Aktuella pressmeddelanden

2010

  • Attunda tingsrätt har häktat en person misstänkt för förberedelse till terroristbrott, i enlighet med åklagarens begäran.

    Domstolen beslutade också om yppandeförbud. Åtal ska vara väckt senast den 13 januari 2011 klockan 11.

    Läs mer
  • Fem personer har gripits misstänkta för förberedelser till terroristbrott i Danmark. Ärendet har kopplingar till Sverige.

    Förundersökningsledare för den svenska delen av ärendet är chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Tomas Lindstrand kan för närvarande inte lämna några kommentarer om ärendet. Så snart ny information kan ges kommer den att publiceras. (Uppdaterat kl. 20.30 den 29 december.)

    Läs mer
  • Material ur utredningen som rör Julian Assange har, enligt uppgift, publicerats i den engelska tidningen the Guardian.

    Med anledning av detta ger överåklagare Marianne Ny följande kommentar: - Exakt vilket material som kommit the Guardian till handa känner vi inte till. Det svenska meddelarskyddet innebär att vi inte har rätt efterforska källan, och därför vet vi heller inte hur informationen kommit till the Guardian.

    Läs mer
  • Tisdag den 21 december hålls en presskonferens i polishuset i Malmö.

    Chefsåklagare Solveig Wollstad har begärt den misstänkte mannen häktad för ytterligare två mord och fem mordförsök, samtliga i Malmö, nämligen: Försök tillmord den 19 juni 2010 Försök till mord den 23 oktober 2010 Försök till mord den 23 oktober 2009 Försök till mord den 28 november 2006 Mord den 13 juni 2003 Mord den 28 juli 2003 Totalt är han nu misstänkt för tre mord och tio mordförsök. Presskonferens Plats: hörsalen, polishuset Gasklockan, Porslinsgatan i Malmö. Tid: tisdag den 21 december klockan 11.00. Medverkar görchefsåklagare Solveig Wollstad, kommissarie Börje Sjöholm samt representant för polisområde Malmös ledning. De kommer att redogöra för utredningsläget.

    Läs mer
  • Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål rapporterar ett resultat för utdömda företagsböter under 2010 till cirka 20 miljoner kronor.

    Enheten har systematiskt gått igenom domar och strafförelägganden för arbetsmiljö- och miljöbrott till och med november månads slut. Summan inkluderar inte vanliga böter mot fysisk person. - Det här är i hög utsträckning etablerade företag som snabbt vill lägga saken bakom sig och därför betalar. Min uppfattning är att pengarna i mycket hög omfattning kommer statskassan till godo, säger chefsåklagare Mats Palm, chef för Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Ändrade regler ger högre lagföring Sedan reglerna för företagsbot, en form av böter för företag, ändrades den 1 juli 2006 har det blivit lättare att lagföra den här typen av brott. Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål fördubblade sin lagföring mellan 2008 och 2009 och ökningen har fortsatt under 2010. - Vi har under året arbetat fram metoder för att effektivisera vårt arbete. De 20 miljonerna motsvarar i stora drag Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömåls totala budget för 2010. Vår målsättning för 2011 är att i ännu högre utsträckning komma åt vinsterna av brottslig verksamhet och i det syftet öka användningen av företagsböter ytterligare, säger Mats Palm.

    Läs mer
  • Kort kommentar från överåklagare Marianne Ny samt information om kommande process.

    High Court i London har i dag beslutat att Julian Assange ska släppas fri mot borgen. Beslutet innebär ingen förändring av läget i förundersökningen. - Som jag meddelat tidigare kan jag för närvarande inte lämna någon information om vad som händer i ärendet.Frågan om utlämninghandläggs nu av brittiska myndigheter, säger överåklagare Marianne Ny. Så snart ny information kan lämnas kommer den att publiceras på www.aklagare.se. Den kommande processen i Storbritannien Nästa steg är att brittisk domstol ska pröva frågan om han ska utlämnas till Sverige eller ej. Den processen startar tidigast i januari.

