Attunda tingsrätt har häktat en person misstänkt för förberedelse till terroristbrott, i enlighet med åklagarens begäran.

Domstolen beslutade också om yppandeförbud. Åtal ska vara väckt senast den 13 januari 2011 klockan 11.

Fem personer har gripits misstänkta för förberedelser till terroristbrott i Danmark. Ärendet har kopplingar till Sverige.

Förundersökningsledare för den svenska delen av ärendet är chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Tomas Lindstrand kan för närvarande inte lämna några kommentarer om ärendet. Så snart ny information kan ges kommer den att publiceras. (Uppdaterat kl. 20.30 den 29 december.)

Material ur utredningen som rör Julian Assange har, enligt uppgift, publicerats i den engelska tidningen the Guardian.

Med anledning av detta ger överåklagare Marianne Ny följande kommentar: - Exakt vilket material som kommit the Guardian till handa känner vi inte till. Det svenska meddelarskyddet innebär att vi inte har rätt efterforska källan, och därför vet vi heller inte hur informationen kommit till the Guardian.

Tisdag den 21 december hålls en presskonferens i polishuset i Malmö.

Chefsåklagare Solveig Wollstad har begärt den misstänkte mannen häktad för ytterligare två mord och fem mordförsök, samtliga i Malmö, nämligen: Försök tillmord den 19 juni 2010 Försök till mord den 23 oktober 2010 Försök till mord den 23 oktober 2009 Försök till mord den 28 november 2006 Mord den 13 juni 2003 Mord den 28 juli 2003 Totalt är han nu misstänkt för tre mord och tio mordförsök. Presskonferens Plats: hörsalen, polishuset Gasklockan, Porslinsgatan i Malmö. Tid: tisdag den 21 december klockan 11.00. Medverkar görchefsåklagare Solveig Wollstad, kommissarie Börje Sjöholm samt representant för polisområde Malmös ledning. De kommer att redogöra för utredningsläget.

Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål rapporterar ett resultat för utdömda företagsböter under 2010 till cirka 20 miljoner kronor.

Enheten har systematiskt gått igenom domar och strafförelägganden för arbetsmiljö- och miljöbrott till och med november månads slut. Summan inkluderar inte vanliga böter mot fysisk person. - Det här är i hög utsträckning etablerade företag som snabbt vill lägga saken bakom sig och därför betalar. Min uppfattning är att pengarna i mycket hög omfattning kommer statskassan till godo, säger chefsåklagare Mats Palm, chef för Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Ändrade regler ger högre lagföring Sedan reglerna för företagsbot, en form av böter för företag, ändrades den 1 juli 2006 har det blivit lättare att lagföra den här typen av brott. Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål fördubblade sin lagföring mellan 2008 och 2009 och ökningen har fortsatt under 2010. - Vi har under året arbetat fram metoder för att effektivisera vårt arbete. De 20 miljonerna motsvarar i stora drag Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömåls totala budget för 2010. Vår målsättning för 2011 är att i ännu högre utsträckning komma åt vinsterna av brottslig verksamhet och i det syftet öka användningen av företagsböter ytterligare, säger Mats Palm.

Kort kommentar från överåklagare Marianne Ny samt information om kommande process.

High Court i London har i dag beslutat att Julian Assange ska släppas fri mot borgen. Beslutet innebär ingen förändring av läget i förundersökningen. - Som jag meddelat tidigare kan jag för närvarande inte lämna någon information om vad som händer i ärendet.Frågan om utlämninghandläggs nu av brittiska myndigheter, säger överåklagare Marianne Ny. Så snart ny information kan lämnas kommer den att publiceras på www.aklagare.se. Den kommande processen i Storbritannien Nästa steg är att brittisk domstol ska pröva frågan om han ska utlämnas till Sverige eller ej. Den processen startar tidigast i januari.

Det är just nu stora störningar för telefon- och faxtrafiken till och från Åklagarmyndighetens kammare och arbetsplatser i Malmö.

De som ringer möts av upptagetton och kommer därför inte fram. Ett brott på en kabel är trolig orsak till detta och felsökning pågår. Problemet kan dock kvarstå under ytterligare några dagar. De arbetsplatser som är drabbade är: Utvecklingscentrum Malmö, Internationella åklagarkammaren Malmö, Malmö Åklagarkammare samt Södra Skånes åklagarkammare. Alternativt kontaktsätt är e-post, du hittar länk till arbetsplatsernas respektive kontaktsida i högerspalten.

Kort kommentar från överåklagare Marianne Ny.

Westminster Magistrates Courti London beslutade på tisdagen att Julian Assange ska släppas fri mot borgen. Beslutet överklagades av den brittiska åklagaren. - Som jag meddelat tidigare kan jag för närvarande inte lämna någon information om vad som händer i utredningen. Ärendet handläggs nu av brittiska myndigheter, säger överåklagare Marianne Ny. Marianne Ny ger inga övriga kommentarer i ärendet. Så snart ny information kan lämnas kommer den att publiceras på www.aklagare.se.

Korta fakta om lagen (2003:148) om straff för terroristbrott presenteras här.

Lagen är uppbyggd så att den omfattar en uppräkning av olika brott - en brottskatalog. Dit hör bland annat mord, dråp, grov misshandel, människorov, mordbrand och sabotage. För att klassas som terroristbrott krävs dessutom att gärningen allvarligt kan skada en stat eller mellanfolklig organisation. Med detta avses att gärningen på något sätt riktas mot viktiga samhällsfunktioner. Det preciseras genom att gärningen ska ha företagits i vissa syften, antingen 1. injaga allvarlig fruktan hos befolkningen eller en viss befolkningsgrupp, 2. tvinga offentliga organ att vidta vissa åtgärder, eller 3. allvarligt destabilisera grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala funktioner. Om inte ett högre straff gäller enligt de vanliga bestämmelserna i brottsbalken är straffet för terroristbrott fängelse, i minst fyra och högst arton år eller på livstid. Om brottet bedöms som mindre grovt är straffet fängelse i minst två och högst sex år.

Måndag den 12 december klockan 12.00 anordnas en pressträff med anledning av det misstänkta terroristbrottet i Stockholm city. Medverkar gör representanter från Säkerhetspolisen och Åklagarkammaren för säkerhetsmål.

Ärendet hanterades inledningsvis av jouråklagare. Chefsåklagare Tomas Lindstrand på Åklagarkammaren för säkerhetsmål tog över ansvaret som förundersökningsledare på morgonen söndag den 12 december. Utredningen bedrivs av Säkerhetspolisen. Riksåklagare Anders Perklev deltog på söndagkvällen i ett möte med Samverkansrådet mot terrorism. Samverkansrådet mot terrorism är ett samarbete mellan fjorton svenska myndigheter, som syftar till att stärka Sveriges förmåga att motverka terrorism. Rådet leds av Säkerhetspolisens generaldirektör.

Lördagen den 11 december inträffade flera explosioner i centrala Stockholm. Allt pekar på att det var ett medvetet bombdåd. En person, som betraktas som gärningsmannen, dog i samband med explosionen.

Personen som dog i sprängningen är ännu inte 100-procentigt identifierad, men man är i stort sett säkra på vem det är. Troligen är det är en man född 1981 med ursprung i mellanöstern som blev svensk medborgare 1992. Han har bott i Sverige ett antal år och ett antal år i England. Han är tidigare helt okänd hos Säkerhetspolisen. Bilen som sprängdes kan knytas till den här mannen. Han tros ha köpt den i slutet av november i år av en privatperson. Han hade ett bombbälte på sig, en ryggsäck med en bomb samt ytterligare föremål som han bar på. - Just nu ser det ut som att han var ensam i själva utförandet men vi vet av erfarenhet att det brukar vara flera personer involverade. Det är ett rimligt antagande att han gjorde något misstag, så att delar av utrustningen detonerade tidigare än planerat, det hela ser dock välplanerat ut. Vi utgår mer eller mindre ifrån att han haft medhjälpare, säger chefsåklagare Tomas Lindstrand. Vi vet inte idag var det var tänkt att bomben eller bomberna var tänkt att detonera. Det finns många tänkbara mål i Stockholms citykärna. Vi har inlett ett polisiärt samarbete med myndigheter i England. Ingen person har i dagsläget delgivits misstanke om brott. Chefsåklagare Tomas Lindstrand lämnade på måndagseftermiddagen över ansvaret för utredningen till vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström.

Under tisdagskvällen och fram till onsdagens morgon gick det inte att komma in på vår webbplats på grund av överbelastning.

Vår leverantör har bekräftat att det rör sig om en överbelastningsattack mot webbplatsen vilket gjort att den blev oåtkomlig. Leverantören har vidtagit åtgärder för att säkra driften av webbplatsen och vår förhoppning är att det fortstättningsvis ska gå bra att komma åt den för våra besökare. Webbplatsen kan dock vara lite instabil under den närmaste tiden, på grund av fortsatta försök utifrån att överbelasta den. Myndighetens webbplats ligger helt utanför myndighetens övriga IT-system och inga andra system påverkas därför. Attacken mot webbplatsen är polisanmäld. dsafsdfasdfsdf

Överåklagare Marianne Ny kan för närvarande inte lämna några kommentarer.

Ärendet hanteras av behöriga rättsvårdande myndigheter enligt det europeiska regelverket. Åklagaren kan därför för närvarande inte lämna några kommentarer om ärendet.

