Halmstads tingsrätt dömer en person för koppleri och sex personer för köp av sexuell tjänst respektive försök till köp av sexuell tjänst.

Kammaråklagare Lena Lithner väckte åtal den 15 november.

Åklagarmyndigheten har granskat 13 ärenden om sexuella övergrepp mot barn i utlandet. Rapporten visar att åklagarna försökt ta till vara de möjligheter som finns att utreda misstankarna och att det finns behov av metodstöd.

Syftet med granskningen har varit att ge en samlad kunskap om antalet ärenden i denna brottskategori och hur de handläggs, för att bland annat kunna utarbeta stöd för åklagarnas handläggning. Granskningen har genomförts under 2011 av Utvecklingscentrum Göteborg. Sammanlagt 13 ärenden där anmälan gjorts under åren 2008-2010 har granskats. Undersökningen visar att åklagarna försökt ta tillvara de möjligheter som funnits att utreda brottsmisstankarna, vilket i några fall gett resultat. Vid tidpunkten då rapporten sammanställs, i december 2011, är två personer häktade i Sverige för övergrepp som begåtts utomlands. Metodstöd ska tas fram Granskningen har visat på behov av ett metodstöd för åklagarna. Under 2012 kommer därför ett kortfattat metodstöd att tas fram. Sedan några år finns ett nytt arbetssätt hos polis och åklagare, som främst består i att en svensk brottsutredning bedrivs parallellt med den i utlandet. Detta arbetssätt ska utvärderas.

Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström kan inte ge någon kommentar om ärendet under onsdagkvällen.

Agnetha Hilding Qvarnström är tillgänglig under torsdagen den 29 december via telefonnumren i högerspalten. Bakgrund Fyra män greps i Göteborg den 11 september. Tre av dem häktades den 14 september misstänkta för förberedelse till mord på konstnären Lars Vilks. Åtal väcktes den 6 december. Efter det att rättegången avslutats den 28 december beslutadetingsrätten att de tre männen inte längre skulle vara häktade. Dom faller den 20 januari 2012.

Den man som är misstänkt för folkmord i Rwanda har begärts häktad av åklagaren.

Häktningsframställan lämnades in till jourdomstolen på förmiddagen den 25 december och avser folkmord i Rwanda under perioden 7 april till mitten av juli år 1994. Förundersökningsledaren, kammaråklagare Ewamari Häggkvist, kan inte lämna mer information för tillfället.

Den man som är misstänkt för krigsbrott i Rwanda kommer att begäras häktad under julhelgen, dock inte på julafton.

Någon ytterligare information om ärendet kan för närvarande inte lämnas.

Riksåklagare Anders Perklev lämnar kommentarer med anledning av den kritik som har framförts mot åklagares beslut i ärendet vid Astrid Lindgrens sjukhus.

1)I min roll som riksåklagare ingår att utöva tillsyn över åklagarväsendet. Jag ser det därför som mycket angeläget att klarlägga vilka slutsatser som kan dras av ärendet och vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa att framtida liknade fall handläggs på ett både effektivt och rättssäkert sätt. Jag har därför redan tidigare begärt in handlingarna i ärendet och påbörjat en genomgång av dessa. 2)En viktig fråga är hur tillförlitliga medicinska bedömningar ska kunna inhämtas och tillgodogöras ärenden av detta slag. För att kunna påbörja diskussion kring detta och andra frågor som rör ärendet har jag kommit överens med cheferna för Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket om ett möte i januari 2012. 3)Hos Justitiekanslern (JK)finns anmälningar som avser granskning av det aktuella fallet. Jag välkomnar om JK beslutar sig för att granska om några fel har begåtts av åklagare eller av någon annan aktör i ärendet. Jag tycker att det är lämpligare att en sådan granskning görs av JK såsom oberoende myndighet än att den sker inom ramen för min egen tillsynsverksamhet. Bakgrund I mars 2009 inledde åklagare förundersökning mot en läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Åtal väcktes mot läkaren för dråp. I andra hand yrkade åklagaren att läkaren skulle dömas för försök till dråp. Solna tingsrätt ogillade åtalet i en dom den 21 oktober 2011. Domen överklagades inte av åklagaren.

