna. Överträdelserna har skett inom ramen för FN:s så kallade Olja mot mat-program. Bakgrund Olja mot mat-programmet var ett program som inrättades av FN 1996 och som tillät Irak att sälja olja på världsmarknaden i utbyte mot mat, medicin och andra förnödenheter. Syftet med programmet var att minska vanliga irakiers lidande under de FN-sanktioner som infördes efter invasionen av Kuwait 1990. Programmet avslutades i november 2003.

För att klara nuvarande verksamhet samt kommande krav och ärendeökningar yrkar Åklagarmyndigheten en anslagsökning på 356 miljoner kronor för de närmaste tre åren. Det framgår av myndighetens budgetunderlag för åren 2010-2012, som lämnats till regeringen i dag.

Av de 356 miljonerna yrkas 173 miljoner för 2010, varav 60 miljoner för att nå balans mellan nuvarande uppgifter och resurser. Åklagarna har under en längre tid fått allt fler arbetsuppgifter, utan att ytterligare resurser tillförts. Ärendeinflödet har också ökat kraftigt. Under de senaste fem åren har inflödet av brottsmisstankar till åklagare ökat med cirka 16 procent, och arbetsbelastningen har under en längre tid varit mycket hög med arbetsmiljörisker som följd. För 2010 yrkas också 42 miljoner kronor för att klara kommande ärendeökningar. Enligt rättsväsendets gemensamma beräkningar blir ökningen mellan 2007 och 2012 cirka 30 procent. Till stor del beror det på att poliserna blir allt fler, och därmed upptäcker fler brott. Kampen mot den grova organiserade brottsligheten är ett område där det nu sker en nationell mobilisering med gemensamma prioriteringar och mål för samtliga samverkande myndigheter. Åklagarmyndigheten yrkar därför medel för att kunna bidra i den satsningen. Vidare behövs resurser för bland annat satsningar mot ungdomsbrott, ekobrott samt vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn.

I Brås årliga undersökning om bland annat förtroendet för rättsväsendet framgår att allmänhetens förtroende för åklagare har ökat väsentligt sedan föregående år.

Sedan 2006 genomför Brå årligen den så kallade Nationella trygghetsundersökningen (NTU) om: • Utsatthet för brott• Trygghet• Förtroende för rättsväsendet• Brottsoffers kontakter med rättsväsendet Förtroende för rättsväsendet och åklagare Generellt är förtroendet för polisen högst, därefter kommer åklagare och domstolar och slutligen kriminalvården. Sedan förra undersökningen har förtroendet för åklagare, domstolar och kriminalvård ökat betydligt - för åklagare och domstolar med 5 procentenheter. Polisen låg kvar på samma höga nivå som föregående år.

En man har dömts för mycket omfattande utpressningsbrottslighet samt utvisats. Han har vistats i Sverige sedan 1981 och har fyra barn här, varav ett är 11 år.

Mannen har permanent uppehållstillstånd sedan 1985. Hovrätten dömde honom till fängelse i fyra år och sex månader och beslutade att han ska utvisas med förbud att återvända hit (dvs. ingen tidsbegränsning). Riksåklagaren har motsatt sig ändring och ansett att det inte finns skäl för prövningstillstånd. HD-beslut 2009-02-24 HD meddelar prövningstillstånd i utvisningsfrågan samt förklarar frågan om att meddela prövningstillståndi påföljdsfrågan vilande.

År 2008 präglades av hög arbetsbelastning, men också av goda resultat. Det framgår av Åklagarmyndighetens årsredovisning för 2008 som nu har lämnats till regeringen

Under år 2008 förbättrades Åklagarmyndighetens resultat på flera punkter, trots att arbetsbelastningen var mycket hög och antalet anställda minskade. •Cirka 6 500 fler personer som begått brott lagfördes jämfört med året innan. •Inflödet av brottsmisstankar ökade med 7 procent jämfört med 2007. •Antalet avslutade brottsmisstankar ökade med 9 procent, eller 48 000 brottsmisstankar. •Under 2008 avslutades 559 brottsmisstankar per årsarbetande åklagare, att jämföra med 505 stycken år 2007. Ökningen under 2008 är drygt 10 procent. •Den genomsnittliga tiden från att ett ärende kommer in till dess att åklagare fattat beslut minskade under året med 2 dagar till 34 dagar. Målet är 30 dagar. På grund av det ansträngda resursläget innebar 2008 bland annat utebliven vidareutbildning, en restriktiv hållning till lokal samverkan med andra myndigheter och inte minst en stor uppoffring av personalen. Förändringar för en effektivare brottsbekämpning Under året fattades också en rad organisationsbeslut som syftar till större effektivitet i brottsbekämpningen. Förändringarna har trätt i kraft 2009 och innebär bland annat: •En ny nationell åklagarkammare, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, inrättas. •De åklagare som handlägger ekobrott utanför storstadsområdena koncentreras till sex orter i landet nämligen Umeå, Sundsvall, Uppsala, Örebro, Linköping och Växjö. •En särskild befattning som överåklagare inrättas för att förstärka och hålla samman arbetet mot den organiserade brottsligheten.