    Läs mer
  • Det är just nu stora störningar för telefon- och faxtrafiken till och från Åklagarmyndighetens kammare och arbetsplatser i Malmö.

    De som ringer möts av upptagetton och kommer därför inte fram. Ett brott på en kabel är trolig orsak till detta och felsökning pågår. Problemet kan dock kvarstå under ytterligare några dagar. De arbetsplatser som är drabbade är: Utvecklingscentrum Malmö, Internationella åklagarkammaren Malmö, Malmö Åklagarkammare samt Södra Skånes åklagarkammare. Alternativt kontaktsätt är e-post, du hittar länk till arbetsplatsernas respektive kontaktsida i högerspalten.

    Läs mer
  • Kort kommentar från överåklagare Marianne Ny.

    Westminster Magistrates Courti London beslutade på tisdagen att Julian Assange ska släppas fri mot borgen. Beslutet överklagades av den brittiska åklagaren. - Som jag meddelat tidigare kan jag för närvarande inte lämna någon information om vad som händer i utredningen. Ärendet handläggs nu av brittiska myndigheter, säger överåklagare Marianne Ny. Marianne Ny ger inga övriga kommentarer i ärendet. Så snart ny information kan lämnas kommer den att publiceras på www.aklagare.se.

    Läs mer
  • Korta fakta om lagen (2003:148) om straff för terroristbrott presenteras här.

    Lagen är uppbyggd så att den omfattar en uppräkning av olika brott - en brottskatalog. Dit hör bland annat mord, dråp, grov misshandel, människorov, mordbrand och sabotage. För att klassas som terroristbrott krävs dessutom att gärningen allvarligt kan skada en stat eller mellanfolklig organisation. Med detta avses att gärningen på något sätt riktas mot viktiga samhällsfunktioner. Det preciseras genom att gärningen ska ha företagits i vissa syften, antingen 1. injaga allvarlig fruktan hos befolkningen eller en viss befolkningsgrupp, 2. tvinga offentliga organ att vidta vissa åtgärder, eller 3. allvarligt destabilisera grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala funktioner. Om inte ett högre straff gäller enligt de vanliga bestämmelserna i brottsbalken är straffet för terroristbrott fängelse, i minst fyra och högst arton år eller på livstid. Om brottet bedöms som mindre grovt är straffet fängelse i minst två och högst sex år.

    Läs mer
  • Pressträff om misstänkt terroristbrott

    Måndag den 12 december klockan 12.00 anordnas en pressträff med anledning av det misstänkta terroristbrottet i Stockholm city. Medverkar gör representanter från Säkerhetspolisen och Åklagarkammaren för säkerhetsmål.

    Läs mer

    Måndag den 12 december klockan 12.00 anordnas en pressträff med anledning av det misstänkta terroristbrottet i Stockholm city. Medverkar gör representanter från Säkerhetspolisen och Åklagarkammaren för säkerhetsmål.

    Ärendet hanterades inledningsvis av jouråklagare. Chefsåklagare Tomas Lindstrand på Åklagarkammaren för säkerhetsmål tog över ansvaret som förundersökningsledare på morgonen söndag den 12 december. Utredningen bedrivs av Säkerhetspolisen. Riksåklagare Anders Perklev deltog på söndagkvällen i ett möte med Samverkansrådet mot terrorism. Samverkansrådet mot terrorism är ett samarbete mellan fjorton svenska myndigheter, som syftar till att stärka Sveriges förmåga att motverka terrorism. Rådet leds av Säkerhetspolisens generaldirektör.

    Läs mer
  • Om explosionerna i Stockholm

    Lördagen den 11 december inträffade flera explosioner i centrala Stockholm. Allt pekar på att det var ett medvetet bombdåd. En person, som betraktas som gärningsmannen, dog i samband med explosionen.

    Läs mer

    Lördagen den 11 december inträffade flera explosioner i centrala Stockholm. Allt pekar på att det var ett medvetet bombdåd. En person, som betraktas som gärningsmannen, dog i samband med explosionen.

