Attunda tingsrätt har häktat en person misstänkt för förberedelse till terroristbrott, i enlighet med åklagarens begäran.

Domstolen beslutade också om yppandeförbud. Åtal ska vara väckt senast den 13 januari 2011 klockan 11.

Fem personer har gripits misstänkta för förberedelser till terroristbrott i Danmark. Ärendet har kopplingar till Sverige.

Förundersökningsledare för den svenska delen av ärendet är chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Tomas Lindstrand kan för närvarande inte lämna några kommentarer om ärendet. Så snart ny information kan ges kommer den att publiceras. (Uppdaterat kl. 20.30 den 29 december.)

Material ur utredningen som rör Julian Assange har, enligt uppgift, publicerats i den engelska tidningen the Guardian.

Med anledning av detta ger överåklagare Marianne Ny följande kommentar: - Exakt vilket material som kommit the Guardian till handa känner vi inte till. Det svenska meddelarskyddet innebär att vi inte har rätt efterforska källan, och därför vet vi heller inte hur informationen kommit till the Guardian.

Tisdag den 21 december hålls en presskonferens i polishuset i Malmö.

Chefsåklagare Solveig Wollstad har begärt den misstänkte mannen häktad för ytterligare två mord och fem mordförsök, samtliga i Malmö, nämligen: Försök tillmord den 19 juni 2010 Försök till mord den 23 oktober 2010 Försök till mord den 23 oktober 2009 Försök till mord den 28 november 2006 Mord den 13 juni 2003 Mord den 28 juli 2003 Totalt är han nu misstänkt för tre mord och tio mordförsök. Presskonferens Plats: hörsalen, polishuset Gasklockan, Porslinsgatan i Malmö. Tid: tisdag den 21 december klockan 11.00. Medverkar görchefsåklagare Solveig Wollstad, kommissarie Börje Sjöholm samt representant för polisområde Malmös ledning. De kommer att redogöra för utredningsläget.

Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål rapporterar ett resultat för utdömda företagsböter under 2010 till cirka 20 miljoner kronor.

Enheten har systematiskt gått igenom domar och strafförelägganden för arbetsmiljö- och miljöbrott till och med november månads slut. Summan inkluderar inte vanliga böter mot fysisk person. - Det här är i hög utsträckning etablerade företag som snabbt vill lägga saken bakom sig och därför betalar. Min uppfattning är att pengarna i mycket hög omfattning kommer statskassan till godo, säger chefsåklagare Mats Palm, chef för Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Ändrade regler ger högre lagföring Sedan reglerna för företagsbot, en form av böter för företag, ändrades den 1 juli 2006 har det blivit lättare att lagföra den här typen av brott. Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål fördubblade sin lagföring mellan 2008 och 2009 och ökningen har fortsatt under 2010. - Vi har under året arbetat fram metoder för att effektivisera vårt arbete. De 20 miljonerna motsvarar i stora drag Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömåls totala budget för 2010. Vår målsättning för 2011 är att i ännu högre utsträckning komma åt vinsterna av brottslig verksamhet och i det syftet öka användningen av företagsböter ytterligare, säger Mats Palm.

Kort kommentar från överåklagare Marianne Ny samt information om kommande process.

High Court i London har i dag beslutat att Julian Assange ska släppas fri mot borgen. Beslutet innebär ingen förändring av läget i förundersökningen. - Som jag meddelat tidigare kan jag för närvarande inte lämna någon information om vad som händer i ärendet.Frågan om utlämninghandläggs nu av brittiska myndigheter, säger överåklagare Marianne Ny. Så snart ny information kan lämnas kommer den att publiceras på www.aklagare.se. Den kommande processen i Storbritannien Nästa steg är att brittisk domstol ska pröva frågan om han ska utlämnas till Sverige eller ej. Den processen startar tidigast i januari.

Det är just nu stora störningar för telefon- och faxtrafiken till och från Åklagarmyndighetens kammare och arbetsplatser i Malmö.

De som ringer möts av upptagetton och kommer därför inte fram. Ett brott på en kabel är trolig orsak till detta och felsökning pågår. Problemet kan dock kvarstå under ytterligare några dagar. De arbetsplatser som är drabbade är: Utvecklingscentrum Malmö, Internationella åklagarkammaren Malmö, Malmö Åklagarkammare samt Södra Skånes åklagarkammare. Alternativt kontaktsätt är e-post, du hittar länk till arbetsplatsernas respektive kontaktsida i högerspalten.

Kort kommentar från överåklagare Marianne Ny.

Westminster Magistrates Courti London beslutade på tisdagen att Julian Assange ska släppas fri mot borgen. Beslutet överklagades av den brittiska åklagaren. - Som jag meddelat tidigare kan jag för närvarande inte lämna någon information om vad som händer i utredningen. Ärendet handläggs nu av brittiska myndigheter, säger överåklagare Marianne Ny. Marianne Ny ger inga övriga kommentarer i ärendet. Så snart ny information kan lämnas kommer den att publiceras på www.aklagare.se.

Korta fakta om lagen (2003:148) om straff för terroristbrott presenteras här.