Överåklagare Marianne Ny kommer att lämna kommentarer i Assangeärendet senare under tisdagen.

Med anledning av medieuppgifter om att Julian Assange ska ha gripits, kommer överåklagare Marianne Ny att lämna kommentarer under senare delen av eftermiddagen tisdag den 7 december. Närmare information kommer om vid vilken tidpunkt kommentarerna kan ges.

Överåklagare Marianne Ny, ansvarig för utredningen i Assange-ärendet är tillgänglig för frågor vid en pressträff i polishuset i Göteborg idag kl 16.45.

Detta med anledning att det varit många frågor om det som hänt i ärendet. Det finns dock inte någon egentlig ny information att ge. Journalister som önskar delta samlas i entrén på polishuset i Göteborg, Ernst Fontells plats 3. Medtag pressleg. Observera att det råder fotoförbud i polishuset. Däremot kommer det vara möjligt att fotografera och filma i Hörsalen där pressträffen äger rum.

Brittisk polis har i dag gripit Julian Assange. Överåklagaren ger med anledning av detta en kommentar.

Överåklagare Marianne Ny har utfärdat den europeiska arresteringsorder som möjliggjort gripandet av Julian Assange. Den europeiska arresteringsordern grundas i sin tur på ett häktningsbeslut från Svea hovrätt den 24 november. Marianne Ny lämnar följande kommentar med anledning av dagens händelser: -Förutom gripandet har det inte hänt något nytt i utredningen, men gripandet var en förutsättning för att vi skulle kunna gå vidare. Vad som händer i utredningen härnäst har jag inte möjlighet att lämna information om. För närvarande handläggs ärendet av brittiska myndigheter, säger Marianne Ny. Åklagaren vill också poängtera att ärendet uteslutande rör Julian Assanges agerande som privatperson. -Jag vill göra klart att jag inte har utsatts för några som helst påtryckningar av politisk eller annan karaktär. Jag agerar som åklagare med anledning av misstankar om sexualbrott som begåtts i Sverige i augusti. Svenska åklagare är helt självständiga i sitt beslutsfattande, säger Marianne Ny.

Olika regler gäller inom EU (överlämnande) och utanför EU (utlämning).

Av rambeslutet om europeisk arresteringsorder följer att Sverige inte hur som helst kan utlämna en person som överlämnats till Sverige. När det gäller överlämnande till en annan medlemsstat finns regler som gör att den verkställande medlemsstaten (den stat som överlämnat den berörde) under vissa förhållanden måste godkänna ett vidareöverlämnande. När det däremot gäller utlämning till en stat som inte är medlem i EU gäller att myndigheterna i den medlemsstat som verkställt arresteringsordern (den stat som överlämnat personen) måste samtycka till en sådan utlämning. Sverige kan alltså inte utan ett sådant samtycke utlämna någon till t.ex. USA.

Lägesrapport om den europeiska arresteringsordern, måndag den 6 december.

Överåklagare Marianne Ny har lämnat de kompletteringar som brittisk polis begärt. Ärendet hanteras nu av behöriga rättsvårdande myndigheter enligt det europeiska regelverket. Åklagaren lämnar för närvarande ingen ytterligare information om handläggningen av arresteringsordern.

Vilka regler gäller för att kunna utfärda en europeisk arresteringsorder? Vad händer sedan? Här presenteras några grundfakta.

En åklagare får utfärda en arresteringsorder för lagföring. Arresteringsorder får utfärdas för brott som har fängelse i ett år eller mer i straffskalan. Arresteringsordern får även uppta så kalladeaccessoriska brott. Detta innebär att om en arresteringsorder utfärdas för ett brott som har fängelse ett år eller mer i straffskalan får även brott som det inte är föreskrivet ett års fängelse anges i arresteringsordern. Den eftersökte behöver inte vara häktad för ett accessoriskt brott. En arresteringsorder får endast utfärdas om det, med hänsyn till det men för den enskilde samt den tidsutdräkt och de kostnader som kan antas uppkomma, framstår som motiverat med hänsyn till brottets art och svårighetsgrad samt övriga omständigheter (den så kallade proportionalitetsprincipen). Vid denna bedömning ska man ta hänsyn till vilket straff som kan bli aktuellt, brottsofferintressen med mera. För att en arresteringsorder ska kunna utfärdas måste det finnas ett häktningsbeslut. En åklagare som har för avsikt att utfärda en arresteringsorder måste därför begära personen häktad i sin frånvaro genom en häktningsframställan, som lämnas in till tingsrätten. Tingsrätten håller därefter häktningsförhandling och beslutar om personen ska häktas eller ej. Den eftersökta personen måste vara på sannolika skäl misstänkt för brottet. Det räcker alltså inte med skälig misstanke. Efter tingsrättens beslut om häktning utfärdar åklagaren en arresteringsorder. Om det inte är känt var den eftersökta personen befinner sig skickas arresteringsorden till IPO (enheten för internationellt polissamarbete vid Rikskriminalpolisen) för efterlysning i SIS (Schengen Information System) och Interpol. Är den efterlystes vistelseort känd kan arresteringsorden skickas direkt till den behöriga myndigheten i det aktuella landet, på det språk som landet har angett. I dessa fall är det lämpligt att efterlysning ändå sker. Om det andra landet anser att arresteringsordern behöver kompletteras underrättas åklagaren för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Hur förfarandet går till i det andra landet varierar från land till land. Förutsättningarna för att vägra verkställa en arresteringsorder är särskilt reglerat. När den eftersökta personen grips ska han upplysas om arresteringsordern och innehållet i den. Han ska också informeras om sin möjlighet att samtycka till att överlämnas till det land som utfärdat arresteringsordern. Omhan inte samtycker har han rätt att höras inför den verkställande rättsliga myndigheten i det land där han gripits. Därefter är det myndigheten som beslutar om ett överlämnande ska ske. Vilken rättslig myndighet det är varierar mellan olika länder. Ärendet ska handläggas skyndsamt och inom vissa tidsfrister. Åklagaren har ansvaret för att en eftersökte förs till Sverige. Den praktiska hanteringen sköts dock av IPO. dsafsdfasdfsdf

Högsta domstolen har beslutat att inte bevilja Julian Assange prövningstillstånd. Kompletterande uppgifter kommer att sändas till brittisk polis.

Julian Assange är häktad i sin frånvaro för våldtäkt, sexuellt ofredande och olaga tvång. Assange har överklagat Svea hovrätts häktningsbeslut. Högsta domstolen har i dag beslutat att inte bevilja Julian Assange prövningstillstånd. För att HD ska pröva ett överklagande krävs prövningstillstånd. Det kan beviljas om ärendet bedöms ha stor betydelse för rättstillämpningen eller om det finns andra synnerliga skäl. Arresteringsordern grundas på det häktningsbeslut som nu är prövat i samtliga tre instanser. Den komplettering som brittisk polis har begärt avser uppgifter om straffen för de övriga brott, utöver våldtäkt, som Julian Assange är häktad för. De begärda uppgifterna kommer snarast att sändas över. Den tidigare arresteringsordern gäller.

Överåklagare Marianne Ny bekräftar i dag att en europeisk arresteringsorder har utfärdats för Julian Assange.

Hon kan för tillfället inte ge ytterligare upplysningar i ärendet, detta med hänsyn till sekretessen.

Svea hovrätts beslut att fastställa häktningen av Julian Assange innebär att han är fortsatt internationellt efterlyst.

Assange har den 22 november överklagat Stockholms tingsrätts beslut att häkta honom i hans frånvaro. Överklagandet har handlagts av Svea hovrätt. Under måndagseftermiddagen begärde hovrätten in yttrande från åklagaren. Hovrätten har idag den 24 november prövat överklagandet och beslutat att Assange ska vara fortsatt häktad, misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande i två fall och olaga tvång. Den internationella efterlysningen och den europeiska arresteringsordern kommer att ändras i enlighet med häktningsbeslutet. Av hänsyn till utredningen och de parter som berörs har åklagaren inte möjlighet att lämna närmare information om de misstänkta brotten eller vilka utredningsåtgärder som hittills har vidtagits.

Överåklagare Marianne Ny har i dag den 18 november lämnat in en framställan till Stockholms tingsrätt om att häkta Julian Assange i hans frånvaro.

- Jag begär att tingsrätten ska häkta Assange i hans frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande och olaga tvång. Bakgrunden är att han måste förhöras i utredningen och att han inte kunnat anträffas för att genomföra dessa förhör, säger förundersökningsledaren överåklagare Marianne Ny. Av hänsyn till utredningen och de parter som berörs har åklagaren inte möjlighet att just nu lämna närmare information om de misstänkta brotten eller vilka utredningsåtgärder som hittills har vidtagits. Efter häktningsförhandlingen kommer information att publiceras på www.aklagare.se om utgången av förhandlingen samt konsekvenserna av den. Marianne Ny är då också tillgänglig på telefon. Häktningsförhandlingen äger rum kl. 14 i dag i Stockholms tingsrätt.

Med anledning av att tingsrätten beslutat häkta Julian Assange i hans frånvaro kommer han nu att efterlysas internationellt.