Åklagarmyndighetens verksamhetsplan beskriver viktiga åtgärder och prioriteringar för det kommande året. Planen är vägledande för årets arbete och tjänar som ett underlag för att följa upp att verksamheten.

Prioriterade områden för 2012 är unga lagöverträdare, brott mot barn, sexualbrott, våld i nära relationer samt grov organiserad brottslighet. Handläggningen av enskilda anspråk och förverkande av brottsutbyten ska utvecklas. Med början 2012 kommer omfattningen av rättslig tillsyn efter hand att öka. Syftet är att i framåtblickande perspektiv säkerställa såväl hög rättslig kvalitet som allmänhetens förtroende för verksamheten.

- Jag kan konstatera att Högsta domstolen kommit fram till en annan bedömning när det gäller frågan om strafftidens längd än vad tingsrätten och hovrätten gjort.

Skälet till att jag överklagade beslutet var att få frågan prövad hur långt i förväg ett livstidsstraff kan tidsbestämmas. Hovrätten ansåg åtta år men det tyckte jag var för lång tid eftersom det är svårt att förutse den dömdes utveckling under en så lång återstående strafftid. I domen ger HD uttryck för samma uppfattning som denjag har. Med detta anserjag attvi har fått vägledning i den frågan, säger riksåklagare Anders Perklev.

Idag hölls häktningsförhandling mot de två personer som misstänks för mordet på ett lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås.

Det är två män som har häktats misstänkta för mord och grovt rån. - Fortfarande återstår en hel del utredningsarbete. Vi väntarbland annatpå analysresultatet från de tekniska undersökningarna, säger kammaråklagare Patrik Tilly. Åtal ska vara väckt den 2 januari 2012.

Storbritanniens högsta domstol, the Supreme Court, har i dag beslutat att ge Julian Assange prövningstillstånd i ärendet om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

Den fråga som domstolen ska pröva är om en åklagare kan anses behörig att utfärda en europeisk arresteringsorder. Supreme Court kommer att hålla förhandling den 1 och 2 februari 2012.

En 28-årig man döms av Södertälje tingsrätt för att ha misshandlat en häktesanställd till döds.

Kammaråklagare Markus Hankkios kommentar: - Enligt min mening fanns ingen annan påföljd att välja på än fängelse på livstid, en uppfattning som också delades av domstolen. - Som domstolen konstaterat ska fängelse på livstid bara väljas i de allra allvarligaste fallen och mordet på häktet är anser jag helt klart vara ett sådant fall.

I dag har Åklagarmyndigheten överlämnat en rapport till regeringen om hur den rättsliga tillsynen inom myndigheten ska öka i omfattning.