Lagen är uppbyggd så att den omfattar en uppräkning av olika brott - en brottskatalog. Dit hör bland annat mord, dråp, grov misshandel, människorov, mordbrand och sabotage. För att klassas som terroristbrott krävs dessutom att gärningen allvarligt kan skada en stat eller mellanfolklig organisation. Med detta avses att gärningen på något sätt riktas mot viktiga samhällsfunktioner. Det preciseras genom att gärningen ska ha företagits i vissa syften, antingen 1. injaga allvarlig fruktan hos befolkningen eller en viss befolkningsgrupp, 2. tvinga offentliga organ att vidta vissa åtgärder, eller 3. allvarligt destabilisera grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala funktioner. Om inte ett högre straff gäller enligt de vanliga bestämmelserna i brottsbalken är straffet för terroristbrott fängelse, i minst fyra och högst arton år eller på livstid. Om brottet bedöms som mindre grovt är straffet fängelse i minst två och högst sex år.

Måndag den 12 december klockan 12.00 anordnas en pressträff med anledning av det misstänkta terroristbrottet i Stockholm city. Medverkar gör representanter från Säkerhetspolisen och Åklagarkammaren för säkerhetsmål.

Ärendet hanterades inledningsvis av jouråklagare. Chefsåklagare Tomas Lindstrand på Åklagarkammaren för säkerhetsmål tog över ansvaret som förundersökningsledare på morgonen söndag den 12 december. Utredningen bedrivs av Säkerhetspolisen. Riksåklagare Anders Perklev deltog på söndagkvällen i ett möte med Samverkansrådet mot terrorism. Samverkansrådet mot terrorism är ett samarbete mellan fjorton svenska myndigheter, som syftar till att stärka Sveriges förmåga att motverka terrorism. Rådet leds av Säkerhetspolisens generaldirektör.

Lördagen den 11 december inträffade flera explosioner i centrala Stockholm. Allt pekar på att det var ett medvetet bombdåd. En person, som betraktas som gärningsmannen, dog i samband med explosionen.

Personen som dog i sprängningen är ännu inte 100-procentigt identifierad, men man är i stort sett säkra på vem det är. Troligen är det är en man född 1981 med ursprung i mellanöstern som blev svensk medborgare 1992. Han har bott i Sverige ett antal år och ett antal år i England. Han är tidigare helt okänd hos Säkerhetspolisen. Bilen som sprängdes kan knytas till den här mannen. Han tros ha köpt den i slutet av november i år av en privatperson. Han hade ett bombbälte på sig, en ryggsäck med en bomb samt ytterligare föremål som han bar på. - Just nu ser det ut som att han var ensam i själva utförandet men vi vet av erfarenhet att det brukar vara flera personer involverade. Det är ett rimligt antagande att han gjorde något misstag, så att delar av utrustningen detonerade tidigare än planerat, det hela ser dock välplanerat ut. Vi utgår mer eller mindre ifrån att han haft medhjälpare, säger chefsåklagare Tomas Lindstrand. Vi vet inte idag var det var tänkt att bomben eller bomberna var tänkt att detonera. Det finns många tänkbara mål i Stockholms citykärna. Vi har inlett ett polisiärt samarbete med myndigheter i England. Ingen person har i dagsläget delgivits misstanke om brott. Chefsåklagare Tomas Lindstrand lämnade på måndagseftermiddagen över ansvaret för utredningen till vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström.

Under tisdagskvällen och fram till onsdagens morgon gick det inte att komma in på vår webbplats på grund av överbelastning.

Vår leverantör har bekräftat att det rör sig om en överbelastningsattack mot webbplatsen vilket gjort att den blev oåtkomlig. Leverantören har vidtagit åtgärder för att säkra driften av webbplatsen och vår förhoppning är att det fortstättningsvis ska gå bra att komma åt den för våra besökare. Webbplatsen kan dock vara lite instabil under den närmaste tiden, på grund av fortsatta försök utifrån att överbelasta den. Myndighetens webbplats ligger helt utanför myndighetens övriga IT-system och inga andra system påverkas därför. Attacken mot webbplatsen är polisanmäld. dsafsdfasdfsdf

Överåklagare Marianne Ny kan för närvarande inte lämna några kommentarer.

Ärendet hanteras av behöriga rättsvårdande myndigheter enligt det europeiska regelverket. Åklagaren kan därför för närvarande inte lämna några kommentarer om ärendet.

Överåklagare Marianne Ny kommer att lämna kommentarer i Assangeärendet senare under tisdagen.

Med anledning av medieuppgifter om att Julian Assange ska ha gripits, kommer överåklagare Marianne Ny att lämna kommentarer under senare delen av eftermiddagen tisdag den 7 december. Närmare information kommer om vid vilken tidpunkt kommentarerna kan ges.

Överåklagare Marianne Ny, ansvarig för utredningen i Assange-ärendet är tillgänglig för frågor vid en pressträff i polishuset i Göteborg idag kl 16.45.

Detta med anledning att det varit många frågor om det som hänt i ärendet. Det finns dock inte någon egentlig ny information att ge. Journalister som önskar delta samlas i entrén på polishuset i Göteborg, Ernst Fontells plats 3. Medtag pressleg. Observera att det råder fotoförbud i polishuset. Däremot kommer det vara möjligt att fotografera och filma i Hörsalen där pressträffen äger rum.