Överåklagare Marianne Ny har i dag den 18 november lämnat in en framställan till Stockholms tingsrätt om att häkta Julian Assange i hans frånvaro. Tingsrätten har vid häktningsförhandling under eftermiddagen beslutat att häkta Assange i hans frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt sexuellt ofredande och olaga tvång. Som ett led i verkställandet av häktningsbeslutet kommer Assange nu att efterlysas internationellt. Av hänsyn till utredningen och de parter som berörs har åklagaren inte möjlighet att lämna närmare information om de misstänkta brotten eller vilka utredningsåtgärder som hittills har vidtagits.

Chefsåklagaren vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål, Tomas Lindstrand, har beslutat att lägga ned förundersökningen om förberedelse till terrorbrott i samband med bombhotet i Göteborg.

De tre personer som varit misstänkta har avförts från utredningen och inga misstankar finns längre kvar. Förundersökningen läggs ned därför att det inte längre finns anledning att anta att de tre personerna har begått något brott som kan kopplas till bombhotet i Göteborg i oktober 2010.

Igår beslutade jag att lägga ner förundersökningen mot tre personer beträffande förberedelse till terroristbrott eftersom det numera saknas anledning att anta att de begått något brott kopplat till bombhotet mot Göteborg.

Eftersom vissa frågor från media återkommer och jag inte har möjlighet att vara tillgänglig för alla för att svara, vill jag lämna följande information. Bombhotet Bombhotet utreds genom spaning och andra åtgärder. De vittnesuppgifter som låg till grund för misstanken om förberedelse till terroristbrott bedöms även idag som trovärdiga. Exakt vilka åtgärder som vidtas kan jag av säkerhetsskäl och på grund av sekretessbestämmelserna inte gå in på. Varför insatsen gjordes Beträffande skälen för insatsen mot de tidigare tre misstänkta personerna kan jag säga följande. Jag tillträdde som förundersökningsledare kl 01.00 den 30 oktober. De tre anhölls i sin frånvaro kl 02.11 såsom skäligen misstänkta (den lägre misstankegraden) för förberedelse till terroristbrott. Grunden för misstanken var ovan nämnda vittnesuppgifter i förening med vissa spaningsiakttagelser. Vittnesuppgifterna innehöll bland annat uppgifter om att ett attentat skulle ske i en viss del av Göteborgs centrum lördagen 30 oktober och att kanske så många som 100 personer skulle dö. Tillsammans med i första hand polisen i Västra Götaland, men även med Säkerhetspolisen, övervägde jag vilka alternativa åtgärder som stod till buds för att undvika ett attentat. Vi kom gemensamt fram till att vi inte vågade vänta längre än till cirka kl 7 på morgonen med att gripa de misstänkta och göra husrannsakningar. Att insatsen drabbade människor som utredningen ganska snabbt sedan kunde fria från misstankar är självklart ytterst beklagligt. Jag kommer inte att lämna några ytterligare uppgifter till media när det gäller grunden för misstanken eller polisinsatsen. Tomas Lindstrand Chefsåklagare Åklagarkammaren för säkerhetsmål Åklagarmyndigheten

Tomas Lindstrand, chefsåklagare vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål, har beslutat att inleda en förundersökning om olovlig underrättelseverksamhet. Utredningen rör amerikanska åtgärder för att skydda USA:s beskickning i Stockholm och amerikansk personal.

Syftet med förundersökningen är att; dels utreda om brott har begåtts, dels klarlägga vem eller vilka som har begått brott (om brott har begåtts). Förundersökningen kommer att bedrivas av Säkerhetspolisen under ledning av Tomas Lindstrand, chefsåklagare vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Nu råder förundersökningssekretess i ärendet. Därför kan Säkerhetspolisen eller Tomas Lindstrand inte ge mer information för närvarande.

Kammaråklagare James von Reis vid Göteborgs åklagarkammare har i dag beslutat att det inte behövs någon ytterligare polisutredning om händelsen då göteborgaren Johan Liljeqvist avled i samband med ett polisomhändertagande år 2008.Åklagare på flera olika nivåer har tidigare slagit fast att ingen polisman kan misstänkas för att ha vållat Johan Liljeqvists död i samband med polisingripandet.

Kammaråklagare James von Reis vid Göteborgs åklagarkammare har i dag beslutat att det inte behövs någon ytterligare polisutredning om händelsen då göteborgaren Johan Liljeqvist avled i samband med ett polisomhändertagande år 2008. Åklagare på flera olika nivåer har tidigare slagit fast att ingen polisman kan misstänkas för att ha vållat Johan Liljeqvists död i samband med polisingripandet. I samband med granskningen av ärendet i somras beslutade överåklagaren vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö att lämna över ärendet till en ny åklagare. Syftet var att denne skulle ta ställning till om brott kunde misstänkas av någon annan än polispersonal och om en ny polisutredning i så fall behövde inledas. I sitt beslut pekade överåklagaren bland annat på några iakttagelser från utredningen om hur Johan Liljeqvist togs om hand på sjukhus efter att ha transporterats dit av piketpolis. Åklagare James von Reis har gått igenom det omfattande utrednings-materialet, som tidigare tagits fram vid Åklagarmyndighetens Riksenhet för polismål, och beslutat att det inte ska inledas någon ny polisutred-ning. Åklagaren har inte funnit att det finns anledning att misstänka att något brott har begåtts vid sjukvårdens omhändertagande av Johan Liljeqvist. von Reis har även tagit ställning till om det finns anledning att misstänka brott av någon av de experter som lämnat uppgifter till polisen vid den efterföljande polisutredningen med anledning av dödsfallet. Även på den punkten kommer von Reis fram till att brott inte kan misstänkas. I beslutsmotiveringen lyfter åklagaren fram en del omständigheter som skulle kunna tala för att fel eller försummelser förekommit inom sjukvården och hos några som i efterhand lämnat sakkunniga utlåtanden. På punkt efter punkt har åklagaren dock slagit fast att ingen av dessa händelser kan leda till misstanke om brott.

Lägesrapport Assangeärendet den 4 november

Det är inte möjligt att bedöma när beslut kan komma. Det är för närvarande inte heller möjligt att lämna några närmare uppgifter om innehållet i utredningen. - Med hänsyn till sekretessen och berörda personer kan någon närmare information om utredningen ännu inte lämnas, säger överåklagare Marianne Ny.

Överåklagare Gunnar Stetler vid Riksenheten mot korruption har fattat beslut att inte inleda någon förundersökning i frågan om Sahlin och biljetter till ett tennisevenemang.

Läs beslutet i högerspalten.

Överåklagare Gunnar Stetler vid Riksenheten mot korrution har beslutat att inte inleda någon förundersökning i ärendet där en riksdagsledamot erbjudits resor m.m. av två enskilda företag och organisationer.

Beslutet hittar du i högerspalten.

Idag kl 15.00 kommer överåklagare Gunnar Stetler att meddela sitt beslut avseende frågan om inledande av förundersökning eller inte avseende riksdagsmannen Sofia Arkelstens resor och lån av bil.

Han är tillgänglig för frågor mellan kl 15.00 - 16.00 på Riksenheten mot korruption, Hantverkargatan 25 i Stockholm.

Riksåklagaren har beslutat att mängdbrotten ska fortsätta hanteras över hela Sverige. Olika rationaliseringsåtgärder ska utredas vidare.

Riksåklagaren har den 27 oktober fattat beslut om hur hanteringen av mängdbrott, dett vill säga brott där polisen själva sköter förundersökningen, ska fortsätta utvecklas inom Åklagarmyndigheten. Beslutet innebär bland annat att utreda hur mängdbrottshanteringen i Stockholms län kan koncentreras. Vidare ska undersökas hur handläggningen av bötesmål, det vill säga i första hand trafikförseelser, kan göras mer rationell. Metodstöd för åklagare ska samlas i en handbok. Förslaget om att koncentrera mängdbrottshanteringen till tre platser i landet genomförs alltså inte. Syftet med utvecklingsåtgärderna är att med en bibehållen kvalitet skapa en mer rationell handläggning av mängdbrottsärendena. Åtgärderna ska också bidra till en ökad enhetlighet. - I vår interna process i myndigheten har många konstruktiva förslag lagts fram. Det är min bedömning att flera av dem kan genomföras, säger riksåklagare Anders Perklev.

Överåklagare Marianne Ny ger en kort beskrivning av läget i utredningen:

Utredningsarbetet har gått vidare men fortfarande återstår några åtgärder att vidta före beslut. Det är inte möjligt att bedöma när beslut kan komma. Ett beslut kan ligga inom en nära framtid men det kan också dröja. Med hänsyn till utredningen inte möjligt att gå in på varför prognos om tidpunkt för beslut inte kan lämnas. Det är för närvarande inte heller möjligt att lämna några närmare uppgifter om innehållet i utredningen.

Det är snart två år sedan reformen En modernare rättegång (EMR) genomfördes. Några åklagare från Gävle och Jönköping ger sin syn på reformen. Ingen vill vrida klockan tillbaks.