Tillsynen ska därigenom bidra till en ännu högre rättslig kvalitet och en så enhetlig rättstillämpning som möjligt inom åklagarväsendet.. -Vår rättsliga tillsyn spelar en central roll för omvärldens förtroende för åklagarverksamheten. Åklagare har mycket ansvarsfulla uppgifter och stora rättsliga befogenheter. Därför måste vi också kunna säkerställa att kvaliteten i verksamheten är hög. Tillsynen är också viktig för att identifiera inom vilka områden vi kan bli bättre. Därför vill vi förstärka och öka omfattningen av den rättsliga tillsynen inom myndigheten, säger riksåklagare Anders Perklev. Det är i första hand den planerade systematiska tillsynen som Åklagarmyndigheten nu kommer att utöka. Utöver detta kommer det också att inrättas en fristående tillsynsfunktion vid riksåklagarens kansli. Tillsynsfunktionen kommer bland annat att handlägga de tillsynsärenden som riksåklagaren själv ska besluta i. Den nya tillsynsfunktionen ska också ta över hanteringen av sådana klagomål mot åklagare som inte handlar om överprövning av beslut. Ambitionshöjningarna och förändringarna på tillsynsområdet ska inledas från den 1 april 2012 för att därefter stegvis genomföras. Bakgrund Av lagstiftningen följer att det är den enskilda åklagaren som självständigt fattar beslut i ärenden och som för talan i domstol. Högre åklagare kan ta över lägre åklagares ärenden, ändra beslut och utöva tillsyn. Sådana högre åklagare finns vid Åklagarmyndighetens tre utvecklingscentrum, där överåklagare och vice överåklagare årligen granskar drygt 2 300 åklagarbeslut genom överprövning. De högre åklagarna genomför också systematiska granskningar av brottsmålärenden, bland annat för att se om åklagarnas arbetsmetoder behöver förbättras eller om det behövs nya riktlinjer för olika rättsliga bedömningar. Riksåklagaren är i egenskap av högsta åklagare den som ytterst kan utöva tillsyn över åklagarväsendet och har också ansvaret för tillsynsverksamheten är organiserad på ett bra sätt. Riksåklagarens rättsliga tillsyn omfattar också Ekobrottsmyndigheten.

Den 46-årige man som misstänkts ha utnyttjat sin dotter i syfte att få bidrag av Försäkringskassan och Malmö kommun dömdes i dag av tingsrätten för grovt bedrägeri och för grovt bidragsbrott till 4 års fängelse.

Mannen är dömd för att ha lurat till sig sammanlagt 2,4 miljoner kronor i assistansersättning, vårdnadsbidrag och bilstöd. -Tingsrätten har bedömt dotterns tillstånd efter vittnesmål från olika personer inom skola, socialtjänst och sjukvård. Det finns inga belägg för att dottern någonsin har varit så sjuk och i behov av så mycket stöd, som hennes pappa har sagt. - Pappan dömdes till maxstraff för grovt bidragsbrott - ett straff som man i och för sig kan skärpa eftersom han även dömdes för grovt bedrägeri, säger vice chefsåklagare Bo Birgerson.

Ärendet med den dödade 4-åringen i Ljungby är uppklarat enligt åklagaren.

-Utredningen visar att det är ett barn som är gärningsman och därmed är detta inte längre en fråga för åklagare och polis att arbeta vidare med. Ärendet med den dödade 4-åringen i Ljungby ser vi därför som uppklarat, säger vice chefsåklagare Yvonne Rudinsson vid en presskonferens hos Kronobergspolisen.

Åklagarmyndigheten har inrättat ett gemensamt presstjänstnummer för journalister: 072-204 56 29.

Vi hjälper till med att förmedla fakta, hitta information och rätt person inom myndigheten. Åklagarmyndighetens presstjänst är bemannad även utanför kontorstid för frågor av brådskande karaktär.

Riksåklagaren har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska skärpa bötesstraffet.

Enligt RÅ:s riktlinjer från 2004 saknas det normalt skäl till ungdomsrabatt vid brott som ska föranleda dagsböter för gärningsmän som är 18 - 20 år gamla. I doktrinen har det emellertid tagits fram en modell enligt vilken en reduktion av bötesstraffen ska ske även för denna åldersgrupp. Praxis är för närvarande inte enhetlig varför det enligt RÅ finns skäl för Högsta domstolen att pröva överklagandet.

Kammaråklagare Gunnar Fjaestad kommenterar överklagandet.

- I mitt överklagande vill jag understryka att sjuksköterskan har engarantställning i förhållande till de patienter som ringer till SOS Alarm. - Enligt min uppfattning har alltså sjuksköterskan en ovillkorlig skyldighet att ge prio 1 larm när det är nödvändigt. Jag vill också i överklagan markera att en ambulans i sig hade utgjort en integrerad del av den intensivvård patienten var i behov av vid tillfället, sägerGunnar Fjaestad.

Brittisk domstol har beslutat att Assange har rätt att överklaga frågan om överlämnande till Sverige till Storbritanniens högsta domstol. Den rättsliga fråga som är aktuell är svenska åklagares behörighet.

