Aktuella pressmeddelanden

2010

  • Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket har redovisat ett regeringsuppdrag om mängdbrottshanteringen.

    Myndigheterna presenterar flera åtgärder och förslag som skapar förutsättningar för en mera effektiv mängdbrottshantering och en bättre uppföljning. De stakar också ut vägen för fortsatt samverkan kring mängdbrotten. Mängdbrott är brott där förundersökningen leds av Polisen. Exempel på sådana brott är stöld, skadegörelse och trafikbrott. De allra flesta brott som begås är just mängdbrott. Brotten drabbar många enskilda och påverkar deras vardag. Rättsväsendet har under många år arbetat för att höja effektiviteten i mängdbrottshanteringen. Även om förbättringar har uppnåtts på många håll är de totala handläggningstiderna fortfarande för långa. Regeringen gav i maj 2009 de tre myndigheterna i uppdrag att effektivisera hanteringen av mängdbrott. Målet är bättre samverkansrutiner och kortare handläggningstider. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har nu enats om en gemensam inriktning för mängdbrottsbekämpningen. Den markerar vikten av att polis och åklagare samverkar och strävar mot samma mål, nämligen en rättssäker, effektiv och enhetlig hantering av mängdbrotten. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten ska dessutom följa upp resultatet av mängdbrottshanteringen bättre. Samverkan kring mängdbrotten kommer att fortsätta och fördjupas i ett centralt mängdbrottsforum. Tillsammans med Domstolsverket lägger myndigheterna fram en modell för hur mängdbrott kan hanteras snabbare från polisanmälan till dom. Modellen bygger på ett lagförslag om att domstolarna ska kunna använda ett förenklat delgivningsförfarande. De tre myndigheterna föreslår också bland annat att regeringen närmare utreder om polis och åklagare kan få möjlighet att självständigt sköta lagföringen av fler mängdbrott än i dag. - En möjlighet för Polisen att lagföra fler brott omedelbart på platsen skulle leda till både att brott kan utredas snabbare och att resurser kan frigöras för utredning av svårare brott. Det ligger i linje med vårt arbete för att allt mer utredningsarbete ska ske direkt på brottsplatsen., säger rikspolischef Bengt Svenson. - Med en gemensam modell för hur vi ska arbeta kommer ärendena att gå fortare genom rättssystemet. Att samhället snabbt reagerar är viktigt för både brottsoffret och den misstänkte, säger riksåklagare Anders Perklev. Barbro Thorblad, generaldirektör på Domstolsverket, tillägger: - För domstolarnas del är det viktigt att vi kan minska antalet huvudförhandlingar som måste ställas in. Det avgörande är då att vi skapar bra system för delgivning. Vi tror mycket på den modell med förenklad delgivning som vi nu lägger fram.

    Läs mer
  • Den 27 maj redovisar Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Domstolsverket en rapport till regeringen.

    I maj 2009 gav regeringen Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att effektivisera hanteringen av mängdbrott. Uppdraget redovisastorsdag den 27 majför justitieminister Beatrice Ask. I samband med detta håller justitieministern, rikspolischef Bengt Svensson, riksåklagare Anders Perklev och domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad en gemensam pressträff.

    Läs mer
  • Polis och åklagare tar krafttag mot miljöbrott

    Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har tagit fram en gemensam strategi för att bättre bekämpa miljöbrott. Polis och åklagare ska stärka insatserna framför allt när det gäller de grövre miljöbrotten.

    Läs mer

    Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har tagit fram en gemensam strategi för att bättre bekämpa miljöbrott. Polis och åklagare ska stärka insatserna framför allt när det gäller de grövre miljöbrotten.

    - Den mer allvarliga och ibland gränsöverskridande miljöbrottsligheten genererar mycket pengar. Det handlar till exempel om avfallshantering och citesbrott, alltså handel med utrotningshotade djur och växter, säger chefsåklagare Mats Palm vid riksenheten för miljö och arbetsmiljömål. - Att upptäcka och utreda miljöbrott kräver speciella kunskaper och är tidskrävande. Vi behöver förbättra våra kunskaper och arbetsmetoder när det gäller att bekämpa framför allt den grövre miljöbrottsligheten, säger Henrik Forssblad poliskommissarie på Rikspolisstyrelsen. I dag anmäls de flesta miljöbrott som en följd av den kontrollverksamhet som tillsynsmyndigheter, kommuner och länsstyrelser bedriver. Utredningarna görs av särskilt utbildade miljöbrottsutredare. Totalt finns ett drygt 70-tal miljöbrottsutredare vid polismyndigheterna i Sverige. Förundersökningen leds av någon av det tjugotal miljöåklagare som finns vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Strategin innehåller åtgärder som syftar till att öka upptäcktsrisken för dem som begår miljöbrott, att effektivisera samverkan med tillsynsmyndigheterna, att höja kunskapen om miljöbrott inom rättsväsendet och att stärka arbetet mot gränsöverskridande miljöbrottslighet. Bland annat ska polisens underrättelseverksamhet om miljöbrott förbättras, Åklagarmyndigheten avser att inrätta en särskild miljöåklagarberedskap och en handlingsplan för gränsöverskridande miljöbrottslighet ska tas fram. - De företag och personer som ägnar sig åt olaglig miljöverksamhet i Sverige kommer att få det besvärligare, säger Henrik Forssblad.