EMR innebar en rad förändringar i handläggningen, men också en helt ny syn på hovrättsprocessen. Hovrätten ska vara en kontrollinstans, inte göra en ny grundprövning av materialet. Tyngdpunkten i rättsskipningen ligger därför numera i första instans, i tingsrätterna. Det var ett radikalt nytt synsätt. Med två års erfarenhet menar åklagarna att lagstiftarens intentioner har infriats och att effekterna är positiva. Åklagarna vill framhålla brottsofferperspektivet. Att brottsoffer, inte minst i sexualbrotts- och relationsvåldsmål, slipper ännu en rättegång är en mycket stor fördel. Skälet till att brottsoffren bara behöver delta i en rättegång är att alla förhör spelas in på video i tingsrätten för att sedan - i normalfallet - spelas upp i hovrätten. - Det innebär att vi också fått en mer rättssäker process; bevisning är en färskvara, säger vice chefsåklagaren i Jönköping Klas Lorefors. Tidsvinster av flera skäl Reformen har inneburit tidsvinster för åklagarna. Den kanske allra största vinsten är att förberedelsetiderna inför hovrättsförhandlingar minskat, eftersom man inte behöver förbereda alla förhör en gång till. Videoförhandlingar, som framförallt används vid omhäktningar, är en annan nyhet som spar mycket tid för de åklagare som har långt till domstolarna. - Vi har 15 mil till Hudiksvalls tingsrätt och 15 mil tillbaks. Omhäktningsförhandlingen på video innebär i dag 20 minuter på kontoret, istället för som förr en hel dag på landsväg, säger kammaråklagare Sebastian Flodström i Gävle. Ett tredje område, som innebär att tiden i rättssalen minskat för alla, är att man numera kan hänvisa till handlingar i målet, istället för att läsa upp allt ordagrant. Att sitta och läsa upp långa rättsintyg eller mobiltelefonlistor är tidsödande och tråkigt för alla parter. - Jag hänvisar till handlingarna så snart jag har ett lite större material, och det fungerar bra, säger kammaråklagare Birgitta Fernlund i Gävle. Man kan gå längre EMR innebar ett stort steg, men kan ses som enbart ett första steg. I både Jönköping och Gävle är man öppen för ännu mer långtgående förändringar. - Teoretiskt sett skulle man i samband med överklagande kunna hänvisa till domen, lämna in skriftlig sakframställning och plädering - och ta hela målet på handlingarna, säger Klas Lorefors i Jönköping. Åklagaraspiranten Tomas Eriksson i Gävle är inne på samma linje: - Skulle man kanske filma även sakframställning och plädering?

En 43-åring svensk medborgare har i dag åtalats för grovt folkrättsbrott och människorov. Brotten begicks i Bosnien-Hercegovina inom tidsperioden maj-augusti 1992.

Förundersökningsledare är kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Kammaråklagare Marie Lind Thomsen biträder i rättegången. Brotten ägde rum i södra Hercegovina runt Neretva-floden, som utgjorde en skiljelinje mellan kroatiskt och serbiskt dominerade styrkor. De kroatiska styrkorna bestod bland annat av ett kroatiskt paramilitärt förband som kallades HOS, som ville rensa ut serber från Bosnien-Hercegovina och skapa en kroatisk stat, inbegripet Bosnien-Hercegovina. Den nu åtalade 43-åringen var soldat i HOS och arbetade som lägervakt i lägret i Dretelj, där ett stort antal civila bosnienserber satt tillfångatagna. Åklagarna påstår i åtalet att 43-åringen som fångvaktare utsatte människor i lägret för tortyr, omänsklig behandling, kränkningar av olika slag och att han dessutom medverkade till olaga frihetsberövanden. Magnus Elving räknar med en flera månader lång rättegång då den omfattar många brottsliga handlingar och många målsägande. Han ser det som en logistisk utmaning för rättsväsendet att kalla målsägandena och ett stort antal vittnen från hela världen - många med sviter efter kriget. - Juridiskt är det dessutom ett nytt rättsligt område med knytningar till den humanitära rätten och internationell straffrätt. Förundersökning på cd-skiva kan rekvireras från Rikskriminalpolisen. Stämningsansökan kan beställas via e-post av Helena Ekstrand eller från tingsrätten.Allmänna frågor om Krigsbrottskommissionen besvaras av Rikskriminalpolisen. dsafsdfasdfsdf

Med anledning av åtal mot en 43-årig man misstänkt för grovt folkrättsbrott och människorov inbjuds media att närvara vid en presskonferens tisdagen den 5 oktober.

Åtalet gäller brott begångna 1992 i ett fångläger i Bosnien-Hercegovina. Förundersökningen har bedrivits av Krigsbrottskommissionen vid Rikskriminalpolisen. Medverkar gör förundersökningsledare kammaråklagare Magnus Elving samt kammaråklagare Marie Lind Thomsen vid Internationella åklagarkammaren samt en representant för Rikskriminalpolisen. Datum: Tisdagen den 5 oktober Tid: 10.30 (Insläpp cirka 10.10) Plats: Pressrummet på polishuset ingång Polhemsgatan 30. Medtag presslegitimation eller motsvarande.

Åklagaren har idag, den 1 oktober, lämnat in häktningsframställning vid Göteborgs tingsrätt mot den man som suttit anhållen sen i tisdags för mordet på Hisingen.

Mannen begärs häktad såsom på sannolika skäl misstänkt för mord. Häktningsförhandling kommer att hållas i morgon lördag kl 11.00. Någon ytterligare information kommer inte att lämnas idag. Åklagaren kommer att finnas tillgänglig för kommentarer efter häktningsförhandlingen, nämligen i morgon lördag den 2 oktober 2010 kl. 13.00 -14.00 på telefonnummer 031 - 7394161.

Överåklagare Astrid Eklund har i dag den 1 oktober 2010 överlämnat rapporten Åklagarmyndighetens rättsliga tillsyn till riksåklagaren.

Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av Åklagarmyndighetens rättsliga tillsynsverksamhet. I uppdraget har bland annat ingått att lägga fast övergripande mål och principer för den rättsliga tillsynen, tydliggöra gränsen mellan rättslig tillsyn och den styrnings- och ledningsuppgift som främst handlar om effektivitetstillsyn samt ta fram förlag till riktlinjer för överprövningsverksamheten. Astrid Eklunds förslag ska nu beredas internt inom Åklagarmyndigheten. De närmare formerna för beredningen är ännu inte beslutade.

Förre vice chefsåklagaren Olle Sohlberg kommer att handlägga ärendet om mordet på den norska flickan Therese Johannesen, där Thomas Quick (numera Sture Bergwall) år 1998 dömdes för mordet.

Svea Hovrätt beviljade i september 2010 Sture Bergwall resning i målet om mordet på den norska medborgaren Therese Johannesen och överlämnade målet för handläggning vid Falu tingsrätt. Bergwall dömdes vid Hedemora tingsrätt år 1998 för mordet. Olle Sohlberg har ännu inte tagit del av handlingarna och kan därför i dagsläget inte lämna någon kommentar.

En självständig utredare har lämnat ett förslag till riksåklagaren om ny mängdbrottsoganisation inom Åklagarmyndigheten. Inga beslut har dock fattats.

Rapporten från utredaren avser sådana brott därPolisen är förundersökningsledare. Själva utredningarna påverkas inte, utan förslagen i rapporten avser endast åklagarbesluten. Riksåklagaren kommer under hösten att fatta ett inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet.

Utredningen är långt framskriden och endast ett mindre antal utredningsåtgärder återstår att vidta före ett beslut.

- Vid vilken tidpunkt ett beslut om utredningen kan komma är dock inte möjligt att bedöma än. Med hänsyn till utredningssekretessen och berörda personer kan någon närmare information om utredningen inte lämnas för närvarande säger förundersökningsledaren överåklagare Marianne Ny.

I ett remissvar i februari 2010 föreslog Åklagarmyndigheten att bemannad inpassering med larmbågar bör införas permanent vid alla domstolar.

Åklagarmyndigheten lämnade i februari 2010 remissvar på utredningen Ökad säkerhet i domstol (SOU 2009:78). Myndigheten delar utredningens bedömning att det finns ett stort behov av att utöka möjligheterna till säkerhetskontroll i domstolarna. Åklagarmyndigheten vill gå längre än utredningen och föreslår att bemannad inpasseringskontroll med larmbågar införs permanent vid entrén till alla domstolar. Som ett komplement föreslås också att domstolen vid en konkret hotbild ska kunna besluta om att säkerhetskontrollen genomförs av poliser.

Jouråklagaren har beslutat att inte anhålla den man som varit gripen misstänkt för ha tagit ombord sprängmedel på ett flygplan.

Misstankarna mot mannen är inte tillräckligt starka för anhållan och han är därmed fri att lämna Sverige. Ytterligare information kan för närvarande inte lämnas.

Arbetet med utredningen fortsätter och är relativt långt framskridet. Ytterligare ett antal utredningsåtgärder återstår innan beslut kan fattas i åtalsfrågan.

- Med hänsyn till förundersökningssekretessen kan jag just nu inte lämna mer information i ärendet, säger förundersökningsledaren överåklagare Marianne Ny.

Riksenheten mot korruption har fått en tillfällig förstärkning med en åklagare från Göteborgs åklagarkammare.

Skälet är det omfattande ärende som gäller misstankar om mutbrott i kommunala förvaltningar mm i Göteborg och som leds av statsåklagare Nils-Erik Schultz. - Vi ser allvarligt på de framförda brottsmisstankarna och tillför därför resurser, säger överåklagare Gunnar Stetler som är chef för Riksenheten mot korruption.

Med anledning av påannonseringen på SvT:s hemsida av programmet Uppdrag Granskning den 14 september 2010 vill Åklagarmyndigheten och Polisen förtydliga hur arbetet med bekämpning av olovlig fildelning går till.