Den fråga som Assange fått tillstånd att överklaga är om en svensk åklagare över huvud taget är behörig att utfärda en europeisk arresteringsorder. Enligt EU-rambeslutet som reglerar den europeiska arresteringsordern ska varje stat utse de rättsliga myndigheter som är behöriga att utfärda en europeisk arresteringsorder. Den svenska reglering som syftar till att genomföra EU:s rambeslut i denna del återfinns i 3 § förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Av förordningen framgår att en arresteringsorder för lagföring utfärdas av åklagare. Med lagföring avses utredning om brott och prövning av om åtal ska ske, samt - om åtal väcks - den efterföljande rättegången. Enligt samma bestämmelse bestämmer riksåklagaren vilka åklagare som är behöriga att utfärda en arresteringsorder. Riksåklagaren har i 1 kap 3 § Åklagarmyndighetens författningssamling (ÅFS) 2007:12 bestämt att alla allmänna åklagare har den behörigheten.

-De tre personer som nu åtalas vid Göteborgs tingsrätt är misstänkta för förberedelse till mord under september 2011 i Göteborg. Det tänkta offret för dådet var konstnären Lars Vilks, säger vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström.

Förundersökning har pågått sedan mitten av september och huvudförhandling förväntas påbörjas senare i december 2011.

Polsk domstol beslutade i dag att de två männen ska utlämnas.

De två männnen sitter sedan en tid tillbaka häktade i Polen, misstänkta för mordet på ett lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås. - Det går i dag inte att säga exakt när de två männen kommer att anlända till Sverige, säger förundersökningsledare Patrik Tilly, åklagarkammaren i Borås.

I dag publiceras ett nytt porträtt på webbplatsen under rubriken "Möt våra anställda".

Här presenterar vi några olika yrken på Åklagarmyndigheten och denna gång är det chefsadministratören på åklagarkammaren i Sundsvall som berättar om sitt arbete.

På webbplatsen finns en särskild sida med information om Assangeärendet.

Se länk i högerspalten. Informationen uppdateras allt eftersom ärendet fortskrider.

Åklagare Gunnar Fjaestad kommenterar domen mot sjuksköterskan vid SOS Alarm

"Tingsrätten har grundligt och välformulerat redovisat skälen för ogillande dom. Jag delar tingsrättens analys av sjuksköterskans handläggning av ärendet med Emil Linell och att denne varit oaktsam i sin tjänst vid det aktuella tillfället. Jag är emellertid av den bedömningen att om Emil Linnell hamnat under snabb akut vård - och denna hade tagit sin början redan i ambulansen - hade prognosen vänt enbart till dennes fördel. Emil Linnell var i sådant skick att han kunde tala medsjuksköterskan strax efter kl 06.00. Om han istället befunnit sig i en ambulans och erhållit akutvård vid samma tid menar jag att Emil Linnell överlevt och att detta - så lång det går - är visat." Gunnar Fjaestad har ännu inte tagit ställning till om han ska överklaga tingsrättens dom.

Säkerhetspolisen bjuder in till pressträff onsdagen den 7 december för att ge en uppdatering om utredningsläget angående terroristbrottet i Stockholm den 11 december 2010.

Med anledning av att det snart har gått ett år sedan terroristbrottet i Stockholm och vi vet att allmänhetens intresse är stort syftar pressträffen till att berätta så mycket som möjligt, inom ramen för den rådande förundersökningssekretessen, om det arbete som fortfarande pågår. Plats: Polishuset Stockholm, notera ingången Kungsholmsgatan 45. Tid: Onsdagen den 7 december klockan 10.00. Medverkar gör representanter för Åklagarmyndigheten och Säkerhetspolisen. Pressträffen kommer att vara på svenska. OBS: Föranmälan (namn, redaktion, e-post och mobiltelefonummer) till [email protected]. Presslegitimation eller motsvarande är ett krav för att delta.