    Personen som dog i sprängningen är ännu inte 100-procentigt identifierad, men man är i stort sett säkra på vem det är. Troligen är det är en man född 1981 med ursprung i mellanöstern som blev svensk medborgare 1992. Han har bott i Sverige ett antal år och ett antal år i England. Han är tidigare helt okänd hos Säkerhetspolisen. Bilen som sprängdes kan knytas till den här mannen. Han tros ha köpt den i slutet av november i år av en privatperson. Han hade ett bombbälte på sig, en ryggsäck med en bomb samt ytterligare föremål som han bar på. - Just nu ser det ut som att han var ensam i själva utförandet men vi vet av erfarenhet att det brukar vara flera personer involverade. Det är ett rimligt antagande att han gjorde något misstag, så att delar av utrustningen detonerade tidigare än planerat, det hela ser dock välplanerat ut. Vi utgår mer eller mindre ifrån att han haft medhjälpare, säger chefsåklagare Tomas Lindstrand. Vi vet inte idag var det var tänkt att bomben eller bomberna var tänkt att detonera. Det finns många tänkbara mål i Stockholms citykärna. Vi har inlett ett polisiärt samarbete med myndigheter i England. Ingen person har i dagsläget delgivits misstanke om brott. Chefsåklagare Tomas Lindstrand lämnade på måndagseftermiddagen över ansvaret för utredningen till vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström.

    Läs mer
  • Under tisdagskvällen och fram till onsdagens morgon gick det inte att komma in på vår webbplats på grund av överbelastning.

    Vår leverantör har bekräftat att det rör sig om en överbelastningsattack mot webbplatsen vilket gjort att den blev oåtkomlig. Leverantören har vidtagit åtgärder för att säkra driften av webbplatsen och vår förhoppning är att det fortstättningsvis ska gå bra att komma åt den för våra besökare. Webbplatsen kan dock vara lite instabil under den närmaste tiden, på grund av fortsatta försök utifrån att överbelasta den. Myndighetens webbplats ligger helt utanför myndighetens övriga IT-system och inga andra system påverkas därför. Attacken mot webbplatsen är polisanmäld. dsafsdfasdfsdf

    Läs mer
  • Överåklagare Marianne Ny kan för närvarande inte lämna några kommentarer.

    Ärendet hanteras av behöriga rättsvårdande myndigheter enligt det europeiska regelverket. Åklagaren kan därför för närvarande inte lämna några kommentarer om ärendet.

    Läs mer
  • Överåklagare Marianne Ny kommer att lämna kommentarer i Assangeärendet senare under tisdagen.

    Med anledning av medieuppgifter om att Julian Assange ska ha gripits, kommer överåklagare Marianne Ny att lämna kommentarer under senare delen av eftermiddagen tisdag den 7 december. Närmare information kommer om vid vilken tidpunkt kommentarerna kan ges.

    Läs mer
  • Överåklagare Marianne Ny, ansvarig för utredningen i Assange-ärendet är tillgänglig för frågor vid en pressträff i polishuset i Göteborg idag kl 16.45.

    Detta med anledning att det varit många frågor om det som hänt i ärendet. Det finns dock inte någon egentlig ny information att ge. Journalister som önskar delta samlas i entrén på polishuset i Göteborg, Ernst Fontells plats 3. Medtag pressleg. Observera att det råder fotoförbud i polishuset. Däremot kommer det vara möjligt att fotografera och filma i Hörsalen där pressträffen äger rum.

    Läs mer
  • Brittisk polis har i dag gripit Julian Assange. Överåklagaren ger med anledning av detta en kommentar.