Miljöåklagare Christer B. Jarlås har beslutat att lägga ner förundersökningen om oljeutsläppet i Sundsvall i mars 2008. Skälet är att det inte går att binda någon till brottet.

Det utredda brottet är brott mot lagen om åtgärder mot förorening från fartyg alternativt miljöbrott. Trots omfattande utredningsåtgärder med tekniska undersökningar, dykningar, undersökningar i andra länder och provtagningar från tre fartyg och i tre olika bergrum har ingen lyckats bindas till oljeutsläppet som upptäcktes i hamnen. Utredningen har inte kunnat visa varifrån den olja som påträffades i hamnen kommer. För att någon ska kunna lagföras krävs att det går att visa varifrån den olja som påträffades i hamnen kommer. Det krävs antingen vittnesbevisning eller teknisk bevisning, och helst båda. Här finns inga vittnen, inga erkännanden och ingen matchning mellan tagna prover och oljan i vattnet. Det utredningen visar är att den olja som påträffades i hamnen nyligen hade släppts ut när den upptäcktes. Det var ett "färskt" oljeutsläpp. Utredningen visar också att den olja som påträffades är av en typ som används av fartyg och i vissa fall som eldningsolja på land. Det är en olja som representerar ett ekonomiskt värde och inget som någon normalt har intresse av att göra sig av med. Därför kan man efter den gjorda utredningen anta att oljan hamnat i vattnet som en följd av en olyckshändelse eller ett felaktigt handhavande och inte som en medveten åtgärd. - Det här har varit en omfattande brottsutredning där Kustbevakningen och polisen arbetat brett. Det är en typ av utredning där det normalt inte borde vara svårt att komma åt utsläpparen. Utsläppet är färskt när det påträffas. Kretsen av misstänkta är ganska liten. Utredarna kan ta många prover. Ändå har vi nästan ett år efter händelsen inget entydigt svar på varifrån oljan kommer, säger Christer B. Jarlås. - Utredningen läggs nu ner då inga utredningsåtgärder återstår. Om nya omständigheter framkommer kan den öppnas igen. För helt klart finns det personer som vet varifrån den här oljan kommer. Kort historik 2008-03-19 kom vaga ingångslarm till kustbevakningen om att någon form av olja påträffats i Tunadalshamnen i Sundsvall kommun. Räddningstjänsten kontaktades och de rapporterade att inget anmärkningsvärt påträffats eller kunde iakttas. 2008-03-20 upptäcktes den verkliga omfattningen av oljeutsläppet vid 06-tiden på morgonen. Kustbevakningen kontaktades 06.20 och förundersökning om brott inleddes vid 08.30-tiden. 2008-03-20 hölls ett flertal förhör och det togs sju prover ombord på det fartyg runt vilket oljan påträffades. Det fartyget var rent och fint ombord och inga yttre tecken fanns att olja skulle komma från det fartyget. Samma fartyg har det senare tagits ytterligare prover från och det har också undersökts i samband med en vistelse på varv i Polen. Från ytterligare ett fartyg som fanns i området har sex olika prover tagit.När det sedan stod klart att ännu ett fartyg vistats i området under aktuell tid och hunnit avgå innan utsläppet upptäcktes har prover även från det fartyget hämtats in och analyserats. Totalt har ett tjugotal prover från fartyg analyserats och inget av proven stämmer överens med den olja som var i vattnet. 2008-03-24I hamnen mynnar även ledningar från bergrumsförvaring av olja. Därför har ett flertal prover tagits i aktuella bergrum. Ingen olja har lossats till bergrummet sedan 2006. Senare har även ett ytterligare bergrum med olja upptäckts och undersökts.Det har även undersökts om någon olyckshändelse med så här stor mängd olja inträffat på land vid ställen som kan ha förbindelse med hamnen. Men inte heller det har givit något resultat.

