- Den mer allvarliga och ibland gränsöverskridande miljöbrottsligheten genererar mycket pengar. Det handlar till exempel om avfallshantering och citesbrott, alltså handel med utrotningshotade djur och växter, säger chefsåklagare Mats Palm vid riksenheten för miljö och arbetsmiljömål.

- Att upptäcka och utreda miljöbrott kräver speciella kunskaper och är tidskrävande. Vi behöver förbättra våra kunskaper och arbetsmetoder när det gäller att bekämpa framför allt den grövre miljöbrottsligheten, säger Henrik Forssblad poliskommissarie på Rikspolisstyrelsen.

I dag anmäls de flesta miljöbrott som en följd av den kontrollverksamhet som tillsynsmyndigheter, kommuner och länsstyrelser bedriver. Utredningarna görs av särskilt utbildade miljöbrottsutredare. Totalt finns ett drygt 70-tal miljöbrottsutredare vid polismyndigheterna i Sverige. Förundersökningen leds av någon av det tjugotal miljöåklagare som finns vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

Strategin innehåller åtgärder som syftar till att öka upptäcktsrisken för dem som begår miljöbrott, att effektivisera samverkan med tillsynsmyndigheterna, att höja kunskapen om miljöbrott inom rättsväsendet och att stärka arbetet mot gränsöverskridande miljöbrottslighet. Bland annat ska polisens underrättelseverksamhet om miljöbrott förbättras, Åklagarmyndigheten avser att inrätta en särskild miljöåklagarberedskap och en handlingsplan för gränsöverskridande miljöbrottslighet ska tas fram.

- De företag och personer som ägnar sig åt olaglig miljöverksamhet i Sverige kommer att få det besvärligare, säger Henrik Forssblad.