    Överåklagare Marianne Ny har utfärdat den europeiska arresteringsorder som möjliggjort gripandet av Julian Assange. Den europeiska arresteringsordern grundas i sin tur på ett häktningsbeslut från Svea hovrätt den 24 november. Marianne Ny lämnar följande kommentar med anledning av dagens händelser: -Förutom gripandet har det inte hänt något nytt i utredningen, men gripandet var en förutsättning för att vi skulle kunna gå vidare. Vad som händer i utredningen härnäst har jag inte möjlighet att lämna information om. För närvarande handläggs ärendet av brittiska myndigheter, säger Marianne Ny. Åklagaren vill också poängtera att ärendet uteslutande rör Julian Assanges agerande som privatperson. -Jag vill göra klart att jag inte har utsatts för några som helst påtryckningar av politisk eller annan karaktär. Jag agerar som åklagare med anledning av misstankar om sexualbrott som begåtts i Sverige i augusti. Svenska åklagare är helt självständiga i sitt beslutsfattande, säger Marianne Ny.

    Läs mer
  • Olika regler gäller inom EU (överlämnande) och utanför EU (utlämning).

    Av rambeslutet om europeisk arresteringsorder följer att Sverige inte hur som helst kan utlämna en person som överlämnats till Sverige. När det gäller överlämnande till en annan medlemsstat finns regler som gör att den verkställande medlemsstaten (den stat som överlämnat den berörde) under vissa förhållanden måste godkänna ett vidareöverlämnande. När det däremot gäller utlämning till en stat som inte är medlem i EU gäller att myndigheterna i den medlemsstat som verkställt arresteringsordern (den stat som överlämnat personen) måste samtycka till en sådan utlämning. Sverige kan alltså inte utan ett sådant samtycke utlämna någon till t.ex. USA.

    Läs mer
  • Lägesrapport om den europeiska arresteringsordern, måndag den 6 december.

    Överåklagare Marianne Ny har lämnat de kompletteringar som brittisk polis begärt. Ärendet hanteras nu av behöriga rättsvårdande myndigheter enligt det europeiska regelverket. Åklagaren lämnar för närvarande ingen ytterligare information om handläggningen av arresteringsordern.

    Läs mer
  • Vilka regler gäller för att kunna utfärda en europeisk arresteringsorder? Vad händer sedan? Här presenteras några grundfakta.

    En åklagare får utfärda en arresteringsorder för lagföring. Arresteringsorder får utfärdas för brott som har fängelse i ett år eller mer i straffskalan. Arresteringsordern får även uppta så kalladeaccessoriska brott. Detta innebär att om en arresteringsorder utfärdas för ett brott som har fängelse ett år eller mer i straffskalan får även brott som det inte är föreskrivet ett års fängelse anges i arresteringsordern. Den eftersökte behöver inte vara häktad för ett accessoriskt brott. En arresteringsorder får endast utfärdas om det, med hänsyn till det men för den enskilde samt den tidsutdräkt och de kostnader som kan antas uppkomma, framstår som motiverat med hänsyn till brottets art och svårighetsgrad samt övriga omständigheter (den så kallade proportionalitetsprincipen). Vid denna bedömning ska man ta hänsyn till vilket straff som kan bli aktuellt, brottsofferintressen med mera. För att en arresteringsorder ska kunna utfärdas måste det finnas ett häktningsbeslut. En åklagare som har för avsikt att utfärda en arresteringsorder måste därför begära personen häktad i sin frånvaro genom en häktningsframställan, som lämnas in till tingsrätten. Tingsrätten håller därefter häktningsförhandling och beslutar om personen ska häktas eller ej. Den eftersökta personen måste vara på sannolika skäl misstänkt för brottet. Det räcker alltså inte med skälig misstanke. Efter tingsrättens beslut om häktning utfärdar åklagaren en arresteringsorder. Om det inte är känt var den eftersökta personen befinner sig skickas arresteringsorden till IPO (enheten för internationellt polissamarbete vid Rikskriminalpolisen) för efterlysning i SIS (Schengen Information System) och Interpol. Är den efterlystes vistelseort känd kan arresteringsorden skickas direkt till den behöriga myndigheten i det aktuella landet, på det språk som landet har angett. I dessa fall är det lämpligt att efterlysning ändå sker. Om det andra landet anser att arresteringsordern behöver kompletteras underrättas åklagaren för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Hur förfarandet går till i det andra landet varierar från land till land. Förutsättningarna för att vägra verkställa en arresteringsorder är särskilt reglerat. När den eftersökta personen grips ska han upplysas om arresteringsordern och innehållet i den. Han ska också informeras om sin möjlighet att samtycka till att överlämnas till det land som utfärdat arresteringsordern. Omhan inte samtycker har han rätt att höras inför den verkställande rättsliga myndigheten i det land där han gripits. Därefter är det myndigheten som beslutar om ett överlämnande ska ske. Vilken rättslig myndighet det är varierar mellan olika länder. Ärendet ska handläggas skyndsamt och inom vissa tidsfrister. Åklagaren har ansvaret för att en eftersökte förs till Sverige. Den praktiska hanteringen sköts dock av IPO. dsafsdfasdfsdf