    Läs mer
  • Åklagarmyndigheten har beslutat att göra en egen granskning av de strafförelägganden för bland annat brott mot sexköpslagen som granskats av radioprogrammet Kaliber.

    Skälet är att få en klarhet i tillämpningen av riksåklagarens riktlinjer om beräkning av dagsböter. Granskningen ska göras av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm. - Det är viktigt att vi får veta om det finns några fel i tillämpningen av nuvarande system för beräkning av dagsbotens storlek. Jag har dock inte bilden av att åklagare skulle se milt på brott mot sexköpslagen, säger riksåklagare Anders Perklev. Bakgrund Radioprogrammet Kaliber har i två program undersökt dagsbotbeloppets storlek i domstolar och i strafförelägganden och kommit fram till att många betalar för låga böter i förhållande till vad de tjänat. En av de brottstyper man undersökt är brott mot sexköpslagen (lagen om köp av sexuell tjänst). Under år 2009 utfärdade åklagare cirka 55 000 strafförelägganden. 95 av dessa avsåg köp av sexuell tjänst.

    Läs mer
  • En person har gripits misstänkt för grovt folkrättsbrott alternativt mord.

    Internationella åklagarkammaren Stockholm och Rikskriminalpolisens krigsbrottskommission har gripit en person misstänkt för grovt folkrättsbrott alternativt mord. Brotten har begåtts i Kosovo i maj 1999. Häktningsframställan ska lämnas in senast fredag den 9 april. Åklagaren kan för närvarande inte lämna ytterligare upplysningar om ärendet. Frågorom Rikskriminalpolisens krigsbrottskommission besvaras av pressekreterare Varg Gyllander på Rikskriminalpolisen.

    Läs mer
  • Sveriges juriststudenter vill jobba på UD, Åklagarmyndigheten och EU-kommissionen. I förra veckan tog Åklagarmyndigheten emot andra pris i den så kallade FöretagsBarometern.

    Listan över "Sveriges mest attraktiva arbetsgivare" tas varje år fram av företaget Universums så kallade företagsbarometer. Universum frågade nästan 17 000 studenter inom ekonomi, teknik, data/IT och juridik var de helst vill arbeta efter avslutade studier. Medelåldern hos de tillfrågade universitets- och högskolestudenterna är strax under 25 år och 30 procent av dem tar examen i år. Juriststudenter vill helst arbeta på UD, Åklagarmyndigheten eller EU-kommissionen. Polisen, Säpo och kriminalvården ligger också bra till. Åklagarmyndigheten placerade sig på andra plats i Företagsbarometern redan 2009, på femte plats 2008 och sjätte 2007.

    Läs mer
  • Person begärd häktad för mord i Göteborg

    En person, som sedan tidigare är häktad för försök till grov våldtäkt och rån den 20 december 2009 i Göteborg, har den 24 mars begärts häktad för mord den 30 december i 2009 i Göteborg.

    Läs mer

    En person, som sedan tidigare är häktad för försök till grov våldtäkt och rån den 20 december 2009 i Göteborg, har den 24 mars begärts häktad för mord den 30 december i 2009 i Göteborg.

    Häktningsförhandlig kommer att äga rum på Göteborgs tingsrätt på förmiddagen den 25 mars. Det finns inga möjligheter att lämna detaljer kring utredningen, men kammaråklagare Ulrika Åberg kommer att vara tillgänglig på telefon mellan kl. 13 och 15, efter häktningsförhandlingen, för att svara på allmänna frågor kring förundersökningen. I övrigt hänvisas till polisens informationsenhet i Göteborg, via Polisens växel 114 14.

    Läs mer
  • Åklagaren har lämnat in stämningsansökan till Falu tingsrätt.

    Stämningsansökan - åtalet - finns i högerspalten. Samtliga inblandade personers namn har avidentifierats.

    Läs mer
  • Tisdagen den 23 mars 2010 kommer åtal att väckas vid Falu tingsrätt i ärendet om mordet på Falukvinnan Linda Chen.

    Samma dag kl. 13.00 kommer en pressträff att arrangeras på hotell Scandic Lugnet, Svärdsjögatan 51 (Lugnetleden) i Falun. Vid pressträffen kommer förbeställda förundersökningsprotokoll att lämnas ut på cd-skiva. Ett antal protokoll på cd-skiva kommer, efter attåtalet givits in, att postas till de som begärt det. Ytterligare ett antal cd-skivor kommer att finnas tillgängliga vid pressträffen. De som önskar sådana ombeds kontakta polisen innan träffen så att tillräckligt antal kan tas fram. Polismyndigheten kommer att ta ut en avgiftpå 120 kr/protokoll. Kammaråklagare Niclas Eltenius meddelar: Vid pressträffen kommer en allmän bakgrund och information kring åtalet gentemot Mats Alm att ges. Åklagarna kommer att översiktligt presentera åtalet och vilken bevisning som åberopas. Däremot kommer åklagarna inte att argumentera i detalj kring bevisläget eller det som i övrigt skall äga rum vid den kommande huvudförhandlingen i domstol. Det kommer att ges tillfälle till frågor till åklagarna och närvarande från polisen. Ett önskemål är att samla frågorna till själva pressträffen och att det i möjligaste mån inte därefter även påkallas enskilda intervjuer. Innan pressträffen och under tiden fram till huvudförhandling, liksom under det att huvudförhandlingen pågår, kommer åklagarna inte att uttala sig. Visst material kommer att sekretessbeläggas även efter att åtalet väckts. Stämningsansökan kommer att - med avidentifiering av inblandade bevispersoner - finnas tillgänglig på www.aklagare.seefter det att åtalet givits in.