En polisman åtalades för tjänstefel då han under en biljakt vid två tillfällen underlåtit att rapportera och få tillstånd till att preja en motorcyklist som vägrat stanna på polismannens befallning.

Han hade också i mycket hög fart fortsatt förföljandet av motorcykeln trots att han fått uttrycklig order att avbryta detta. Biljakten slutade med att motorcyklisten körde av vägen och skadades allvarligt. Enligt hovrätten hade polismannen varit skyldig att rapportera endast en av de två prejningarna och att rapporteringsskyldigheten i det fallet varit en ren formalitet, varför överträdelsen skulle bedömas som ringa och således vara straffri. När det gällde det fortsatta förföljandet godtog hovrätten polismannens invändning att han trodde att förföljandet övergått i ett s.k. efterföljande, vilket var tillåtet. Riksåklagaren yrkar att HD ska döma polismannen för tjänstefel. Som skäl för prövningstillstånd åberopas bl.a. att hovrättens dom på ett olyckligt sätt sänder ut felaktiga signaler om att det i princip kan vara straffritt att bryta mot för polisverksamheten mycket väsentliga regler om rapporteringsskyldighet och därmed sammanhängande tillståndsgivning.

Riksåklagaren har beslutat att återuppta förundersökningen i ett ärende där en man 2002 dömdes för mord.

Svea hovrätt dömde år 2002 en person för mord på sin sambo genom att ha kastat ut henne från fönstret från deras bostad på sjunde våningen. Påföljden bestämdes till fängelse på livstid. Den dömde ansökte därefter om resning vid två tillfällen. Högsta domstolen beslutade år 2007 respektive år 2009 att avslå resningsansökningarna. Den dömde har nu begärt att riksåklagaren ska återuppta förundersökningen i målet och att vissa utredningsåtgärder ska vidtas. Riksåklagaren beslutade den 23 november 2011 att återuppta förundersökningen. Regelverk och praxis I nuläget saknas reglering av i vilka situationer utredningsåtgärder och förundersökning ska vidtas med anledning av att en ansökan om resning förbereds eller har getts in till domstol. Det saknas även uttrycklig reglering av vad som krävs i form av nya omständigheter och bevis för att en förundersökning ska få återupptas. Den praxis som riksåklagaren tillämpar är att förundersökningen ska återupptas om det framkommer nya omständigheter eller bevis som - på objektiva grunder - ger sådan anledning att hysa tvivel om en hovrättsdoms riktighet att resning bör kunna beviljas om en kompletterande utredning bekräftar innehållet i det nya materialet. Förundersökningsutredningen har i betänkandet Resningsförfarandet i brottmål - återupptagande av förundersökning och rätt till biträde (SOU 2009:98) lagt fram förslag som bland annatinnebär att det ska framgå av lag när en förundersökning ska återupptas i resningssyfte och att möjligheterna att ta upp en förundersökning på nytt ska bli större än vad de är i dag. Förslaget har inte ännu lett till lagstiftning.

De två personer som varit häktade i sin frånvaro för dubbelmordet i Långared utanför Alingsås och som varit internationellt efterlysta har igår kväll/natt gripits av polsk polis i Polen.

I övrigt kan förundersökningsledare kammaråklagare Patrik Tilly vid Åklagarkammaren i Borås i nuläget inte lämna någon mer information på grund av ärendets känsliga natur.

Julian Assange har begärt prövning av beslutet från High Court att han ska överlämnas till Sverige.

Prövningen görs av The Administrative Court, där en förhandling ska hållas den 5 december.Den fråga som The Administrative Court ska bedöma är omdet finns en "point of law of general public importance", dvs. om det finnsnågon generell och principiell fråga somdet finns skäl attbelysa. Om domstolen kommer fram till att det finns en sådan principiell fråga kan Julian Assange gå vidare och begära prövning vid Supreme Court, dvs. Storbritanniens högsta domstol. Anser domstolen däremot att det inte finns en "point of law" är ärendet avslutat i Storbritannienoch Assange ska överlämnas till Sverige.