Olovlig fildelning (brott mot upphovsrättslagen) är som huvudregel ett så kallat angivelsebrott. Det betyder att detta brott normalt inte får utredas av polis och åklagare utan anmälan från målsäganden (brottsoffret). Detta är anledningen till att polis och åklagare sällan utreder olovlig fildelning på eget initiativ. Anmälningar om olovlig fildelning kommer bland annat från organisationer som företräder målsägandena (till exempel Antipiratbyrån och ifpi). Dessa anmälningar innehåller uppgifter som organisationerna själva tar fram. Uppgifterna granskas och bedöms av polis och åklagare innan eventuella åtgärder, som t.ex. husrannsakan och förhör, beslutas. Framkommer brister i materialet som inte kan avhjälpas läggs utredningen ned. Alla utredningar som gäller olovlig fildelning leds av åklagare. De uppgifter som tas fram av målsägandena och deras organisationer är inte ensamt tillräckliga för åtal. För att åtal ska kunna väckas för olovlig fildelning krävs ytterligare bevisning i form av exempelvis förhör, beslag, teknisk utredning mm. som ger stöd åt uppgifterna i anmälan. Provokativa åtgärder (så kallad brotts- och bevisprovokation) kan efter beslut av åklagare vidtas i brottsutredningar om allvarligare fall av olovlig fildelning.

Arbetet med utredningen fortskrider men just nu och inom den närmaste veckan kan jag inte lämna några nya upplysningar i ärendet, säger förundersökningsledare överåklagare Marianne Ny.

Progress Assange matter, ThursdayThe investigation progresses, but right now, and within the next week, I cannot provide any new information on this matter, says the Director of Public Prosecution Ms Marianne Ny.

På sju olika platser i Sverige har polisen nu på morgonen gjort tillslag med anledning av misstanke om olovlig fildelning.

Tillslagen genomfördes efter beslut av svensk åklagare. Beslutet fattades efter en ansökan om internationell rättslig hjälp från belgiska myndigheter och tillslagen är en del i en gemensam aktion på ett flertal platser i 14 europeiska länder, bl.a. i Norge, Belgien, Storbritannien, Tyskland och Italien. Tillslagen i Sverige har skett i Malmö, Eslöv, Umeå, på två platser i Eskilstuna och på två platser i Stockholmsområdet. Flera datorer och servrar har tagits i beslag för fortsatt utredning. Fyra personer har hörts som misstänkta för brott mot upphovsrättslagen. I Stockholm har husrannsakan skett mot två internetleverantörer och i Umeå har beslutet avsett en del av Umeå universitet. Syftet med dessa husrannsakningar har varit att få information om specifika IP-adresser för vidare utredning. Ingen person är misstänkt för brott hos internetleverantörerna eller på Umeå universitet. I Malmö, Eslöv och Eskilstuna har tillslagen skett mot privatpersoner och deras bostäder. Utredningen, som har startats och letts av belgiska myndigheter, har pågått i cirka två år. Misstanken avser olovlig fildelning av en mycket stor mängd filmer i större nätverk inom det som brukar kallas för "Scenen". Utredningen har varit inriktad mot såväl de som förser nätverket med filmer innan de släppts på marknaden, som mot de servrar på vilka en stor mängd filmer laddas upp(s.k. Top-sites), och dess administratörer. Insatsen i Sverige har främst riktats mot misstänkta "Top-siter".

Inga nya upplysningar kan lämnas i ärendet.

- Jag kan för närvarande inte lämna några nya upplysningar i ärendet. Inga upplysningar kommer heller att kunna lämnas under helgen, säger överåklagare Marianne Ny, förundersökningsledare.

Överåklagare Marianne Ny har beslutat att förundersökningen om våldtäkt ska återupptas. Hon har också beslutat att förundersökningen om ofredande ska utvidgas till att omfatta samtliga händelser i anmälan.

Ur beslutet: Med ändring av åklagarens beslut den 25 augusti 2010 förordnar jag att förundersökningen avseende anmälan K 246314-10 återupptas . Förundersökningen i anmälan K246336-10 avseende ett fall rubricerat som ofredande utvidgas till att avse samtliga i anmälan omnämnda händelser vilka är att rubricera som sexuellt tvång och sexuellt ofredande. - Vi har gått igenom ärendet och jag anser att det i den första delen finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har begåtts. Det finns också skäl att genomföra fler utredningsåtgärder. I den andra delen gör jag en annan bedömning av rubriceringen, säger överåklagare Marianne Ny vid Utvecklingscentrum Göteborg. Marianne Ny kommer att vara förundersökningsledare i ärendet. Hon får bistånd i handläggningen av vice chefsåklagare Erika Lejnefors på Västerorts åklagarkammare i Stockholm. Erika Lejnefors kommer att ha de löpande kontakterna med Polisens utredare och utföra förundersökningen på Marianne Nys uppdrag. Alla frågor av större vikt, som beslut om eventuella tvångsmedel och att slutföra förundersökningen, ska dock beslutas av Marianne Ny. - Av hänsyn till den fortsatta utredningen och till alla berörda är det inte möjligt att lämna några närmare uppgifter ur förundersökningen, säger Marianne Ny.

Ett fel hade olyckligtvis smugit sig in i förra texten.

Förundersökningen pågår i det ärende som ursprungligen rubricerades som ofredande . Eva Finné kan för närvarande inte lämna några upplysningar om utredningsläget. Målsägarbiträdet, advokat Claes Borgström, begärde fredag den 27 augusti överprövning av åklagarbeslutet att Assange inte kan misstänkas för våldtäkt. Överprövningen handläggs av Utvecklingscentrum Göteborg. Beslut är att vänta inom de närmaste dagarna.

Utvecklingscentrum Göteborg kommer inte att fatta beslut i överprövningsfrågan i Assangeärendet tisdag den 31 augusti. Skälet är att ytterligare material i ärendet kommit in sent under tisdagen.

Överåklagare Marianne Ny på Utvecklingscentrum Göteborg kommenterar: - Under tisdagen har det framkommit att nytt material i utredningen har tillkommit. Vi fick materialet först sent på tisdag eftermiddag och kommer därför inte att fatta något beslut under tisdagen. Beslutet väntas fattas cirka kl. 11.00 onsdag den 1 september.

Högre inkomster kan innebära att böterna justeras nedåt. Åklagarnas beslutsunderlag kan vara bristfälligt. Det visar en granskning som Åklagarmyndigheten gjort av strafförelägganden om sexköp och rattfylleri.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm har granskat strafförelägganden om sexköp och rattfylleri. Syftet har varit att se om det finns brister i åklagarnas tillämpning av riksåklagarens riktlinjer om hur dagsbotsbeloppet ska beräknas. Granskningen visar på främst två tendenser: •I ungefär hälften av fallen finns brister i underlaget som ska ligga till grund för beräkningen. Exempel är att det bara finns inkomstuppgifter från tidigare år eller att inkomstuppgift saknas för den som den misstänkte delar hushåll med. •För personer med inkomster över 300 000 kr/år eller 25 000 kr/månad finns en tendens att åklagarna i många fall sätter ned, "jämkar", bötesbeloppen. Förhållandena är desamma i bägge de granskade brottstyperna. - En del synbara felberäkningar kan bero på att dokumentationen av beslutsunderlaget inte är fullständig, men tendensen är tydlig. Höga inkomster innebär ofta jämkning och det är de höga inkomsterna i sig som är skälet, inte brottstypen, säger kammaråklagare Ann-Marie Green som genomfört granskningen. Översyn av riktlinjer - Både lagen och riksåklagarens riktlinjer ger litet utrymme för jämkning. Jag har därför beslutat om en översyn av riktlinjerna, för att se om de behöver förtydligas eller ändras på några punkter, säger riksåklagare Anders Perklev. - Det är viktigt att besluten blir korrekta och bygger på så bra underlagsinformation som möjligt. Samtidigt handläggscirka 55 000 strafförelägganden varje år, och de måste hanteras snabbt och effektivt. Man kan därför inte lägga ned orimligt mycket tid på varje ärende, säger Anders Perklev. Bakgrund I juni gjorde radioprogrammet Kaliber en undersökning av bötesbeloppen vid sexköp. Den visade på vissa brister, varför riksåklagaren beslutade om en jämförande granskning. Granskningen har omfattat samtliga fall av köp av sexuell tjänst under 2009, 86 stycken, samt 100 fall av rattfylleri under 2009. De utfärdade böterna har jämförts med det underlagsmaterial som stod till åklagarens förfogande vid beslutstillfället.

Inget beslut är ännu fattat i ärendet. Mer information kommer i eftermiddag.

Chefsåklagare Eva Finné har ännu inte fattat beslut i ärendet. Mer information kommer under eftermiddagen onsdag den 25 augusti. Det går inte att bedöma exakt när informationen kan lämnas, inte heller om den innebär ett beslut från chefsåklagaren eller besked om att utredningen fortsätter.

Beslut av chefsåklagare Eva Finné. I ärendet föreligger två anmälningar från två olika kvinnor. Anmälan nr 1 rubricerades från början som våldtäkt och anmälan nr 2 som ofredande.