    Läs mer
  • Riksåklagaren beslutade i februari 2009 att överlämna samtliga ärenden som gäller Thomas Quick (numera Sture Bergwall) till Riksenheten för polismål, för att ta ställning till om det finns anledning att initiera resningsförfarande. I april 2009 begärde Thomas Quick resning i ett av de mord som han är dömd för; mordet på den israeliske turisten Yenon Levi. Överåklagare Björn Ericson vid Riksenheten för polismål motsatte sig inte resning och resning beviljades i december 2009 av Svea hovrätt. Då det är fråga om en tingsrättsdom hanteras ärendet av Åklagarkammaren i Falun, enligt gängse rutiner, med bistånd från City åklagarkammare i Stockholm. Thomas Quick har ännu inte begärt resning i övriga mål. Handläggningen på Riksenheten för polismål pågår dock i dessa ärenden enligt riksåklagarens beslut.

    Läs mer
  • Misstänkt för KTH-hot släppt

    Den man som den 15 mars anhölls misstänkt för hotet mot KTH i Stockholm har släppts av åklagaren. Misstankarna kvarstår men det finns inte längre skäl att hålla mannen anhållen.

    Läs mer

    Den man som den 15 mars anhölls misstänkt för hotet mot KTH i Stockholm har släppts av åklagaren. Misstankarna kvarstår men det finns inte längre skäl att hålla mannen anhållen.

    Ett hot riktat mot Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm publicerades den 13 mars på Internet. Hotet visade sig vara publicerat från en dator i Göteborg. En man anhölls på sannolika skäl misstänkt för grovt olaga hot. Mannen har medgett att han publicerat texten men förnekar brott. - Mannens dator har tagits i beslag och vi har hämtat in annan relevant information i ärendet. Det finns därför, enligt min mening, ingen risk för att han skulle undanröja bevis. Inte heller finns det skäl att tro att han skulle fortsätta begå brott eller avvika. Det saknas därför skäl för häktning och jag har beslutat att han inte längre ska vara anhållen. Misstankarna kvarstår dock, säger kammaråklagare Lars Lindman i Göteborg som leder förundersökningen. Inga övriga uppgifter kan för närvarande lämnas i utredningen.

    Läs mer
  • Överåklagare Björn Ericson har beslutat lägga ned förundersökningen om misstänkt tjänstefel av en polis. Det finns inte anledning att anta att brott har förövats av någon polis.

    Överåklagare Björn Ericson har överprövat ett tidigare åklagarbeslut om att lägga ned en förundersökning. Ärendet rörmisstanke omtjänstefel av en polis i samband med att en man avled i Göteborg i april 2008. Björn Ericson kommer till samma slutsats som den tidigare åklagaren; det finns inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats av någon polis.

    Läs mer
  • Flera ton rullningslager beslagtagna

    Vid husrannsakningar på två platser i Sverige beslagtogs den 3 mars flera ton rullningslager (bland annat kullager), som misstänks vara förfalskade. Ett mindre företag misstänks ha importerat och sålt vidare rullningslagren.

    Läs mer

    Vid husrannsakningar på två platser i Sverige beslagtogs den 3 mars flera ton rullningslager (bland annat kullager), som misstänks vara förfalskade. Ett mindre företag misstänks ha importerat och sålt vidare rullningslagren.

    Onsdag den 3 mars genomfördes husrannsakningar i två lokaler i Mellansverige som tillhör ett mindre företag. Samtidigt anhölls fyra personer i företagets ledning. Brottsrubriceringen är varumärkesintrång, som består i att företaget misstänks ha importerat och sålt vidare förfalskade rullningslager, bland annat kullager. Målsägande och anmälare i utredningen är Aktiebolaget SKF. - Det är för tidigt att uttala sig om omfattningen av brottsligheten, men utredningen hittills visar att det rör sig om ett flertal leveranser av olika typer av förfalskade rullningslager till företag i Sverige under knappt ett års tid, säger kammaråklagare Henrik Rasmusson vid Internationella åklagarkammaren Stockholm som leder utredningen. Flera ton En stor mängd misstänkt förfalskade rullningslager har tagits i beslag i företagets lokaler. - Det rör sig om sammanlagt cirka 6 500 rullningslager. Vikten är drygt två ton, säger Henrik Rasmusson. Kan vara farligt Det kan vara förenat med stora risker att montera in förfalskade rullningslager i exempelvis fordon och maskiner, eftersom det kan finnas brister i kvalitet och prestanda jämfört med äkta lager. Detta kan medföra fara för allvarliga person- och egendomsskador. - Den fortsatta utredningen får visa om det funnits någon konkret risk för skador i detta fall, säger Henrik Rasmusson. Förfalskade rullningslager har tidigare påträffats vid polisinsatser i flera andra europeiska länder. Tillverkningen sker troligen i Kina.