17 personer åtalas misstänka för flera grova brott som till exempel människorov, grov utpressning och mord. Samtliga nekar till brott. Alla 17 har enligt åklagare kopplingar till ett kriminellt nätverk som etablerat sig i Södertälje.

- Vi hoppas och tror att åtalet och den kommande rättegången är en steg framåt i vår myndighetsgemensamma satsning mot den grova organiserade brottsligheten och det kriminella nätverket i Södertälje, säger kammaråklagare Björn Frithiof vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Bevisningen är omfattande och fyra åklagare har i samarbete med polisen jobbat med utredningen. Till stor del består bevisningen av spaning, telefonavlyssning där ca 95 000 avlyssningar gjorts och vittnesmål med över 1 000 förhör. - Att människor vågar berätta vad de blivit utsatta för eller på annat sätt observerat, har varit en viktig del för oss i det pussel vi haft att lägga för att ringa in de som idag åtalats. Vår utredning mot det kriminella nätverket i Södertälje kommer också att fortsätta och därför hoppas vi på att fler ska höra av sig och våga berätta för polis och åklagare, säger Tora Holst, chefsåklagare vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Pressträff kommer att hållas klockan 11 den 16 november. Norra Agnegatan 35, Stockholm. Medtag presslegitimation.

Sammanlagt 17 personer åtalas för mord, mordförsök, människorov och utpressning.

Chefsåklagare Tora Holst och kammaråklagare Björn Fritioff inger under morgondagen, onsdag, stämningsansökan mot 17 personer till tingsrätten i Södertälje. Brotten avser bland annat mord vid spelklubben Oasen i Södertälje 2009 och 2010 samt människorov och grov utpressning. Tid: onsdag16 november 2011 kl 11.00 Plats: Pressrummet, Polishuset, N. Agnegatan 35, Stockholm Medverkar vid pressträffen gör chefsåklagare Tora Holst, Internationella åklagarkammaren Stockholm; kammaråklagare Björn Fritioff, Internationella åklagarkammaren Stockholm samt kriminalinspektör Thomas Nordström, utredningsledare, Länskriminalpolisen Stockholm. Presslegitimation ska kunna uppvisas.

En 47-årig man åtalades på tisdagen misstänkt för koppleri. Samtidigt åtalas sex personer i samma ärende misstänkta för köp av sexuella tjänster.

.

En person dömdes för vållande till annans död, grovt brott, till fängelse i två år och sex månader.

Frågan i målet är hur straffmätningen påverkas av den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2010 och som innebar att straffminimum för vållande till annans död, grovt brott, höjdes från sex månader till ett års fängelse.

- En ändring av tingsrättens friande dom i hovrätten kräver sannolikhet att ny bevisning kan åberopas. Någon ytterligare bevisning finns inte och inte heller någon annan omständighet som kan ändra bevisläget på ett avgörande sätt.

Därför gör jag bedömningen att det inte finns skäl för mig att överklaga tingsrättens friande dom, säger chefsåklagare Peter Claeson.Det var i mars 2009 som åklagare inledde förundersökning mot en läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Åtal väcktes mot läkaren för dråp. I andra hand yrkade åklagaren att läkaren skulle dömas för försök till dråp. Solna tingsrätt ogillade åtalet i en dom den 21 oktober 2011.

High Court i London har i dag beslutat att bifalla begäran om att Julian Assange ska överlämnas till Sverige.

En lägre instans - Westminster Magistrates Court - beslutade i februari att Julian Assange skulle överlämnas till Sverige enligt den europeiska arresteringsordern. Beslutet överklagades av Assange till High Court, som nu har slagit fast att överlämnande ska ske. Även beslutet från High Court kan överklagas av Julian Assange. Någon ytterligare information om ärendet kan inte lämnas för närvarande. Överåklagare Marianne Ny kommer inte att ge några intervjuer som gäller frågan om överlämnande av Julian Assange till Sverige medan ärendet handläggs i Storbritannien.