Brittisk polis har i dag gripit Julian Assange. Överåklagaren ger med anledning av detta en kommentar.

Överåklagare Marianne Ny har utfärdat den europeiska arresteringsorder som möjliggjort gripandet av Julian Assange. Den europeiska arresteringsordern grundas i sin tur på ett häktningsbeslut från Svea hovrätt den 24 november. Marianne Ny lämnar följande kommentar med anledning av dagens händelser: -Förutom gripandet har det inte hänt något nytt i utredningen, men gripandet var en förutsättning för att vi skulle kunna gå vidare. Vad som händer i utredningen härnäst har jag inte möjlighet att lämna information om. För närvarande handläggs ärendet av brittiska myndigheter, säger Marianne Ny. Åklagaren vill också poängtera att ärendet uteslutande rör Julian Assanges agerande som privatperson. -Jag vill göra klart att jag inte har utsatts för några som helst påtryckningar av politisk eller annan karaktär. Jag agerar som åklagare med anledning av misstankar om sexualbrott som begåtts i Sverige i augusti. Svenska åklagare är helt självständiga i sitt beslutsfattande, säger Marianne Ny.

Olika regler gäller inom EU (överlämnande) och utanför EU (utlämning).

Av rambeslutet om europeisk arresteringsorder följer att Sverige inte hur som helst kan utlämna en person som överlämnats till Sverige. När det gäller överlämnande till en annan medlemsstat finns regler som gör att den verkställande medlemsstaten (den stat som överlämnat den berörde) under vissa förhållanden måste godkänna ett vidareöverlämnande. När det däremot gäller utlämning till en stat som inte är medlem i EU gäller att myndigheterna i den medlemsstat som verkställt arresteringsordern (den stat som överlämnat personen) måste samtycka till en sådan utlämning. Sverige kan alltså inte utan ett sådant samtycke utlämna någon till t.ex. USA.

Lägesrapport om den europeiska arresteringsordern, måndag den 6 december.

Överåklagare Marianne Ny har lämnat de kompletteringar som brittisk polis begärt. Ärendet hanteras nu av behöriga rättsvårdande myndigheter enligt det europeiska regelverket. Åklagaren lämnar för närvarande ingen ytterligare information om handläggningen av arresteringsordern.

Vilka regler gäller för att kunna utfärda en europeisk arresteringsorder? Vad händer sedan? Här presenteras några grundfakta.

En åklagare får utfärda en arresteringsorder för lagföring. Arresteringsorder får utfärdas för brott som har fängelse i ett år eller mer i straffskalan. Arresteringsordern får även uppta så kalladeaccessoriska brott. Detta innebär att om en arresteringsorder utfärdas för ett brott som har fängelse ett år eller mer i straffskalan får även brott som det inte är föreskrivet ett års fängelse anges i arresteringsordern. Den eftersökte behöver inte vara häktad för ett accessoriskt brott. En arresteringsorder får endast utfärdas om det, med hänsyn till det men för den enskilde samt den tidsutdräkt och de kostnader som kan antas uppkomma, framstår som motiverat med hänsyn till brottets art och svårighetsgrad samt övriga omständigheter (den så kallade proportionalitetsprincipen). Vid denna bedömning ska man ta hänsyn till vilket straff som kan bli aktuellt, brottsofferintressen med mera. För att en arresteringsorder ska kunna utfärdas måste det finnas ett häktningsbeslut. En åklagare som har för avsikt att utfärda en arresteringsorder måste därför begära personen häktad i sin frånvaro genom en häktningsframställan, som lämnas in till tingsrätten. Tingsrätten håller därefter häktningsförhandling och beslutar om personen ska häktas eller ej. Den eftersökta personen måste vara på sannolika skäl misstänkt för brottet. Det räcker alltså inte med skälig misstanke. Efter tingsrättens beslut om häktning utfärdar åklagaren en arresteringsorder. Om det inte är känt var den eftersökta personen befinner sig skickas arresteringsorden till IPO (enheten för internationellt polissamarbete vid Rikskriminalpolisen) för efterlysning i SIS (Schengen Information System) och Interpol. Är den efterlystes vistelseort känd kan arresteringsorden skickas direkt till den behöriga myndigheten i det aktuella landet, på det språk som landet har angett. I dessa fall är det lämpligt att efterlysning ändå sker. Om det andra landet anser att arresteringsordern behöver kompletteras underrättas åklagaren för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Hur förfarandet går till i det andra landet varierar från land till land. Förutsättningarna för att vägra verkställa en arresteringsorder är särskilt reglerat. När den eftersökta personen grips ska han upplysas om arresteringsordern och innehållet i den. Han ska också informeras om sin möjlighet att samtycka till att överlämnas till det land som utfärdat arresteringsordern. Omhan inte samtycker har han rätt att höras inför den verkställande rättsliga myndigheten i det land där han gripits. Därefter är det myndigheten som beslutar om ett överlämnande ska ske. Vilken rättslig myndighet det är varierar mellan olika länder. Ärendet ska handläggas skyndsamt och inom vissa tidsfrister. Åklagaren har ansvaret för att en eftersökte förs till Sverige. Den praktiska hanteringen sköts dock av IPO. dsafsdfasdfsdf

Högsta domstolen har beslutat att inte bevilja Julian Assange prövningstillstånd. Kompletterande uppgifter kommer att sändas till brittisk polis.