    Läs mer
  • Riksåklagaren överklagar inte Sturebydom

    Riksåklagaren har i dag fattat beslut att inte överklaga hovrättens dom när det gäller mordet i Stureby. Ny lagstiftning gör att ett avgörande av Högsta domstolen inte skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen.

    Läs mer

    Riksåklagaren har i dag fattat beslut att inte överklaga hovrättens dom när det gäller mordet i Stureby. Ny lagstiftning gör att ett avgörande av Högsta domstolen inte skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen.

    I hovrätten dömdes två 16-åringar för mord och anstiftan av mord till sluten ungdomsvård i ett år och åtta månader. Påföljden motsvarar tio års fängelse för en vuxen person. Det kan, enligt riksåklagarens uppfattning, starkt ifrågasättas om påföljden står i proportion till det synnerligen allvarliga brott som har begåtts. Ny lagstiftning När brotten begicks var straffet för mord fängelse i tio år eller på livstid. Samma straffskala gällde anstiftan av mord. Från och med den 1 juli 2009 är straffskalan fängelse i lägst tio år och högst 18 år eller på livstid. Syftet med ändringen var att möjliggöra en mer nyanserad straffmätning för mord och en högre straffnivå för brottet. - Det är inte uteslutet att utgången i målet skulle ha blivit annorlunda om den nya lagstiftningen hade tillämpats i det aktuella fallet, säger riksåklagare Anders Perklev. Dessutom har regeringen nyligen föreslagit ny lydelse av vissa andra bestämmelser som har betydelse för straffets längd. Ändringarna syftar bland annat till att ge försvårande och förmildrande omständigheter ett ökat genomslag vid bedömningen av straffvärdet för brott. De föreslås träda i kraft den 1 juli 2010. För att Högsta domstolen ska ta upp ett mål till prövning krävs att ett avgörande skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. - Eftersom straffskalan för mord har ändrats sedan brotten begicks och en ny lagstiftning om förmildrande och försvårande omständigheter förväntas träda i kraft inom kort skulle ett avgörande av Högsta domstolen inte vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. Jag avstår därför från att överklaga hovrättens dom, säger Anders Perklev.

    Läs mer
  • Åklagarmyndigheten har lämnat årsredovisning för 2009 samt budgetunderlag för åren 2011-2013 till regeringen. År 2009 innebar förbättrade resultat och en god måluppfyllelse.

    Antalet lagförda misstänkta har ökat och genomsnittstiden för att hantera ärenden har minskat. Produktiviteten har ökat, då varje åklagare i genomsnitt har avgjort väsentligt fler ärenden än året innan. Inflödet av ärenden till myndigheten har ökat under hela 2000-talet och även under 2009. För att möta ärendeutvecklingen har Åklagarmyndigheten fått anslagstillskott under de senaste åren. De utökade anslagen har till största delen använts till att förstärka den operativa verksamheten. Under 2009 ökade antalet anställda med cirka 100 personer. Under perioden 2006- 2009 har produktiviteten ökat med ca 5 procent. Det har uppnåtts genom en rad effektiviseringsåtgärder, bland annat sammanslagningar av åklagarkammare. Under 2009 har bekämpningen av ekobrott förstärkts och koncentrerats till sex orter. En ny riksenhet har bildats för miljö- och arbetsmiljöbrott. Den centrala styrningen och uppföljningen har också förstärkts under året, genom att fyra områdesansvariga överåklagare har inrättats. En viktig uppgift för de områdesansvariga överåklagarna är att åstadkomma en jämnare arbetsbörda mellan åklagarkamrarna och att arbeta för mer enhetliga resultat. Anslagsbegäran för ökat ärendeinflöde En gemensam prognos från rättsväsendets myndigheter beräknar att ärendeinflödet kommer att fortsätta öka under de närmaste åren. I budgetunderlaget har Åklagarmyndigheten därför begärt anslagsökningar för åren 2011-2013 för att möta ett ökat ärendeinflöde, men där effektiviseringar beräknas kunna göras även i fortsättningen. Myndigheten begär också ytterligare anslag för satsningar inom vissa prioriterade områden, som grov organiserad brottslighet och ungdomsbrott.

    Läs mer
  • Granskning av vålds- och sexualbrott

    Handläggningen av vålds- och sexualbrott i nära relationer har förbättrats sedan 2005. Vid brott mot barn finns dock brister i vissa utredningar. Det visar en rapport från Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg. En överåklagare får ett nationellt ansvar för bekämpning av sådana brott.

    Läs mer

    Handläggningen av vålds- och sexualbrott i nära relationer har förbättrats sedan 2005. Vid brott mot barn finns dock brister i vissa utredningar. Det visar en rapport från Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg. En överåklagare får ett nationellt ansvar för bekämpning av sådana brott.