    Läs mer
  • Högsta domstolen har beslutat att inte bevilja Julian Assange prövningstillstånd. Kompletterande uppgifter kommer att sändas till brittisk polis.

    Julian Assange är häktad i sin frånvaro för våldtäkt, sexuellt ofredande och olaga tvång. Assange har överklagat Svea hovrätts häktningsbeslut. Högsta domstolen har i dag beslutat att inte bevilja Julian Assange prövningstillstånd. För att HD ska pröva ett överklagande krävs prövningstillstånd. Det kan beviljas om ärendet bedöms ha stor betydelse för rättstillämpningen eller om det finns andra synnerliga skäl. Arresteringsordern grundas på det häktningsbeslut som nu är prövat i samtliga tre instanser. Den komplettering som brittisk polis har begärt avser uppgifter om straffen för de övriga brott, utöver våldtäkt, som Julian Assange är häktad för. De begärda uppgifterna kommer snarast att sändas över. Den tidigare arresteringsordern gäller.

    Läs mer
  • Överåklagare Marianne Ny bekräftar i dag att en europeisk arresteringsorder har utfärdats för Julian Assange.

    Hon kan för tillfället inte ge ytterligare upplysningar i ärendet, detta med hänsyn till sekretessen.

    Läs mer
  • Svea hovrätts beslut att fastställa häktningen av Julian Assange innebär att han är fortsatt internationellt efterlyst.

    Assange har den 22 november överklagat Stockholms tingsrätts beslut att häkta honom i hans frånvaro. Överklagandet har handlagts av Svea hovrätt. Under måndagseftermiddagen begärde hovrätten in yttrande från åklagaren. Hovrätten har idag den 24 november prövat överklagandet och beslutat att Assange ska vara fortsatt häktad, misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande i två fall och olaga tvång. Den internationella efterlysningen och den europeiska arresteringsordern kommer att ändras i enlighet med häktningsbeslutet. Av hänsyn till utredningen och de parter som berörs har åklagaren inte möjlighet att lämna närmare information om de misstänkta brotten eller vilka utredningsåtgärder som hittills har vidtagits.

    Läs mer
  • Överåklagare Marianne Ny har i dag den 18 november lämnat in en framställan till Stockholms tingsrätt om att häkta Julian Assange i hans frånvaro.

    - Jag begär att tingsrätten ska häkta Assange i hans frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande och olaga tvång. Bakgrunden är att han måste förhöras i utredningen och att han inte kunnat anträffas för att genomföra dessa förhör, säger förundersökningsledaren överåklagare Marianne Ny. Av hänsyn till utredningen och de parter som berörs har åklagaren inte möjlighet att just nu lämna närmare information om de misstänkta brotten eller vilka utredningsåtgärder som hittills har vidtagits. Efter häktningsförhandlingen kommer information att publiceras på www.aklagare.se om utgången av förhandlingen samt konsekvenserna av den. Marianne Ny är då också tillgänglig på telefon. Häktningsförhandlingen äger rum kl. 14 i dag i Stockholms tingsrätt.