Julian Assange är häktad i sin frånvaro för våldtäkt, sexuellt ofredande och olaga tvång. Assange har överklagat Svea hovrätts häktningsbeslut. Högsta domstolen har i dag beslutat att inte bevilja Julian Assange prövningstillstånd. För att HD ska pröva ett överklagande krävs prövningstillstånd. Det kan beviljas om ärendet bedöms ha stor betydelse för rättstillämpningen eller om det finns andra synnerliga skäl. Arresteringsordern grundas på det häktningsbeslut som nu är prövat i samtliga tre instanser. Den komplettering som brittisk polis har begärt avser uppgifter om straffen för de övriga brott, utöver våldtäkt, som Julian Assange är häktad för. De begärda uppgifterna kommer snarast att sändas över. Den tidigare arresteringsordern gäller.

Överåklagare Marianne Ny bekräftar i dag att en europeisk arresteringsorder har utfärdats för Julian Assange.

Hon kan för tillfället inte ge ytterligare upplysningar i ärendet, detta med hänsyn till sekretessen.

Svea hovrätts beslut att fastställa häktningen av Julian Assange innebär att han är fortsatt internationellt efterlyst.

Assange har den 22 november överklagat Stockholms tingsrätts beslut att häkta honom i hans frånvaro. Överklagandet har handlagts av Svea hovrätt. Under måndagseftermiddagen begärde hovrätten in yttrande från åklagaren. Hovrätten har idag den 24 november prövat överklagandet och beslutat att Assange ska vara fortsatt häktad, misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande i två fall och olaga tvång. Den internationella efterlysningen och den europeiska arresteringsordern kommer att ändras i enlighet med häktningsbeslutet. Av hänsyn till utredningen och de parter som berörs har åklagaren inte möjlighet att lämna närmare information om de misstänkta brotten eller vilka utredningsåtgärder som hittills har vidtagits.

Överåklagare Marianne Ny har i dag den 18 november lämnat in en framställan till Stockholms tingsrätt om att häkta Julian Assange i hans frånvaro.

- Jag begär att tingsrätten ska häkta Assange i hans frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande och olaga tvång. Bakgrunden är att han måste förhöras i utredningen och att han inte kunnat anträffas för att genomföra dessa förhör, säger förundersökningsledaren överåklagare Marianne Ny. Av hänsyn till utredningen och de parter som berörs har åklagaren inte möjlighet att just nu lämna närmare information om de misstänkta brotten eller vilka utredningsåtgärder som hittills har vidtagits. Efter häktningsförhandlingen kommer information att publiceras på www.aklagare.se om utgången av förhandlingen samt konsekvenserna av den. Marianne Ny är då också tillgänglig på telefon. Häktningsförhandlingen äger rum kl. 14 i dag i Stockholms tingsrätt.

Med anledning av att tingsrätten beslutat häkta Julian Assange i hans frånvaro kommer han nu att efterlysas internationellt.

Överåklagare Marianne Ny har i dag den 18 november lämnat in en framställan till Stockholms tingsrätt om att häkta Julian Assange i hans frånvaro. Tingsrätten har vid häktningsförhandling under eftermiddagen beslutat att häkta Assange i hans frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt sexuellt ofredande och olaga tvång. Som ett led i verkställandet av häktningsbeslutet kommer Assange nu att efterlysas internationellt. Av hänsyn till utredningen och de parter som berörs har åklagaren inte möjlighet att lämna närmare information om de misstänkta brotten eller vilka utredningsåtgärder som hittills har vidtagits.

Chefsåklagaren vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål, Tomas Lindstrand, har beslutat att lägga ned förundersökningen om förberedelse till terrorbrott i samband med bombhotet i Göteborg.

De tre personer som varit misstänkta har avförts från utredningen och inga misstankar finns längre kvar. Förundersökningen läggs ned därför att det inte längre finns anledning att anta att de tre personerna har begått något brott som kan kopplas till bombhotet i Göteborg i oktober 2010.

Igår beslutade jag att lägga ner förundersökningen mot tre personer beträffande förberedelse till terroristbrott eftersom det numera saknas anledning att anta att de begått något brott kopplat till bombhotet mot Göteborg.