    Åklagarmyndigheten har genomfört en tillsyn av handläggningen av vålds- och sexualbrott i nära relationer mellan personer över 15 år samt vålds- och sexualbrott mot barn. Syftet har varit att klarlägga om verksamheten når upp till de krav som kan ställas. - Vi har gjort motsvarande studier tidigare av brott mot vuxna, men det är första gången som vi också gör en sådan tillsyn av brott mot barn, säger överåklagare Marianne Ny vid Utvecklingscentrum Göteborg. För brott mot vuxna har handläggningen förbättrats jämfört med de tidigare inspektionerna (2005 och 2007). Ytterligare åtgärder kan dock fortfarande vidtas, enligt rapporten. Granskningen visar att det också finns flera åtgärder att vidta vid brott mot barn. Ett tydligt mönster i undersökningen är att offer och misstänkt känner varandra. Många anmälningar, särskilt vid brott mot barn, görs först när det gått en tid efter själva brottet vilket försvårar utredningarna. Några andra iakttagelser i undersökningen är: •Flera granskade förundersökningar kan fungera som goda exempel för åklagarna. •Åklagarna bör i större utsträckning begära målsägandebiträde för vuxna, och för barn målsägandebiträde eller så kallad särskild företrädare. •Läkarundersökningar bör göras oftare än i dag och poliser bör i större utsträckning dokumentera personskador. •Misstänkta personer bör förhöras i större utsträckning. Vidare konstaterar undersökningen att handläggningstiderna vid brott mot barn ibland är för långa. - År 2006 infördes åklagarbefattningar som specialister på relationsvåld. Det har ökat kvaliteten i utredningarna, visar en utvärdering vi har gjort. Vi har också deltagit i arbetet med att införa så kallade barnahus i Sverige samt tagit fram utbildningar om bland annat relationsvåld och bemötande av brottsoffer. Men granskningen visar att vi måste fortsätta vårt utvecklingsarbete så att vi kan få ännu bättre utredningar, säger Marianne Ny. - Rapporten visar tydligt att det finns förbättringar att göra inom framförallt området brott mot barn. Jag har därför beslutat att ge överåklagaren Eva Lundström ett nationellt ansvar för att samordna vår bekämpning av brott i nära relationer och särskilt mot barn, säger riksåklagare Anders Perklev.

    Läs mer
  • Polis och åklagare har nu en gemensam organisation för bekämpning av immaterialrättsliga brott. Syftet är att genom specialisering effektivisera arbetet.

    Från den 1 januari 2010 finns en polisiär samordnare, Paul Pintér, för immaterialrättsliga brott. Paul Pintér är placerad vid Länskriminalen Stockholm och ska ansvara för den nationella samordningen av immaterialrättsbrotten inom Polisen. Under första halvåret 2010 bildas tre grupper inom Polisen för att exklusivt utreda immaterialrättsliga brott. Grupperna kommer att bestå av vardera tre personer och placeras vid polismyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. År 2008 inrättade Åklagarmyndigheten två befattningar som åklagare med nationellt ansvar för handläggning av immaterialrättsbrott. De två åklagarna, Fredrik Ingblad och Henrik Rasmusson, tillhör sedan den 1 januari 2010 Internationella åklagarkammaren Stockholm. - Att utse de två specialiståklagarna var ett viktigt steg. Med Polisens satsning på särskilda resurser skapas ännu bättre gemensamma förutsättningar för att utreda dessa brott, säger överåklagare Björn Blomqvist vid riksåklagarens kansli.

    Läs mer
  • I ett remissvar föreslår Åklagarmyndigheten att bemannad inpassering med larmbågar permanent införs vid alla domstolar.

    Åklagarmyndigheten har lämnat remissvar på utredningen Ökad säkerhet i domstol (SOU 2009:78). Myndigheten delar utredningens bedömning att det finns ett klart uttalat behov av att utöka möjligheterna till säkerhetskontroll i domstolarna. Till skillnad från utredningen föreslår Åklagarmyndigheten att bemannad inpasseringskontroll med larmbågar införs permanent vid entrén till alla domstolar. Som ett komplement föreslås också att domstolen vid en konkret hotbild ska kunna besluta om att säkerhetskontrollen genomförs av poliser.

    Läs mer
  • Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har gemensamt granskat utredningen av mordet på Pernilla Hellgren i Falun i juni 2000.

    Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten beslutade den 10 juli 2009 att gemensamt granska de åtgärder som vidtogs av polis och åklagare i samband med utredningen av mordet på Pernilla Hellgren i Falun i juni 2000. Granskningen syftar till att undersöka om ärendet handlagts i enlighet med de rutiner som gäller för brott av den här svårhetsgraden, och om de åtgärder som vidtogs under spaningsarbetet var väl avvägda med hänsyn till brottets art. Granskningen har genomförts av en inspektionsgrupp under ledning av professor Leif GW Persson, Rikspolisstyrelsen, och vice överåklagare Mikael Björk, Åklagarmyndigheten. Inspektionsgruppen vill rikta allvarlig kritik mot det sätt på vilket utredningen genomförts. Bland annat har man saknat en beredskap för den här typen av händelser, de resurser som sätts in i inledningsskedet har varit otillräckliga och de som ansvarat för ledningen av utredningen har i allt väsentligt saknat erfarenhet av att utreda spaningsmord. Den viktiga inre spaningen har eftersatts, arbetet har brustit i systematik och kontinuitet och inspektionsgruppen konstaterar att om man arbetat på vedertaget sätt, med tillräckliga resurser och kompetens hade man kunnat få in gärningsmannen i utredningen inom de närmaste månaderna efter mordet. Den stora bristen är avsaknaden av en övergripande utredningsstrategi och oförmågan att hålla fast vid en systematisk och vedertagen arbetsmetod. Redan i januari, sex månader efter mordet, finns han dock med i utredningsmaterialet efter en inre spaning som genomförts av personal vid Riksmordkommissionen. Utifrån de ingångsvärden som gällt för den spaningen tillhör han också de tio mest intressanta tänkbara gärningsmännen på den lista som Riksmordkommissionen tagit fram. När Riksmordkommissionen lämnar Falun två månader senare, i mars 2001, kommer man dock inte att följa upp denna inre spaning. Gärningsmannen glöms helt enkelt bort. Istället har man redan på hösten samma år helt lämnat det vedertagna och systematiska utredningsarbetet därhän för att istället övergå till att bearbeta tips från allmänheten om tänkbara gärningsmän samt ta DNA-prov på dessa. Totalt har man, under de knappt åtta år som utredningen pågår, topsat närmare åtta hundra personer varav ingen som gett träff på gärningsmannens DNA. I november 2006 får man så in ett tips om gärningsmannen men detta ligger fortfarande obearbetad sexton månader senare, i april 2008, då Engla Höglund mördas. Skälet till att detta inte görs är att utredningen helt saknat resurser. Från och med hösten 2002 består utredningen av 1-2 personer som arbetar deltid med den. Den ansvarige spaningsledaren har vid flera tillfällen begärt mer resurser utan att få några och man har således inte ens haft möjlighet att kontinuerligt granska inkommande tips. Inspektionsgruppen vill här rikta allvarlig kritik mot den operativa ledningen för polisen i Dalarna för att utredningen inte fått de resurser som krävts för att den skall kunna genomföra sitt uppdrag. De brister som konstaterats i samband med utredningen av mordet på Penilla Hellgren är på intet vis unika för Dalapolisen. Medlemmarna i Inspektionsgruppen har gjort liknande iakttagelser på flera håll i landet och våra intervjuer med personalen vid Riksmordkommissionen bekräftar också denna bild. För att åtgärda dessa brister föreslås bland annat följande. Varje polismyndighet måste försäkra sig om att man kan uppfylla bemanningskraven enligt polisens metodstöd för utredning av grova brott (PUG). Eftersom spaningsmord är sällsynta brott finns det därför anledning för landets mindre polismyndigheter att inleda samverkan med närliggande myndigheter så att man vid behov har de personella resurser som krävs för att genomföra utredningen med full spaningsstyrka enligt PUG.Detta kräver en på förhand upprättad beredskaps- och handlingsplan för sådana brott där de samverkande myndigheterna dels har öronmärkt personal för uppgiften, dels har upprättat överenskommelser om vilka personella och andra resurser som man vid behov skall kunna erbjuda en annan myndighet.Riksmordkommissionen behöver förstärkas från nuvarande åtta till tretton personer för att kunna ge fullt stöd till två samtidigt pågående utredningar av det här slaget. Regelverket, vad gäller deras samarbete med de lokala myndigheter som de biträder, måste också göras klarare. Bland annat i form av fortlöpande kontroll av hur utredningsarbetet fortskridit.En ny granskningsfunktion bör inrättas vid utredningen av så kallade spaningsmord genom att vi inför ett system med revisorer - erfarna mordutredare som inte deltagit i utredningen - som med fräscha ögon går in och granskar arbetet så fort en utredning kört fast.Utredningar av grova våldsbrott ställer stora krav på kunskaper om sådana brott samt tidigare praktisk utredningserfarenhet. Vi vill därför inrätta en nationell kriminalpolisutbildning för våldsbrottsutredare.Vad gäller det datastöd som står till polisens förfogande vid utredning av grova brott finns det två problem i samband med detta. Dels är de olika registren föråldrade och svåra att söka i, dels är de otillförlitliga då inläggning och uppdatering inte har skötts konsekvent. Avslutningsvis har vi därför lämnat olika förslag hur man inom ramen för de redan existerande datasystemen skall kunna åtgärda dessa problem.

    Läs mer
  • Pressinbjudan

    Professor Leif GW Persson och vice överåklagare Mikael Björk presenterar sin granskning av Dalapolisens och Åklagarmyndighetens utredning av mordet på Pernilla Hellgren i juni 2000.

    Läs mer

    Professor Leif GW Persson och vice överåklagare Mikael Björk presenterar sin granskning av Dalapolisens och Åklagarmyndighetens utredning av mordet på Pernilla Hellgren i juni 2000.