Anmälan nr 1 K246314-10 De uppgifter som framkommit vid förhör med målsägaren är, som tidigare meddelats, sådana att misstanke om våldtäkt inte längre föreligger. Detta innebär inte att jag inte fäster tilltro till hennes uppgifter. Jag har studerat innehållet i förhöret för att se om misstanke om annat brott kan anses föreligga, i första hand ofredande eller sexuellt ofredande, men finner vid min analys att så inte är fallet. Förundersökningen läggs därför ned vad avser denna anmälan eftersom det inte föreligger misstanke om brott. Anmälan nr 2 K246336-10 Misstanken om ofredande kvarstår. Jag kommer att ge direktiv till utredaren att höra den misstänkte.

Chefsåklagare Eva Finné meddelar att hon inte kommer att fatta beslut i ärendet under tisdagen den 24 augusti.

Mer information i ärendet publiceras så snart den finns tillgänglig.

Händelser fredag - lördag Vid 17-tiden på fredagen den 20 augusti beslutade jouråklagaren i Stockholm att Julian Assange skulle anhållas i sin frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt och ofredande. Åklagaren grundade sitt beslut på den information om ärendet som polisen lämnade per telefon, vilket är det normala förfarandet på åklagarjouren. Åklagaren fick också klart för sig att det rörde sig om en utländsk medborgare och att han, enligt uppgift, stod i färd med att lämna landet. Ett skäl att han han anhölls i sin frånvaro var alltså att det fanns risk för att han skulle hinna avvika innan man hade möjlighet att förhöra honom. Det fanns även risk för att han skulle kunna påverka utredningen. Informationen om anhållandet nådde, på ett sätt som Åklagarmyndigheten inte känner till och heller inte får efterforska, en svensk nyhetsredaktion. Redaktionen kontaktade jouråklagaren under fredagskvällen. När åklagaren fick klart för sig att redaktionen kände till alla detaljer i ärendet bekräftade åklagaren att det fanns ett sådant ärende som gällde den aktuella personen, dvs. Julian Assange. Åklagaren lämnade dock inga som helst uppgifter om detaljer i ärendet. Detta är mycket viktigt i synnerhet vid sexualbrott, eftersom uppgifter om de inblandade personerna måste skyddas. Detta finns reglerat i sekretesslagen. När nyheten kom ut i medierna på lördagen blev jouråklagarfunktionen i Stockholm mycket hårt ansatt. Det stod klart att ärendet måste lyftas från jouren, så att jouråklagaren kunde utföra sitt ordinarie arbete. Chefsåklagare Eva Finné utsågs därför till förundersökningsledare. När hon utsetts till förundersökningsledare började Eva Finné omedelbart sätta sig in i ärendet. Cirka 16.30 på lördagen fattade hon beslut om att häva anhållan av Julian Assange, eftersom hon gjorde bedömningen att han inte kunde misstänkas för våldtäkt. Det beslutsunderlag som Eva Finné hade på lördagen var mer omfattande än det som jouråklagaren hade tillgång till under fredagen. Exakt vilka uppgifter kan för närvarande inte lämnas ut, eftersom förundersökningen fortfarande pågår och sekretess därför råder. I normalfallet fördelas alla jourärenden efter en helg på olika åklagare, men även under pågående jourpass kan ordinarie åklagare utses. Det är då oftast fråga om allvarliga och/eller uppmärksammade brott, eftersom jourfunktionen inte kan blockeras av ett enda ärende utan måste kunna fungera normalt. Nuläge Eva Finné fattade på lördagen beslut om att Assange inte längre kunde misstänkas för våldtäkt. Hon har dock inte slutligen tagit ställning till eventuell brottsrubricering i det som tidigare rubricerades som våldtäkt. Hon har heller inte tagit ställning till anmälan om ofredande. Utredningen pågår alltså fortfarande och misstankarna mot Assange är inte avförda.

Riksåklagare Anders Perklev ger med anledning av Assange-ärendet en kommentar om överväganden som gäller öppenhet och sekretess i brottmål.

Det mediala trycket mot myndigheten har varit mycket stort de senaste dagarna med anledningen av beslutet att anhålla JA. Åklagarmyndighetens informationsdirektör har varit i tjänst under hela helgen och svarat på frågor från nyhetsredaktioner både i Sverige och utomlands. Beslut om anhållande och andra åklagarbeslut fattas av en enskild åklagare på eget ansvar, och inte av Åklagarmyndigheten som sådan. Detta begränsar möjligheterna för andra än åklagaren själv att träda in och ge information eller kommentera ett beslut. Dessutom måste hänsyn tas till den sekretess som gäller i förundersökningar så att inte den fortsatta utredningen försvåras. Det är emellertid mycket viktigt att den information som kan lämnas ut ocksålämnas snabbt och på ett korrekt sätt. Vi kommer att se över vår beredskap inom myndigheten för att bättre kunna möta det stora intresse som finns av att få information i uppmärksammade fall.

Eva Finné räknar med att kunna fatta beslut inom en relativt snar framtid, men vill framhålla att alla fakta i ärendet måste beaktas noggrant.

Jag ska nu gå igenom ärendet grundligt och bedöma de juridiska aspekterna, för att kunna fatta beslut om fortsättningen av förundersökningen. Jag räknar med att kunna ge ett besked i den här veckan, möjligen redan i morgon tisdag. Jag har inte haft någon kontakt med Julian Assange och jag vet heller inte om uppgifterna stämmeratt han skulle ha en svensk advokat. Julian Assange är inte misstänkt för våldtäkt. Jag ska gå igenom ärendet ytterligare i den delen för att bedöma om någon annan brottsrubricering kan vara aktuell eller inte. När det gäller den ursprungliga misstanken om ofredande har jag ännu inte gjort några bedömningar. Mitt beslut om att häva anhållan på grund av att jag inte anser att han kan misstänkas för våldtäkt innebär ingen kritik av jouråklagarens beslut. Jag hade tillgång till mer information vid mitt beslut på lördagen än vad jouråklagaren hade på fredagen.

Chefsåklagare Eva Finné kommer att arbeta med ärendet under veckan som kommer. Det går för närvarande inte att bedöma när eventuell ny information kan lämnas.

Chefsåklagare Eva Finné beslutade på lördageftermiddagen att häva beslutet om att anhålla Julian Assange. Hon hade då tagit del av information i ärendet och gjorde bedömningen att han inte kunde misstänkas för våldtäkt. Är det vanligt att åklagare kommer till olika beslut? Det beslutsunderlag som Eva Finné hade på lördagenvarmer omfattandeän det som jouråklagaren hade tillgång till under fredagskvällen. Beslut om tvångsmedel, som anhållan, ska alltid fortlöpande omprövas allt eftersom en förundersökning fortlöper. Vad händer härnäst? Eva Finné kommer att arbeta vidare med ärendet under veckan som kommer. Det går för närvarande inte att bedöma när ny information kan lämnas eller vilka beslut som kommer att fattas. Det går heller inte att bedöma om Julian Assange behöver förhöras, eller vilka brottsrubriceringar som kan vara aktuella. Varför utsågs en ny åklagare? Beslutet att utse Eva Finné till förundersökningsledare i ärendet togs under lördagen. Skälet var att avlasta jouråklagaren från ärendet. Efter varje helg fördelas alla jourärenden på olika åklagare, men även under pågående jourpass kan ordinarie åklagare utses. Det är då oftast fråga om allvarliga och/eller uppmärksammade brott, eftersom jourfunktionen inte kan blockeras av ett enda ärende utan måste kunna fungera normalt. Varför offentliggjordes Julian Assanges namn? Normalt offentliggör Åklagarmyndigheten inte namn på anhållna personer och myndigheten tog heller inte initiativ till att offentliggöra namnet. Uppgifterna om anhållannådde- på ett sätt som myndigheten inte känner till - en nyhetsredaktion. Åklagaren bekräftade uppgifterna. Vilka delar av ärendet är avgjorda och vilka kvarstår? Det beslut som hittills är fattat är att Assange inte är misstänkt för våldtäkt och att han därför inte ska vara fortsatt anhållen. Åklagaren har ännu inte tagit ställning till eventuell brottsrubricering i det som tidigare bedömdes som våldtäkt. Hon har heller inte tagit ställning till det som är anmält som ofredande.

Chefsåklagare Eva Finné har hävt anhållningsbeslutet av Julian Assange. Hon anser inte att det finns skäl för att han ska vara fortsatt anhållen.

Chefsåklagare Eva Finné har hävt anhållningsbeslutet av Julian Assange. Hon anser inte att det finns skäl för att han ska vara fortsatt anhållen. - Jag anser inte att det finns anledning att misstänka att han har begått våldtäkt, säger Eva Finné. Eva Finné lämnar inga ytterligare kommentarer under lördagen.

Åklagarmyndigheten har under våren arbetat med att förnya webbplatsen vad gäller grafisk design och struktur.

Vi har även utvecklat webbplatsens dokumentsamling, där man kan hitta överklaganden till Högsta domstolen, RättsPM i olika ämnen, informationsmaterial och mycket annat. Dessutom vill vi göra det lättare för de som intresserade av att arbeta på Åklagarmyndigheten att hitta information. Välkommen att titta runt på webbplatsen!