Eftersom vissa frågor från media återkommer och jag inte har möjlighet att vara tillgänglig för alla för att svara, vill jag lämna följande information. Bombhotet Bombhotet utreds genom spaning och andra åtgärder. De vittnesuppgifter som låg till grund för misstanken om förberedelse till terroristbrott bedöms även idag som trovärdiga. Exakt vilka åtgärder som vidtas kan jag av säkerhetsskäl och på grund av sekretessbestämmelserna inte gå in på. Varför insatsen gjordes Beträffande skälen för insatsen mot de tidigare tre misstänkta personerna kan jag säga följande. Jag tillträdde som förundersökningsledare kl 01.00 den 30 oktober. De tre anhölls i sin frånvaro kl 02.11 såsom skäligen misstänkta (den lägre misstankegraden) för förberedelse till terroristbrott. Grunden för misstanken var ovan nämnda vittnesuppgifter i förening med vissa spaningsiakttagelser. Vittnesuppgifterna innehöll bland annat uppgifter om att ett attentat skulle ske i en viss del av Göteborgs centrum lördagen 30 oktober och att kanske så många som 100 personer skulle dö. Tillsammans med i första hand polisen i Västra Götaland, men även med Säkerhetspolisen, övervägde jag vilka alternativa åtgärder som stod till buds för att undvika ett attentat. Vi kom gemensamt fram till att vi inte vågade vänta längre än till cirka kl 7 på morgonen med att gripa de misstänkta och göra husrannsakningar. Att insatsen drabbade människor som utredningen ganska snabbt sedan kunde fria från misstankar är självklart ytterst beklagligt. Jag kommer inte att lämna några ytterligare uppgifter till media när det gäller grunden för misstanken eller polisinsatsen. Tomas Lindstrand Chefsåklagare Åklagarkammaren för säkerhetsmål Åklagarmyndigheten

Tomas Lindstrand, chefsåklagare vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål, har beslutat att inleda en förundersökning om olovlig underrättelseverksamhet. Utredningen rör amerikanska åtgärder för att skydda USA:s beskickning i Stockholm och amerikansk personal.

Syftet med förundersökningen är att; dels utreda om brott har begåtts, dels klarlägga vem eller vilka som har begått brott (om brott har begåtts). Förundersökningen kommer att bedrivas av Säkerhetspolisen under ledning av Tomas Lindstrand, chefsåklagare vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Nu råder förundersökningssekretess i ärendet. Därför kan Säkerhetspolisen eller Tomas Lindstrand inte ge mer information för närvarande.

Kammaråklagare James von Reis vid Göteborgs åklagarkammare har i dag beslutat att det inte behövs någon ytterligare polisutredning om händelsen då göteborgaren Johan Liljeqvist avled i samband med ett polisomhändertagande år 2008.Åklagare på flera olika nivåer har tidigare slagit fast att ingen polisman kan misstänkas för att ha vållat Johan Liljeqvists död i samband med polisingripandet.

Kammaråklagare James von Reis vid Göteborgs åklagarkammare har i dag beslutat att det inte behövs någon ytterligare polisutredning om händelsen då göteborgaren Johan Liljeqvist avled i samband med ett polisomhändertagande år 2008. Åklagare på flera olika nivåer har tidigare slagit fast att ingen polisman kan misstänkas för att ha vållat Johan Liljeqvists död i samband med polisingripandet. I samband med granskningen av ärendet i somras beslutade överåklagaren vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö att lämna över ärendet till en ny åklagare. Syftet var att denne skulle ta ställning till om brott kunde misstänkas av någon annan än polispersonal och om en ny polisutredning i så fall behövde inledas. I sitt beslut pekade överåklagaren bland annat på några iakttagelser från utredningen om hur Johan Liljeqvist togs om hand på sjukhus efter att ha transporterats dit av piketpolis. Åklagare James von Reis har gått igenom det omfattande utrednings-materialet, som tidigare tagits fram vid Åklagarmyndighetens Riksenhet för polismål, och beslutat att det inte ska inledas någon ny polisutred-ning. Åklagaren har inte funnit att det finns anledning att misstänka att något brott har begåtts vid sjukvårdens omhändertagande av Johan Liljeqvist. von Reis har även tagit ställning till om det finns anledning att misstänka brott av någon av de experter som lämnat uppgifter till polisen vid den efterföljande polisutredningen med anledning av dödsfallet. Även på den punkten kommer von Reis fram till att brott inte kan misstänkas. I beslutsmotiveringen lyfter åklagaren fram en del omständigheter som skulle kunna tala för att fel eller försummelser förekommit inom sjukvården och hos några som i efterhand lämnat sakkunniga utlåtanden. På punkt efter punkt har åklagaren dock slagit fast att ingen av dessa händelser kan leda till misstanke om brott.

Lägesrapport Assangeärendet den 4 november

Det är inte möjligt att bedöma när beslut kan komma. Det är för närvarande inte heller möjligt att lämna några närmare uppgifter om innehållet i utredningen. - Med hänsyn till sekretessen och berörda personer kan någon närmare information om utredningen ännu inte lämnas, säger överåklagare Marianne Ny.

Överåklagare Gunnar Stetler vid Riksenheten mot korruption har fattat beslut att inte inleda någon förundersökning i frågan om Sahlin och biljetter till ett tennisevenemang.

Läs beslutet i högerspalten.

Överåklagare Gunnar Stetler vid Riksenheten mot korrution har beslutat att inte inleda någon förundersökning i ärendet där en riksdagsledamot erbjudits resor m.m. av två enskilda företag och organisationer.

Beslutet hittar du i högerspalten.

Idag kl 15.00 kommer överåklagare Gunnar Stetler att meddela sitt beslut avseende frågan om inledande av förundersökning eller inte avseende riksdagsmannen Sofia Arkelstens resor och lån av bil.

Han är tillgänglig för frågor mellan kl 15.00 - 16.00 på Riksenheten mot korruption, Hantverkargatan 25 i Stockholm.