    Läs mer
  • Med anledning av att tingsrätten beslutat häkta Julian Assange i hans frånvaro kommer han nu att efterlysas internationellt.

    Överåklagare Marianne Ny har i dag den 18 november lämnat in en framställan till Stockholms tingsrätt om att häkta Julian Assange i hans frånvaro. Tingsrätten har vid häktningsförhandling under eftermiddagen beslutat att häkta Assange i hans frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt sexuellt ofredande och olaga tvång. Som ett led i verkställandet av häktningsbeslutet kommer Assange nu att efterlysas internationellt. Av hänsyn till utredningen och de parter som berörs har åklagaren inte möjlighet att lämna närmare information om de misstänkta brotten eller vilka utredningsåtgärder som hittills har vidtagits.

    Läs mer
  • Chefsåklagaren vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål, Tomas Lindstrand, har beslutat att lägga ned förundersökningen om förberedelse till terrorbrott i samband med bombhotet i Göteborg.

    De tre personer som varit misstänkta har avförts från utredningen och inga misstankar finns längre kvar. Förundersökningen läggs ned därför att det inte längre finns anledning att anta att de tre personerna har begått något brott som kan kopplas till bombhotet i Göteborg i oktober 2010.

    Läs mer
  • Igår beslutade jag att lägga ner förundersökningen mot tre personer beträffande förberedelse till terroristbrott eftersom det numera saknas anledning att anta att de begått något brott kopplat till bombhotet mot Göteborg.

    Eftersom vissa frågor från media återkommer och jag inte har möjlighet att vara tillgänglig för alla för att svara, vill jag lämna följande information. Bombhotet Bombhotet utreds genom spaning och andra åtgärder. De vittnesuppgifter som låg till grund för misstanken om förberedelse till terroristbrott bedöms även idag som trovärdiga. Exakt vilka åtgärder som vidtas kan jag av säkerhetsskäl och på grund av sekretessbestämmelserna inte gå in på. Varför insatsen gjordes Beträffande skälen för insatsen mot de tidigare tre misstänkta personerna kan jag säga följande. Jag tillträdde som förundersökningsledare kl 01.00 den 30 oktober. De tre anhölls i sin frånvaro kl 02.11 såsom skäligen misstänkta (den lägre misstankegraden) för förberedelse till terroristbrott. Grunden för misstanken var ovan nämnda vittnesuppgifter i förening med vissa spaningsiakttagelser. Vittnesuppgifterna innehöll bland annat uppgifter om att ett attentat skulle ske i en viss del av Göteborgs centrum lördagen 30 oktober och att kanske så många som 100 personer skulle dö. Tillsammans med i första hand polisen i Västra Götaland, men även med Säkerhetspolisen, övervägde jag vilka alternativa åtgärder som stod till buds för att undvika ett attentat. Vi kom gemensamt fram till att vi inte vågade vänta längre än till cirka kl 7 på morgonen med att gripa de misstänkta och göra husrannsakningar. Att insatsen drabbade människor som utredningen ganska snabbt sedan kunde fria från misstankar är självklart ytterst beklagligt. Jag kommer inte att lämna några ytterligare uppgifter till media när det gäller grunden för misstanken eller polisinsatsen. Tomas Lindstrand Chefsåklagare Åklagarkammaren för säkerhetsmål Åklagarmyndigheten

    Läs mer
  • Förundersökning inledd om olovlig underrättelseverksamhet

    Tomas Lindstrand, chefsåklagare vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål, har beslutat att inleda en förundersökning om olovlig underrättelseverksamhet. Utredningen rör amerikanska åtgärder för att skydda USA:s beskickning i Stockholm och amerikansk personal.

    Läs mer

    Tomas Lindstrand, chefsåklagare vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål, har beslutat att inleda en förundersökning om olovlig underrättelseverksamhet. Utredningen rör amerikanska åtgärder för att skydda USA:s beskickning i Stockholm och amerikansk personal.