Måndag 23 februari väcks åtal i Carolin Stenvall-fallet. Direkt efter att stämningsansökan har lämnats in håller polisen och kammaråklagarna en gemensam presskonferens.

Tid: 11.00 måndag 23 februariPlats: Polisstationen GällivareFörundersökningsprotokoll och stämningsansökan kommer att finnas tillgängliga i samband med presskonferensen.

Riksåklagaren har beslutat att frågan om åklagare ska agera för resning för Thomas Quick ska handläggas av Riksenheten för polismål. Någon förundersökning om grovt tjänstefel eller annat brott inleds inte.

I en polisanmälan har två personer begärt att Åklagarmyndigheten ska granska förundersökningarna och domarna mot Thomas Quick för att ta ställning till om det finns anledning för åklagare att initiera resning av domarna. Riksåklagaren har beslutat överlämna ärendet till Riksenheten för polismål, eftersom den enheten normalt handlägger ärenden där polis och åklagare ifrågasätts. Anmälarna gör också gällande att bland andra överåklagare Christer van der Kwast gjort sig skyldiga till främst grovt tjänstefel. Som grund åberopas bland annat den rättsutredning som lämnades till Justitiekanslern (JK) år 2006 samt de TV-program som sändes i december 2008. Ingen förundersökning om tjänstefel I sitt beslut konstaterar riksåklagaren för det första att bland annat eventuella tjänstefelsbrott som begåtts före 1999 är preskriberade. Eventuella brott som begåtts därefter är inte preskriberade endast om de är att bedöma som grovt tjänstefel eller mened. Riksåklagaren konstaterar vidare att JK tidigare har prövat frågan om något fel har begåtts i samband med utredningarna och kommit fram till att så inte är fallet. JK beslutade år 2006 att inte inleda någon förundersökning. Eftersom anmälan i princip helt överensstämmer med den anmälan som JK redan har prövat, beslutar riksåklagaren att inte på nytt pröva frågan om förundersökning ska inledas. Någon särskild tillsyn är heller inte aktuell i det här ärendet, konstaterar riksåklagaren.

Ambitionen är att fatta beslut i åtalsfrågan den 23 februari. Detta kommer att meddelas i ett presssmeddelande. Information om den kommande rättegången finns på Domstolsverkets webbplats.

Den för mordet på Carolin Stenvall häktade mannen har under tisdagen den 10 februari hörts ånyo i ärendet och då delgetts innehållet i den rättsmedicinska obduktionsrapporten. Vad som framkommit under förhöret är inget som förundersökningsledarna i nuläget har för avsikt att lämna någon information om. Fortsättningsvis kan nämnas att vi har ambitionen att kunna fatta beslut i åtalsfrågan den 23 februari 2009. Information om kommande rättegång har gått ut via Domstolverkets webbplats. Fram till dess ber vi ånyo om arbetsro. Vi har, och kommer heller inte att ha, någon ytterligare information att lämna beträffande ärendet i sak. När beslut i åtalsfrågan fattats kommer information att gå ut i form av ett pressmeddelande.

Regeringen har i dag utsett fyra nya överåklagare vid riksåklagarens kansli. De nya befattningarna är en del av den organisationsförändring som träder i kraft den 1 mars. Förändringen innebär en förstärkning av arbetet mot grov organiserad brottslighet och en förstärkning av den interna styrningen.

Kerstin Skarp (i dag chefsåklagare i Stockholm City), Eva Lundström (chefsåklagare i Uppsala) och Mats Åhlund (överåklagare på Ekobrottsmyndigheten) blir överåklagare med ett geografiskt samordningsansvar för ett antal åklagarkammare vardera. Syftet med detta är att skapa bättre styrning och kontroll av den operativa verksamheten.Björn Blomqvist (i dag vice överåklagare vid Riksenheten mot korruption) får ett funktionsansvar för Åklagarmyndighetens arbete med att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En viktig arbetsuppgift blir att samordna myndighetens arbete mot de totalt nio aktionsgrupper som nu inrättas inom Polisen.- Utnämningen av en särskild överåklagare innebär en ytterligare förstärkning av vårt arbete mot den grova organiserade brottsligheten, vilket är en viktig framtidsfråga, säger riksåklagare Anders Perklev. Vice riksåklagare Guntra Åhlund trappar nedRegeringen har även beslutat att utse överåklagare Agneta Blidberg som tillförordnad vice riksåklagare från den 1 april, till dess att ny vice riksåklagare utses. Skälet till detta är att nuvarande vice riksåklagaren, Guntra Åhlund, begärt att bli entledigad som vice riksåklagare. Hon kommer dock att arbeta kvar i myndigheten.- Jag har en önskan om att trappa ner i yrkeslivet och att arbeta deltid, vilket inte går att förena med arbetet som vice riksåklagare och därför begärde jag att bli entledigad. Jag ser mycket fram emot den nya fasen i mitt liv, säger Guntra Åhlund.