Riksåklagaren har beslutat att mängdbrotten ska fortsätta hanteras över hela Sverige. Olika rationaliseringsåtgärder ska utredas vidare.

Riksåklagaren har den 27 oktober fattat beslut om hur hanteringen av mängdbrott, dett vill säga brott där polisen själva sköter förundersökningen, ska fortsätta utvecklas inom Åklagarmyndigheten. Beslutet innebär bland annat att utreda hur mängdbrottshanteringen i Stockholms län kan koncentreras. Vidare ska undersökas hur handläggningen av bötesmål, det vill säga i första hand trafikförseelser, kan göras mer rationell. Metodstöd för åklagare ska samlas i en handbok. Förslaget om att koncentrera mängdbrottshanteringen till tre platser i landet genomförs alltså inte. Syftet med utvecklingsåtgärderna är att med en bibehållen kvalitet skapa en mer rationell handläggning av mängdbrottsärendena. Åtgärderna ska också bidra till en ökad enhetlighet. - I vår interna process i myndigheten har många konstruktiva förslag lagts fram. Det är min bedömning att flera av dem kan genomföras, säger riksåklagare Anders Perklev.

Överåklagare Marianne Ny ger en kort beskrivning av läget i utredningen:

Utredningsarbetet har gått vidare men fortfarande återstår några åtgärder att vidta före beslut. Det är inte möjligt att bedöma när beslut kan komma. Ett beslut kan ligga inom en nära framtid men det kan också dröja. Med hänsyn till utredningen inte möjligt att gå in på varför prognos om tidpunkt för beslut inte kan lämnas. Det är för närvarande inte heller möjligt att lämna några närmare uppgifter om innehållet i utredningen.

Det är snart två år sedan reformen En modernare rättegång (EMR) genomfördes. Några åklagare från Gävle och Jönköping ger sin syn på reformen. Ingen vill vrida klockan tillbaks.

EMR innebar en rad förändringar i handläggningen, men också en helt ny syn på hovrättsprocessen. Hovrätten ska vara en kontrollinstans, inte göra en ny grundprövning av materialet. Tyngdpunkten i rättsskipningen ligger därför numera i första instans, i tingsrätterna. Det var ett radikalt nytt synsätt. Med två års erfarenhet menar åklagarna att lagstiftarens intentioner har infriats och att effekterna är positiva. Åklagarna vill framhålla brottsofferperspektivet. Att brottsoffer, inte minst i sexualbrotts- och relationsvåldsmål, slipper ännu en rättegång är en mycket stor fördel. Skälet till att brottsoffren bara behöver delta i en rättegång är att alla förhör spelas in på video i tingsrätten för att sedan - i normalfallet - spelas upp i hovrätten. - Det innebär att vi också fått en mer rättssäker process; bevisning är en färskvara, säger vice chefsåklagaren i Jönköping Klas Lorefors. Tidsvinster av flera skäl Reformen har inneburit tidsvinster för åklagarna. Den kanske allra största vinsten är att förberedelsetiderna inför hovrättsförhandlingar minskat, eftersom man inte behöver förbereda alla förhör en gång till. Videoförhandlingar, som framförallt används vid omhäktningar, är en annan nyhet som spar mycket tid för de åklagare som har långt till domstolarna. - Vi har 15 mil till Hudiksvalls tingsrätt och 15 mil tillbaks. Omhäktningsförhandlingen på video innebär i dag 20 minuter på kontoret, istället för som förr en hel dag på landsväg, säger kammaråklagare Sebastian Flodström i Gävle. Ett tredje område, som innebär att tiden i rättssalen minskat för alla, är att man numera kan hänvisa till handlingar i målet, istället för att läsa upp allt ordagrant. Att sitta och läsa upp långa rättsintyg eller mobiltelefonlistor är tidsödande och tråkigt för alla parter. - Jag hänvisar till handlingarna så snart jag har ett lite större material, och det fungerar bra, säger kammaråklagare Birgitta Fernlund i Gävle. Man kan gå längre EMR innebar ett stort steg, men kan ses som enbart ett första steg. I både Jönköping och Gävle är man öppen för ännu mer långtgående förändringar. - Teoretiskt sett skulle man i samband med överklagande kunna hänvisa till domen, lämna in skriftlig sakframställning och plädering - och ta hela målet på handlingarna, säger Klas Lorefors i Jönköping. Åklagaraspiranten Tomas Eriksson i Gävle är inne på samma linje: - Skulle man kanske filma även sakframställning och plädering?

En 43-åring svensk medborgare har i dag åtalats för grovt folkrättsbrott och människorov. Brotten begicks i Bosnien-Hercegovina inom tidsperioden maj-augusti 1992.