    Tid: torsdag 4 februari kl 11:00 Plats: Rikspolisstyrelsen, Polhemsgatan 30 i Stockholm Medtag pressleg. Välkomna!

    Läs mer
  • Chefsåklagare Peter Claeson har i dag väckt åtal vid Solna tingsrätt för dråp mot den läkare som misstänks ha förgiftat en liten flicka på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

    Den bevisning som åtalet grundar sig på är dels de rättsmedicinska och medicinska utredningarna, dels vittnesuppgifter som lämnats av de personer som var närvarande i sjukhussalen i anslutning till att barnet avled. Peter Claeson avser att med den åberopade bevisningen styrka bland annat: -att den lilla flickan tillfördes narkosmedlet Thiopental strax innan hon avled, -att det var den misstänkta läkaren som personligen tillförde medlet till flicka, -att läkemedlet orsakade flickans död, -att ingen har ordinerat läkemedlet, -att det inte var medicinskt motiverat att ge flickan läkemedlet, -att läkemedlet inte har tillförts av misstag. I utredningen har inte heller framkommit något som ger anledning att ifrågasätta Rättsmedicinalverkets analysresultat. - Sammantaget anser jag att bevisläget är sådant att jag kan förvänta mig en fällande dom, säger chefsåklagare Peter Claeson. Utöver vad som angetts ovan kommer chefsåklagare Peter Claeson inte att lämna ytterligare kommentarer eftersom han inte vill förekomma den kommande processen i domstol.

    Läs mer
  • Åklagare utsedd i Quick-ärende

    Chefsåklagare Eva Finné kommer att handlägga ärendet om mordet på den israeliske medborgaren Yenon Levi, där Thomas Quick (numera Sture Bergwall) år 1997 dömdes för mordet.

    Läs mer

    Chefsåklagare Eva Finné kommer att handlägga ärendet om mordet på den israeliske medborgaren Yenon Levi, där Thomas Quick (numera Sture Bergwall) år 1997 dömdes för mordet.

    Svea Hovrätt beviljade i december 2009 Sture Bergwall resning i målet om mordet på den israeliske medborgaren Yenon Levi och överlämnade målet för handläggning vid Falu tingsrätt. Bergwall dömdes vid Hedemora tingsrätt år 1997 för mordet. Enligt Åklagarmyndighetens normala rutiner innebär Svea hovrätts beslut att ärendet därmed ska handläggas av Åklagarkammaren i Falun. På grund av hög arbetsbelastning på Falukammaren, med flera pågående stora och komplicerade ärenden, kommer Eva Finné på City åklagarkammare i Stockholm att bistå Falukammaren genom att ta över handläggningen. Även detta är en åtgärd enligt de normala rutinerna och har beslutats i samråd mellan cheferna i Falun och City samt områdesansvariga överåklagare. Eva Finné har andra pågående ärenden och kommer successivt att sätta sig in i ärendet. Hon har ännu inte tagit del av handlingarna och kan därför inte lämna någon kommentar.

    Läs mer
  • Åklagarmyndighetens verksamhetsresultat förbättrades under 2009 inom samtliga områden som mäts och redovisas.

    Antalet ärenden somkommer in från Polisen till Åklagarmyndigheten har under en rad av år ökat stadigt. Utvecklingen fortsatte även under 2009, men antalet ärenden som avslutats ökade ännu mer. Även lagföringsandelen ökade. Genomströmningstiderna, det vill sägaden tid det tar från det att ett ärende kommer in till det att åklagaren fattat beslut, har minskat.

    Läs mer
  • Tre personer åtalas för att ha ställt ut osanna fakturor på stora belopp till Cancerfonden och Röda korset. En av personerna har ingått i organisationernas chefsgrupp medan de andra två varit leverantörer.

    Chefsåklagare Alf L Johansson vid Åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption har idag vid Stockholms tingsrätt, avd 1, väckt åtal mot tre personer. Enligt åtalet har de under tiden 2000-2003 och 2004-2009 vilselett Cancerfonden respektive Röda Korset genom att ställa ut osanna fakturor till de bägge organisationerna. Organisationerna har sedan betalat ut belopp som de åtalade fördelat mellan sig. En av personerna tillhörde organisationernas chefsgrupp medan de andra två åtalade har varit leverantörer av tjänster till organisationerna men också ställt ut osanna fakturor. De utbetalade beloppen har för Cancerfonden uppgått till 2,5 miljoner kronor och för Röda Korset till 5,2 miljoner kronor. Den tidigare ledningspersonen påstås också att på egen hand ha ställt ut och fått betalt för osanna fakturor till Cancerfonden till ett belopp av 390 000 kronor. De bägge leverantörerna påstås inte haft något samröre med varandra. Gärningarna har rubricerats som grovt bedrägeri alternativt grov trolöshet mot huvudman. Åklagaren har även väckt åtal mot ledningspersonen för grovt mutbrott och mot leverantörerna för grov bestickning samt för grovt bokföringsbrott och grovt försvårande av skattekontroll. Vidare har åklagaren yrkat på skadestånd, förverkanden, företagsbot för leverantörsbolagen samt näringsförbud för samtliga åtalade. I utredningen har chefsåklagaren biträtts av en av riksenhetens ekonomer samt av kriminalpolis från Länskriminalpolisen i Stockholm.