Arbetet mot den grova organiserade brottsligheten är en högt prioriterad uppgift för Åklagarmyndigheten. Myndigheten har under en följd av år konsekvent arbetat för att bättre kunna möta en utveckling med allt grövre och mer välorganiserade brott med gränsöverskridande inslag. I den arbetsplan mot grov organiserad brottslighet som nu presenteras ges en sammanställning av åtgärderna under 2010. Även områdena miljöbrott och immaterialrättsbrott förstärks insatserna. Här har särskilda aktionsplaner tagits fram. Förutom den rent operativa verksamheten - som beskrivs planerna - pågår också ett arbete vid Åklagarmyndigheten med olika rättsliga utvecklingsfrågor. Som exempel kan nämnas frågor om tvångsmedelshantering, bevissäkring, användande av extraordinära utredningsåtgärder och etiska frågor. Det rättsliga utvecklingsarbetet syftar bland annat till ökad enhetlighet i arbetssätt och metoder och bedrivs främst vid de tre utvecklingscentrumen.

Tio personer åtalas på måndagen misstänkta för rånet i Västberga i september förra året. - Det har varit en omfattande och komplicerad utredning som nu nått en avgörande punkt, säger förundersökningsledare Leif Görts.

På morgonen den 23 september 2009 genomfördes ett rån mot en företaget G4S:s värdedepå i Västberga i Stockholm. Rånarna, som anlände samt lämnade platsen i helikopter, kom över drygt 39 miljoner kronor. Kort tid efter rånet greps flera personer misstänkta för inblandning. Flera av dem häktades och för närvarande är nio personer fortfarande häktade medan en är försatt på fri fot, dock fortsatt misstänkt. Tio personer åtalas måndagen den 19 juli - Vi anser att vi kan bevisa att de i olika grad av inblandning gjort sig skyldiga till grovt rån, medhjälp till grovt rån och förberedelse till grovt rån, säger kammaråklagare Leif Görtz som tillsammans med kammaråklagare Björn Frithiof lett förundersökningen. Åklagarna anser att en stor del av det nätverk som planerat och genomfört rånet är de som nu åtalas men att det finns ett okänt antal gärningsmän som inte är identifierade. Rånbytet på 39 158 000 kronor har inte återfunnits utom möjligen en mindre del. Det har under utredningens gång förekommit täta och viktiga kontakter med rättsvårdande myndigheter i andra länder, främst Serbien, men det kan konstateras att rånet i huvudsak planerats i Sverige av personer boendes i Sverige. Under de cirka tio månader som gått sedan rånet har en mycket omfattande polisutredning genomförts. - Det är en av de största utredningar vi haft, under vissa perioder har över femtio personer arbetet med utredningen, säger polisöverintendent Arne Andersson vid Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen har såväl före, under och efter rånet ansvarat för brottsutredningen och i stor utsräckning med stöd av Stockholmspolisens tekniska rotel. Stockholmspolisen ansvarade för den opertiva insatsen under själva rånet. Fem personer åtalas för grovt rån Fem personer åtalas för medhjälp till grovt rån varav en dessutom åtalas för förberedelse till grovt rån.

Måndag den 12 juli meddelas beslut i åtalsfrågan angående dödsskjutningen av två svenska soldater och en civilanställd tolk den 7 februari 2010 i Afghanistan.

Chefsåklagare Krister Petersson bjuder in till pressträff måndag den 12 juli 2010 klockan 13.00. Plats: Rikspolisstyrelsens presslokal, Polhemsgatan 30, Stockholm. Närvarar gör chefsåklagare Krister Petersson, Internationella åklagarkammaren Stockholm, samt företrädare för Försvarsmakten. Den 7 februari 2010 sköts två svenska soldater och en civilanställd tolk ihjäl i Afghanistan. Internationella åklagarkammaren Stockholm och Rikskriminalpolisen har genomfört en förundersökning angående händelsen.

En koncentrerad ekobrottshantering inom Åklagarmyndigheten till sex orter i landet har givit kortare handläggningstider och fler avslutade ärenden.

Den 1 januari 2009 omorganiserades ekobrottsverksamheten inom Åklagarmyndigheten och koncentrerades till sex orter. Syftet var bland annat att effektivisera verksamheten och underlätta kompetensutveckling bland åklagarna. Överåklagare Eva Lundström har utvärderat verksamheten efter ett och ett halvt år. Resultaten är överlag mycket positiva. Resultatutveckling 2008-2010 •Fler ärenden avgörs. •Antalet ärenden i balans har minskat. •Lagföringen har ökat under 2010, efter en nedgång i början av 2009. •Handläggningstiderna har blivit kortare. - Enligt min bedömning har omorganisationen enbart inneburit fördelar. Verksamheten är mycket kostnadseffektiv och det finns förutsättningar för en fortsatt positiv resultatutveckling, säger överåklagare Eva Lundström. Samordning med Polisen Ekoåklagare finns på åklagarkamrarna i Umeå, Sundsvall, Uppsala, Örebro, Linköping och Växjö. Orterna valdes med hänsyn till att polisens regionala underrättelsecentrum (RUC) och aktionsgrupper mot organiserad brottslighet också finns på dessa platser. - Organiserad brottslighet har nästan alltid inslag av ekonomisk brottslighet. Det lokala och regionala samarbetet är i huvudsak mycket gott och ekoåklagarna kan därmed bidra till bekämpning av den grova organiserade brottsligheten, säger Eva Lundström.

Kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm har i dag beslutat att inleda en förundersökning om brott mot den humanitära rätten i Sudan under åren 1997 – 2003.

Kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm har i dag beslutat att inleda en förundersökning om brott mot den humanitära rätten i Sudan under åren 1997 - 2003. Utredningspersonal vid Rikskriminalpolisen biträder Elving i förundersökningen. Brottsrubriceringen är folkrättsbrott. Skälet till beslutet är att det bland annat på grund av den nyligen offentliggjorda rapporten från European Coalition on Oil in Sudan (ECOS) - "Unpaid Debt" - finns anledning att anta att brott har förövats och att det kan finnas en svensk anknytning till sådana brott. Syftet med förundersökningen är att utreda om det finns enskilda personer med anknytning till Sverige som kan misstänkas för inblandning i brott. - Utredningar av denna art är mycket omfattande och tar regelmässigt lång tid, säger Magnus Elving. Elving kan under förundersökningens gång, på grund av utredningsskäl och förundersökningssekretess, inte ge några som helst kommentarer om utredningsläget.

Idag bildas på regeringens uppdrag en nationell specialistfunktion för brottsutbytesfrågor.

Målet är att ytterligare förbättra myndigheternas arbete för att komma åt brottsvinster. Funktionen placeras vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm och består av experter från Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Skatteverket och Kronofogden. Målet är att nationellt och myndighetsöverskridande ge ett sådant stöd att brottsutbytesfrågor kan handläggas enligt den metod och med de verktyg som är mest effektiva i det enskilda fallet. Den nationella specialistfunktionen underlättar även det internationella samarbetet. Utländska myndigheter får på detta sätt en snabbare ingång i Sverige. Det är också en hjälp när svenska myndigheter söker utländska kontakter. Den nationella funktionen för brottsutbytesfrågor ska lämna stöd till den operativa verksamheten vid de sex myndigheterna. Den ska också ta fram utbildningar och metodstöd för att intensifiera arbetet med brottsutbytesfrågor.

Chefsåklagare Eva Finné har i dag beslutat lägga ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) i ärendet om mordet på Yenon Levi.

Sture Bergwall dömdes 1997 av Hedemora tingsrätt för mord på den israeliske turisten Yenon Levi. Bergwall förnekar numera brottet och Svea hovrätt beviljade i december 2009 resning i målet. - Efter genomgång av utredningen gör jag bedömningen att bevisläget numera är sådant att brott inte kan styrkas. Jag lägger alltså ned åtalet mot Sture Bergwall, säger chefsåklagare Eva Finné som handlagt ärendet.

Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket har redovisat ett regeringsuppdrag om mängdbrottshanteringen.

Myndigheterna presenterar flera åtgärder och förslag som skapar förutsättningar för en mera effektiv mängdbrottshantering och en bättre uppföljning. De stakar också ut vägen för fortsatt samverkan kring mängdbrotten. Mängdbrott är brott där förundersökningen leds av Polisen. Exempel på sådana brott är stöld, skadegörelse och trafikbrott. De allra flesta brott som begås är just mängdbrott. Brotten drabbar många enskilda och påverkar deras vardag. Rättsväsendet har under många år arbetat för att höja effektiviteten i mängdbrottshanteringen. Även om förbättringar har uppnåtts på många håll är de totala handläggningstiderna fortfarande för långa. Regeringen gav i maj 2009 de tre myndigheterna i uppdrag att effektivisera hanteringen av mängdbrott. Målet är bättre samverkansrutiner och kortare handläggningstider. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har nu enats om en gemensam inriktning för mängdbrottsbekämpningen. Den markerar vikten av att polis och åklagare samverkar och strävar mot samma mål, nämligen en rättssäker, effektiv och enhetlig hantering av mängdbrotten. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten ska dessutom följa upp resultatet av mängdbrottshanteringen bättre. Samverkan kring mängdbrotten kommer att fortsätta och fördjupas i ett centralt mängdbrottsforum. Tillsammans med Domstolsverket lägger myndigheterna fram en modell för hur mängdbrott kan hanteras snabbare från polisanmälan till dom. Modellen bygger på ett lagförslag om att domstolarna ska kunna använda ett förenklat delgivningsförfarande. De tre myndigheterna föreslår också bland annat att regeringen närmare utreder om polis och åklagare kan få möjlighet att självständigt sköta lagföringen av fler mängdbrott än i dag. - En möjlighet för Polisen att lagföra fler brott omedelbart på platsen skulle leda till både att brott kan utredas snabbare och att resurser kan frigöras för utredning av svårare brott. Det ligger i linje med vårt arbete för att allt mer utredningsarbete ska ske direkt på brottsplatsen., säger rikspolischef Bengt Svenson. - Med en gemensam modell för hur vi ska arbeta kommer ärendena att gå fortare genom rättssystemet. Att samhället snabbt reagerar är viktigt för både brottsoffret och den misstänkte, säger riksåklagare Anders Perklev. Barbro Thorblad, generaldirektör på Domstolsverket, tillägger: - För domstolarnas del är det viktigt att vi kan minska antalet huvudförhandlingar som måste ställas in. Det avgörande är då att vi skapar bra system för delgivning. Vi tror mycket på den modell med förenklad delgivning som vi nu lägger fram.