Förundersökningsledare är kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Kammaråklagare Marie Lind Thomsen biträder i rättegången. Brotten ägde rum i södra Hercegovina runt Neretva-floden, som utgjorde en skiljelinje mellan kroatiskt och serbiskt dominerade styrkor. De kroatiska styrkorna bestod bland annat av ett kroatiskt paramilitärt förband som kallades HOS, som ville rensa ut serber från Bosnien-Hercegovina och skapa en kroatisk stat, inbegripet Bosnien-Hercegovina. Den nu åtalade 43-åringen var soldat i HOS och arbetade som lägervakt i lägret i Dretelj, där ett stort antal civila bosnienserber satt tillfångatagna. Åklagarna påstår i åtalet att 43-åringen som fångvaktare utsatte människor i lägret för tortyr, omänsklig behandling, kränkningar av olika slag och att han dessutom medverkade till olaga frihetsberövanden. Magnus Elving räknar med en flera månader lång rättegång då den omfattar många brottsliga handlingar och många målsägande. Han ser det som en logistisk utmaning för rättsväsendet att kalla målsägandena och ett stort antal vittnen från hela världen - många med sviter efter kriget. - Juridiskt är det dessutom ett nytt rättsligt område med knytningar till den humanitära rätten och internationell straffrätt. Förundersökning på cd-skiva kan rekvireras från Rikskriminalpolisen. Stämningsansökan kan beställas via e-post av Helena Ekstrand eller från tingsrätten.Allmänna frågor om Krigsbrottskommissionen besvaras av Rikskriminalpolisen. dsafsdfasdfsdf

Med anledning av åtal mot en 43-årig man misstänkt för grovt folkrättsbrott och människorov inbjuds media att närvara vid en presskonferens tisdagen den 5 oktober.

Åtalet gäller brott begångna 1992 i ett fångläger i Bosnien-Hercegovina. Förundersökningen har bedrivits av Krigsbrottskommissionen vid Rikskriminalpolisen. Medverkar gör förundersökningsledare kammaråklagare Magnus Elving samt kammaråklagare Marie Lind Thomsen vid Internationella åklagarkammaren samt en representant för Rikskriminalpolisen. Datum: Tisdagen den 5 oktober Tid: 10.30 (Insläpp cirka 10.10) Plats: Pressrummet på polishuset ingång Polhemsgatan 30. Medtag presslegitimation eller motsvarande.

Åklagaren har idag, den 1 oktober, lämnat in häktningsframställning vid Göteborgs tingsrätt mot den man som suttit anhållen sen i tisdags för mordet på Hisingen.

Mannen begärs häktad såsom på sannolika skäl misstänkt för mord. Häktningsförhandling kommer att hållas i morgon lördag kl 11.00. Någon ytterligare information kommer inte att lämnas idag. Åklagaren kommer att finnas tillgänglig för kommentarer efter häktningsförhandlingen, nämligen i morgon lördag den 2 oktober 2010 kl. 13.00 -14.00 på telefonnummer 031 - 7394161.

Överåklagare Astrid Eklund har i dag den 1 oktober 2010 överlämnat rapporten Åklagarmyndighetens rättsliga tillsyn till riksåklagaren.

Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av Åklagarmyndighetens rättsliga tillsynsverksamhet. I uppdraget har bland annat ingått att lägga fast övergripande mål och principer för den rättsliga tillsynen, tydliggöra gränsen mellan rättslig tillsyn och den styrnings- och ledningsuppgift som främst handlar om effektivitetstillsyn samt ta fram förlag till riktlinjer för överprövningsverksamheten. Astrid Eklunds förslag ska nu beredas internt inom Åklagarmyndigheten. De närmare formerna för beredningen är ännu inte beslutade.

Förre vice chefsåklagaren Olle Sohlberg kommer att handlägga ärendet om mordet på den norska flickan Therese Johannesen, där Thomas Quick (numera Sture Bergwall) år 1998 dömdes för mordet.

Svea Hovrätt beviljade i september 2010 Sture Bergwall resning i målet om mordet på den norska medborgaren Therese Johannesen och överlämnade målet för handläggning vid Falu tingsrätt. Bergwall dömdes vid Hedemora tingsrätt år 1998 för mordet. Olle Sohlberg har ännu inte tagit del av handlingarna och kan därför i dagsläget inte lämna någon kommentar.

En självständig utredare har lämnat ett förslag till riksåklagaren om ny mängdbrottsoganisation inom Åklagarmyndigheten. Inga beslut har dock fattats.

Rapporten från utredaren avser sådana brott därPolisen är förundersökningsledare. Själva utredningarna påverkas inte, utan förslagen i rapporten avser endast åklagarbesluten. Riksåklagaren kommer under hösten att fatta ett inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet.

Utredningen är långt framskriden och endast ett mindre antal utredningsåtgärder återstår att vidta före ett beslut.

- Vid vilken tidpunkt ett beslut om utredningen kan komma är dock inte möjligt att bedöma än. Med hänsyn till utredningssekretessen och berörda personer kan någon närmare information om utredningen inte lämnas för närvarande säger förundersökningsledaren överåklagare Marianne Ny.

I ett remissvar i februari 2010 föreslog Åklagarmyndigheten att bemannad inpassering med larmbågar bör införas permanent vid alla domstolar.

Åklagarmyndigheten lämnade i februari 2010 remissvar på utredningen Ökad säkerhet i domstol (SOU 2009:78). Myndigheten delar utredningens bedömning att det finns ett stort behov av att utöka möjligheterna till säkerhetskontroll i domstolarna. Åklagarmyndigheten vill gå längre än utredningen och föreslår att bemannad inpasseringskontroll med larmbågar införs permanent vid entrén till alla domstolar. Som ett komplement föreslås också att domstolen vid en konkret hotbild ska kunna besluta om att säkerhetskontrollen genomförs av poliser.