    Syftet med förundersökningen är att; dels utreda om brott har begåtts, dels klarlägga vem eller vilka som har begått brott (om brott har begåtts). Förundersökningen kommer att bedrivas av Säkerhetspolisen under ledning av Tomas Lindstrand, chefsåklagare vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Nu råder förundersökningssekretess i ärendet. Därför kan Säkerhetspolisen eller Tomas Lindstrand inte ge mer information för närvarande.

    Läs mer
  • Ingen ny polisutredning om Johan Liljeqvists död

    Kammaråklagare James von Reis vid Göteborgs åklagarkammare har i dag beslutat att det inte behövs någon ytterligare polisutredning om händelsen då göteborgaren Johan Liljeqvist avled i samband med ett polisomhändertagande år 2008.Åklagare på flera olika nivåer har tidigare slagit fast att ingen polisman kan misstänkas för att ha vållat Johan Liljeqvists död i samband med polisingripandet.

    Läs mer

    Kammaråklagare James von Reis vid Göteborgs åklagarkammare har i dag beslutat att det inte behövs någon ytterligare polisutredning om händelsen då göteborgaren Johan Liljeqvist avled i samband med ett polisomhändertagande år 2008.Åklagare på flera olika nivåer har tidigare slagit fast att ingen polisman kan misstänkas för att ha vållat Johan Liljeqvists död i samband med polisingripandet.

    Kammaråklagare James von Reis vid Göteborgs åklagarkammare har i dag beslutat att det inte behövs någon ytterligare polisutredning om händelsen då göteborgaren Johan Liljeqvist avled i samband med ett polisomhändertagande år 2008. Åklagare på flera olika nivåer har tidigare slagit fast att ingen polisman kan misstänkas för att ha vållat Johan Liljeqvists död i samband med polisingripandet. I samband med granskningen av ärendet i somras beslutade överåklagaren vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö att lämna över ärendet till en ny åklagare. Syftet var att denne skulle ta ställning till om brott kunde misstänkas av någon annan än polispersonal och om en ny polisutredning i så fall behövde inledas. I sitt beslut pekade överåklagaren bland annat på några iakttagelser från utredningen om hur Johan Liljeqvist togs om hand på sjukhus efter att ha transporterats dit av piketpolis. Åklagare James von Reis har gått igenom det omfattande utrednings-materialet, som tidigare tagits fram vid Åklagarmyndighetens Riksenhet för polismål, och beslutat att det inte ska inledas någon ny polisutred-ning. Åklagaren har inte funnit att det finns anledning att misstänka att något brott har begåtts vid sjukvårdens omhändertagande av Johan Liljeqvist. von Reis har även tagit ställning till om det finns anledning att misstänka brott av någon av de experter som lämnat uppgifter till polisen vid den efterföljande polisutredningen med anledning av dödsfallet. Även på den punkten kommer von Reis fram till att brott inte kan misstänkas. I beslutsmotiveringen lyfter åklagaren fram en del omständigheter som skulle kunna tala för att fel eller försummelser förekommit inom sjukvården och hos några som i efterhand lämnat sakkunniga utlåtanden. På punkt efter punkt har åklagaren dock slagit fast att ingen av dessa händelser kan leda till misstanke om brott.

    Läs mer
  • Lägesrapport Assangeärendet den 4 november

    Det är inte möjligt att bedöma när beslut kan komma. Det är för närvarande inte heller möjligt att lämna några närmare uppgifter om innehållet i utredningen. - Med hänsyn till sekretessen och berörda personer kan någon närmare information om utredningen ännu inte lämnas, säger överåklagare Marianne Ny.

    Läs mer
  • Överåklagare Gunnar Stetler vid Riksenheten mot korruption har fattat beslut att inte inleda någon förundersökning i frågan om Sahlin och biljetter till ett tennisevenemang.

    Läs beslutet i högerspalten.

    Läs mer