När Christer van der Kwast går i pension den 1 juli 2009 blir Gunnar Stetler chef för Riksenheten mot korruption.

De tre senaste åren har Gunnar Stetler varit chef för Utvecklingscentrum Stockholm, som bland annat ansvarar för utveckling av ekobrottsbekämpning och näraliggande frågor inom Åklagarmyndigheten. Dessförinnan var han under många år överåklagare på Ekobrottsmyndigheten. - Under mitt yrkesliv har jag arbetat mycket med näringslivsrelaterad brottslighet, och det är ett område som verkligen intresserar mig. Som chef förutvecklingscentrumhar jag fått möjlighet att driva metodutvecklingen i bland annat förverkandefrågor. Jag ser nu fram emot att påverka rättsutvecklingen inom korruptionsområdet och att arbeta aktivt med brottsutredande verksamhet och processföring, säger Gunnar Stetler. - Genom Gunnar Stetler säkerställer vi en fortsatt hög kompetens i det viktiga men svåra arbetet med korruptionsbekämpning. Han har en bred erfarenhet, inte minst från ekobrottsområdet, som kommer att vara värdefull. Jag är därför mycket glad att han tackat ja till jobbet, säger riksåklagare Anders Perklev.

Frågan i målet gäller om domstolen fullgjort sin utredningsskyldighet när det gäller frågan om den tilltalade led av en allvarlig psykisk störning vid gärningstillfället.

Den ordlista som finns på Åklagarmyndighetens webbplats har uppdaterats.

Nya ord har tillkommit, andra har strukits då de blivit inaktuella och ett antal redaktionella ändringar har gjorts.

För åren 2010-2012 behöver Åklagarmyndigheten en reell förstärkning med 377 miljoner kronor. Regeringens anslagstillskott gör att år 2009 innebär möjligheter att rekrytera till samma antal anställda som vid årsskiftet 2007/2008.

Åklagarmyndigheten lämnade den 19 januari en ekonomisk prognos till regeringen för åren 2009-2012. Där konstateras att det behövs en reell förstärkning med 377 miljoner kronor för åren 2010-2012 för att klara de nuvarande arbetsuppgifterna och för att möta en beräknad ökning av antalet ärenden på cirka 15 procent. Av de 377 miljonerna beräknas behovet för år 2010 vara 170 miljoner kronor. - Den ökande arbetsmängden för åklagarna beror till största delen på att antalet poliser ökar, säger planeringsdirektör Bertil Metzger. I beräkningen av resursbehovet ingår också medel för att förstärka handläggningen av ungdomsbrott och mäns våld mot kvinnor samt att fortsätta satsningen mot den grova organiserade brottsligheten. - När vi räknat fram behovet har vi också tagit hänsyn till de rationaliseringar som vi kommer att kunna göra genom bland annat bättre IT-stöd och effektivare handläggning av vardagsbrotten, säger Bertil Metzger. Budget i balans år 2009 Åklagarmyndighetens besvärliga ekonomiska situation under våren 2008 har kunnat vändas till en budget i balans för 2009. Detta har skett genom tillfälliga besparingar och anslagstillskott på 59 miljoner kronor för 2008 och ytterligare 21 för 2009. För 2009 kommer antalet anställda att återställas till samma nivå som vid inledningen av 2008. - Det är nödvändigt med stora anslagstillskott de närmaste åren för att kunna bibehålla en bra kvalitet i verksamheten och minska den alltför höga arbetsbelastningen för medarbetarna, säger Bertil Metzger. Åklagarmyndighetens fullständiga budgetunderlag för 2010-2012 kommer att lämnas till regeringen under februari.

Kammaråklagare Malin Palmgren vid Riksenheten mot korruption anslutningsöverklagar Stockholms tingsrätts dom mot journalisten Trond Sefastsson.

I sitt överklagande yrkar åklagaren att huvudåtalspunkten bedöms som grovt mutbrott och att straffet skärps. Vidare yrkar hon att Sefastsson även döms för mutbrott i den del av åtalet som tingsrätten ogillade.