Jouråklagaren har beslutat att inte anhålla den man som varit gripen misstänkt för ha tagit ombord sprängmedel på ett flygplan.

Misstankarna mot mannen är inte tillräckligt starka för anhållan och han är därmed fri att lämna Sverige. Ytterligare information kan för närvarande inte lämnas.

Arbetet med utredningen fortsätter och är relativt långt framskridet. Ytterligare ett antal utredningsåtgärder återstår innan beslut kan fattas i åtalsfrågan.

- Med hänsyn till förundersökningssekretessen kan jag just nu inte lämna mer information i ärendet, säger förundersökningsledaren överåklagare Marianne Ny.

Riksenheten mot korruption har fått en tillfällig förstärkning med en åklagare från Göteborgs åklagarkammare.

Skälet är det omfattande ärende som gäller misstankar om mutbrott i kommunala förvaltningar mm i Göteborg och som leds av statsåklagare Nils-Erik Schultz. - Vi ser allvarligt på de framförda brottsmisstankarna och tillför därför resurser, säger överåklagare Gunnar Stetler som är chef för Riksenheten mot korruption.

Med anledning av påannonseringen på SvT:s hemsida av programmet Uppdrag Granskning den 14 september 2010 vill Åklagarmyndigheten och Polisen förtydliga hur arbetet med bekämpning av olovlig fildelning går till.

Olovlig fildelning (brott mot upphovsrättslagen) är som huvudregel ett så kallat angivelsebrott. Det betyder att detta brott normalt inte får utredas av polis och åklagare utan anmälan från målsäganden (brottsoffret). Detta är anledningen till att polis och åklagare sällan utreder olovlig fildelning på eget initiativ. Anmälningar om olovlig fildelning kommer bland annat från organisationer som företräder målsägandena (till exempel Antipiratbyrån och ifpi). Dessa anmälningar innehåller uppgifter som organisationerna själva tar fram. Uppgifterna granskas och bedöms av polis och åklagare innan eventuella åtgärder, som t.ex. husrannsakan och förhör, beslutas. Framkommer brister i materialet som inte kan avhjälpas läggs utredningen ned. Alla utredningar som gäller olovlig fildelning leds av åklagare. De uppgifter som tas fram av målsägandena och deras organisationer är inte ensamt tillräckliga för åtal. För att åtal ska kunna väckas för olovlig fildelning krävs ytterligare bevisning i form av exempelvis förhör, beslag, teknisk utredning mm. som ger stöd åt uppgifterna i anmälan. Provokativa åtgärder (så kallad brotts- och bevisprovokation) kan efter beslut av åklagare vidtas i brottsutredningar om allvarligare fall av olovlig fildelning.

Arbetet med utredningen fortskrider men just nu och inom den närmaste veckan kan jag inte lämna några nya upplysningar i ärendet, säger förundersökningsledare överåklagare Marianne Ny.

Progress Assange matter, ThursdayThe investigation progresses, but right now, and within the next week, I cannot provide any new information on this matter, says the Director of Public Prosecution Ms Marianne Ny.

På sju olika platser i Sverige har polisen nu på morgonen gjort tillslag med anledning av misstanke om olovlig fildelning.

Tillslagen genomfördes efter beslut av svensk åklagare. Beslutet fattades efter en ansökan om internationell rättslig hjälp från belgiska myndigheter och tillslagen är en del i en gemensam aktion på ett flertal platser i 14 europeiska länder, bl.a. i Norge, Belgien, Storbritannien, Tyskland och Italien. Tillslagen i Sverige har skett i Malmö, Eslöv, Umeå, på två platser i Eskilstuna och på två platser i Stockholmsområdet. Flera datorer och servrar har tagits i beslag för fortsatt utredning. Fyra personer har hörts som misstänkta för brott mot upphovsrättslagen. I Stockholm har husrannsakan skett mot två internetleverantörer och i Umeå har beslutet avsett en del av Umeå universitet. Syftet med dessa husrannsakningar har varit att få information om specifika IP-adresser för vidare utredning. Ingen person är misstänkt för brott hos internetleverantörerna eller på Umeå universitet. I Malmö, Eslöv och Eskilstuna har tillslagen skett mot privatpersoner och deras bostäder. Utredningen, som har startats och letts av belgiska myndigheter, har pågått i cirka två år. Misstanken avser olovlig fildelning av en mycket stor mängd filmer i större nätverk inom det som brukar kallas för "Scenen". Utredningen har varit inriktad mot såväl de som förser nätverket med filmer innan de släppts på marknaden, som mot de servrar på vilka en stor mängd filmer laddas upp(s.k. Top-sites), och dess administratörer. Insatsen i Sverige har främst riktats mot misstänkta "Top-siter".

Inga nya upplysningar kan lämnas i ärendet.

- Jag kan för närvarande inte lämna några nya upplysningar i ärendet. Inga upplysningar kommer heller att kunna lämnas under helgen, säger överåklagare Marianne Ny, förundersökningsledare.