Den 27 maj redovisar Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Domstolsverket en rapport till regeringen.

I maj 2009 gav regeringen Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att effektivisera hanteringen av mängdbrott. Uppdraget redovisastorsdag den 27 majför justitieminister Beatrice Ask. I samband med detta håller justitieministern, rikspolischef Bengt Svensson, riksåklagare Anders Perklev och domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad en gemensam pressträff.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har tagit fram en gemensam strategi för att bättre bekämpa miljöbrott. Polis och åklagare ska stärka insatserna framför allt när det gäller de grövre miljöbrotten.

- Den mer allvarliga och ibland gränsöverskridande miljöbrottsligheten genererar mycket pengar. Det handlar till exempel om avfallshantering och citesbrott, alltså handel med utrotningshotade djur och växter, säger chefsåklagare Mats Palm vid riksenheten för miljö och arbetsmiljömål. - Att upptäcka och utreda miljöbrott kräver speciella kunskaper och är tidskrävande. Vi behöver förbättra våra kunskaper och arbetsmetoder när det gäller att bekämpa framför allt den grövre miljöbrottsligheten, säger Henrik Forssblad poliskommissarie på Rikspolisstyrelsen. I dag anmäls de flesta miljöbrott som en följd av den kontrollverksamhet som tillsynsmyndigheter, kommuner och länsstyrelser bedriver. Utredningarna görs av särskilt utbildade miljöbrottsutredare. Totalt finns ett drygt 70-tal miljöbrottsutredare vid polismyndigheterna i Sverige. Förundersökningen leds av någon av det tjugotal miljöåklagare som finns vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Strategin innehåller åtgärder som syftar till att öka upptäcktsrisken för dem som begår miljöbrott, att effektivisera samverkan med tillsynsmyndigheterna, att höja kunskapen om miljöbrott inom rättsväsendet och att stärka arbetet mot gränsöverskridande miljöbrottslighet. Bland annat ska polisens underrättelseverksamhet om miljöbrott förbättras, Åklagarmyndigheten avser att inrätta en särskild miljöåklagarberedskap och en handlingsplan för gränsöverskridande miljöbrottslighet ska tas fram. - De företag och personer som ägnar sig åt olaglig miljöverksamhet i Sverige kommer att få det besvärligare, säger Henrik Forssblad.

Åklagarmyndigheten har beslutat att göra en egen granskning av de strafförelägganden för bland annat brott mot sexköpslagen som granskats av radioprogrammet Kaliber.

Skälet är att få en klarhet i tillämpningen av riksåklagarens riktlinjer om beräkning av dagsböter. Granskningen ska göras av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm. - Det är viktigt att vi får veta om det finns några fel i tillämpningen av nuvarande system för beräkning av dagsbotens storlek. Jag har dock inte bilden av att åklagare skulle se milt på brott mot sexköpslagen, säger riksåklagare Anders Perklev. Bakgrund Radioprogrammet Kaliber har i två program undersökt dagsbotbeloppets storlek i domstolar och i strafförelägganden och kommit fram till att många betalar för låga böter i förhållande till vad de tjänat. En av de brottstyper man undersökt är brott mot sexköpslagen (lagen om köp av sexuell tjänst). Under år 2009 utfärdade åklagare cirka 55 000 strafförelägganden. 95 av dessa avsåg köp av sexuell tjänst.

En person har gripits misstänkt för grovt folkrättsbrott alternativt mord.

Internationella åklagarkammaren Stockholm och Rikskriminalpolisens krigsbrottskommission har gripit en person misstänkt för grovt folkrättsbrott alternativt mord. Brotten har begåtts i Kosovo i maj 1999. Häktningsframställan ska lämnas in senast fredag den 9 april. Åklagaren kan för närvarande inte lämna ytterligare upplysningar om ärendet. Frågorom Rikskriminalpolisens krigsbrottskommission besvaras av pressekreterare Varg Gyllander på Rikskriminalpolisen.

Sveriges juriststudenter vill jobba på UD, Åklagarmyndigheten och EU-kommissionen. I förra veckan tog Åklagarmyndigheten emot andra pris i den så kallade FöretagsBarometern.

Listan över "Sveriges mest attraktiva arbetsgivare" tas varje år fram av företaget Universums så kallade företagsbarometer. Universum frågade nästan 17 000 studenter inom ekonomi, teknik, data/IT och juridik var de helst vill arbeta efter avslutade studier. Medelåldern hos de tillfrågade universitets- och högskolestudenterna är strax under 25 år och 30 procent av dem tar examen i år. Juriststudenter vill helst arbeta på UD, Åklagarmyndigheten eller EU-kommissionen. Polisen, Säpo och kriminalvården ligger också bra till. Åklagarmyndigheten placerade sig på andra plats i Företagsbarometern redan 2009, på femte plats 2008 och sjätte 2007.

En person, som sedan tidigare är häktad för försök till grov våldtäkt och rån den 20 december 2009 i Göteborg, har den 24 mars begärts häktad för mord den 30 december i 2009 i Göteborg.

Häktningsförhandlig kommer att äga rum på Göteborgs tingsrätt på förmiddagen den 25 mars. Det finns inga möjligheter att lämna detaljer kring utredningen, men kammaråklagare Ulrika Åberg kommer att vara tillgänglig på telefon mellan kl. 13 och 15, efter häktningsförhandlingen, för att svara på allmänna frågor kring förundersökningen. I övrigt hänvisas till polisens informationsenhet i Göteborg, via Polisens växel 114 14.

Åklagaren har lämnat in stämningsansökan till Falu tingsrätt.

Stämningsansökan - åtalet - finns i högerspalten. Samtliga inblandade personers namn har avidentifierats.

Tisdagen den 23 mars 2010 kommer åtal att väckas vid Falu tingsrätt i ärendet om mordet på Falukvinnan Linda Chen.

Samma dag kl. 13.00 kommer en pressträff att arrangeras på hotell Scandic Lugnet, Svärdsjögatan 51 (Lugnetleden) i Falun. Vid pressträffen kommer förbeställda förundersökningsprotokoll att lämnas ut på cd-skiva. Ett antal protokoll på cd-skiva kommer, efter attåtalet givits in, att postas till de som begärt det. Ytterligare ett antal cd-skivor kommer att finnas tillgängliga vid pressträffen. De som önskar sådana ombeds kontakta polisen innan träffen så att tillräckligt antal kan tas fram. Polismyndigheten kommer att ta ut en avgiftpå 120 kr/protokoll. Kammaråklagare Niclas Eltenius meddelar: Vid pressträffen kommer en allmän bakgrund och information kring åtalet gentemot Mats Alm att ges. Åklagarna kommer att översiktligt presentera åtalet och vilken bevisning som åberopas. Däremot kommer åklagarna inte att argumentera i detalj kring bevisläget eller det som i övrigt skall äga rum vid den kommande huvudförhandlingen i domstol. Det kommer att ges tillfälle till frågor till åklagarna och närvarande från polisen. Ett önskemål är att samla frågorna till själva pressträffen och att det i möjligaste mån inte därefter även påkallas enskilda intervjuer. Innan pressträffen och under tiden fram till huvudförhandling, liksom under det att huvudförhandlingen pågår, kommer åklagarna inte att uttala sig. Visst material kommer att sekretessbeläggas även efter att åtalet väckts. Stämningsansökan kommer att - med avidentifiering av inblandade bevispersoner - finnas tillgänglig på www.aklagare.seefter det att åtalet givits in.

Riksåklagaren beslutade i februari 2009 att överlämna samtliga ärenden som gäller Thomas Quick (numera Sture Bergwall) till Riksenheten för polismål, för att ta ställning till om det finns anledning att initiera resningsförfarande. I april 2009 begärde Thomas Quick resning i ett av de mord som han är dömd för; mordet på den israeliske turisten Yenon Levi. Överåklagare Björn Ericson vid Riksenheten för polismål motsatte sig inte resning och resning beviljades i december 2009 av Svea hovrätt. Då det är fråga om en tingsrättsdom hanteras ärendet av Åklagarkammaren i Falun, enligt gängse rutiner, med bistånd från City åklagarkammare i Stockholm. Thomas Quick har ännu inte begärt resning i övriga mål. Handläggningen på Riksenheten för polismål pågår dock i dessa ärenden enligt riksåklagarens beslut.