    Läs mer
  • Åklagarkammaren i Örebro, Internationella åklagarkammaren Stockholm samt alla myndighetens enheter i Göteborg packar just nu sina flyttkartonger.

    Den 15 januari inleddes flytten av Åklagarkammaren i Örebro till nya lokaler. Kammaren flyttar från Klostergatan till Drottninggatan 42, fortfarande i centrala Örebro. Flytten beräknas vara klar på måndag den 18 januari. Postadress och telefonnummer kommer att vara samma som tidigare. Den 15 januariflyttade även Internationella åklagarkammaren Stockholm till ny lokal, flytten sker inom Kungsholmen, till Hantverkargatan 25A, inte långt från Ekobrottsmyndigheten. Även här är övriga kontaktuppgifter även fortsättningsvis desamma som före flytten. Den 25 januari flyttar alla våra Göteborgsenheter från sina lokaler på Västra hamngatan och blir granne med Ulleviarenan. Den nya besöksadressen blir Ernst Fontells plats. Göteborgs åklagarkammare, Internationella åklagarkammaren Göteborg, Utvecklingscentrum Göteborg samt Riksenheten för miljö-och arbetsmiljömål flyttar in i Göteborgs nya rättscentrum som byggts i anknytning till det gamla polishuset. I rättcentrumområdet huserar Polisen, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och Göteborgs Tingsrätt. Förutom ny besöksadress kommer alla enheter få egna boxadresser, växel- och telefonnumren kommer att vara samma som tidigare.

    Läs mer
  • Åklagarmyndighetens verksamhetsplan är det dokument som anger de övergripande prioriteringar och mål som riksåklagaren beslutat för år 2010.

    Till verksamhetsplanen hör också bilagor med detaljerade mål, planer och uppdrag för olika delar av verksamheten. Verksamhetsplanen och dess bilagor är levande dokument som uppdateras under året om uppdrag, resurser eller prioriteringar förändras.

    Läs mer
  • En 43-årig man från Bosnien-Hercegovina har i dag gripits i norra Sverige, misstänkt för grovt folkrättsbrott (=krigsförbrytelser), mord, människorov och medhjälp till människorov.

    Förundersökningsledare är kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Han kommer att senast på torsdag ta ställning till om mannen ska begäras häktad. Häktningsförhandlingen kommer i så fall att äga rum vid Stockholms tingsrätt. 43-åringen, som är svensk medborgare, har under maj-augusti 1992 tjänstgjort som lägervakt i ett fångläger i Bosnien-Hercegovina, där civila bosnienserber förvarades. Misstankarna om krigsförbrytelser gäller grova överträdelser av Genèvekonventionerna, bland annat medverkan till olagliga frihetsberövanden av civilpersoner, tortyr och våld som medfört svårt lidande för de drabbade, samt omänsklig behandling genom hot och ärekränkningar. -Genom internationella konventioner har Sverige åtagit sig att efterspana personer som kan misstänkas för brott mot den humanitära rätten, att utreda deras gärningar och att om möjligt lagföra dem. Det finns också ett Rådsbeslut från EU med samma innebörd, säger Magnus Elving. Förundersökningen har pågått i Sverige under en längre tid och bedrivits av Krigsbrottskommissionen vid Rikskriminalpolisen. Detta är det första fall som Krigsbrottskommissionen utrett som kan komma att leda till åtal. -Det har förekommit ett omfattande internationellt samarbete med många länder och med FN-tribunalen i Haag. Fler än 70 personer har hittills förhörts. Ingen ytterligare information om förundersökningen än det som framgår av pressmeddelandet kommer att lämnas. Allmänna frågor om Krigsbrottskommissionen besvaras av Rikskriminalpolisen.

    Läs mer
  • Ärendet med den stulna skylten från Auschwitz har överlämnats till Åklagarkammaren för säkerhetsmål för fortsatt handläggning.

    Åklagarkammaren för säkerhetsmål handlägger i första hand säkerhets- och terroristmål.

    Läs mer
  • Polis åtalas för grov våldtäkt

    Chefsåklagare Monica Mimer vid riksenheten för polismål har i dag den 5 januari 2010 väckt åtal vid Uppsala tingsrätt mot en polisman anställd vid säkerhetspolisen.

    Läs mer

    Chefsåklagare Monica Mimer vid riksenheten för polismål har i dag den 5 januari 2010 väckt åtal vid Uppsala tingsrätt mot en polisman anställd vid säkerhetspolisen.

    De åtalade gärningarna är dels grov våldtäkt, dels övergrepp i rättssak. Brotten har ägt rum i Uppsalatrakten den 19-20 september 2009. Den misstänkte är häktad. Rättegången påbörjas den 11 januari 2010 vid Uppsala tingsrätt och beräknas pågå i 5 dagar. Förundersökningen är sekretessbelagd och Monica Mimer kommer inte att lämna några ytterligare kommentarer före rättegången.

    Läs mer
  • Sida
    1 2 >