Åtal lämnades i morse in till Södertälje tingsrätt avseende det s.k. häktesmordet.

Extra åklagare Markus Hankkio: - Den kvinnliga vårdaren har blivit överfallen och ihjälslagen på ett synnerligen brutalt och hänsynslöst sätt. Våldet är helt oprovocerat. Den åtalade har sett övervakningsfilmen, men har inte velat ge någon förklaring till sitt handlande. - Jag menar att brottet är att bedöma som mord och att straffvärdet uppgår till livstids fängelse.

Den häktade 45-åringen är misstänkt för att ha utnyttjat en anhörig i syfte att få bidrag av Försäkringskassan och Malmö kommun.

Detta har pågått under flera år och han är misstänkt för att sammanlagt ha lurat till sig 2,4 miljoner kronor. Han är nu misstänkt för grovt bedrägeri och för grovt bidragsbrott. - Fram till att stämningsansökan lämnas till tingsrätten kan jag inte säga mer än så i ärendet, då det som alltid råder förundersökningssekretess och i detta fall även hälso- och sjukvårdssekretess, säger vice chefsåklagare Bo Birgerson vid Malmö åklagarkammare.

High Court i London kommer att meddela beslut i ärendet om överlämnande av Julian Assange den 2 november 2011 kl 09.45 lokal tid.

Assange är häktad i sin frånvaro av svensk domstol och förundersökningsledaren, överåklagaren Marianne Ny har utfärdat en europeisk arresteringsorder med begäran att han ska överlämnas till Sverige. Ärendet handläggs av brittiska myndigheter. Överåklagare Marianne Ny har inga nya upplysningar att lämna om ärendet eller dess handläggning.

Bedömningen är att det finns synnerliga skäl att pröva ansvarsfrågan på nytt i Johan Asplund-ärendet.

På uppdrag av riksåklagaren har Riksenheten för polismål med ledning av överåklagare Björn Ericson granskat handläggningen av förundersökningarna och rättegångarna mot Sture Bergwall. Detta med syftet att ta ställning till om det som kommit fram skulle ge anledning för myndigheten att initiera ett resningsförfarande. Denna förklaring gäller genomgången av utredningsmaterialet i Johan Asplund-ärendet. Dokumentet innehåller också en svarsskrivelse till Sture Bergwalls resningsansökan i detsamma ärende. Bedömningen är att det finns synnerliga skäl att pröva ansvarsfrågan på nytt i Johan Asplund-ärendet.

-Huvudåtalet rör försök till mord samt anstiftan till försök till mord och avser en sammandrabbning mellan två kriminella grupperingar

i direkt anslutning till en restaurang i Norrköping tidigare i somras, säger kammaråklagare Ingemar Welander och Karin Sandén vid Åklagarkammaren i Norrköping.

-Jag bedömer att det inte går att bevisa något uppsåt vilket är en förutsättning för att förfarandet skall vara brottsligt, säger chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption.

Ansvar för trolöshet mot huvudman kräver att det som förekommit orsakat huvudmannen, i det här fallet Vattenfall AB, ekonomisk skada eller inneburit beaktansvärd risk för skada. Det krävs också att denna effekt orsakats av att någon har missbrukat sin förtroendeställning hos huvudmannen. Slutligen krävs det att bl a missbruket och orsakandet av effekten varit uppsåtlig. Alf Johansson inledde i mars tidigare i år en förundersökning om grov trolöshet mot huvudman avseende Vattenfall AB. Förundersökningen avsåg ett avtal om avgångsvederlag med den då avgående verkställande direktören. Delar av vederlaget betaldes ut men betaldes senare tillbaka då parterna i efterhand kom fram till att detta stred mot då gällande avtal och riktlinjer.

- Det är en 21-åring man som nu åtalas för 17 stycken fall av grovt olaga hot och en mordbrand.

Brotten har riktats mot personer på olika platser i Sverige som är involverade i pälsdjurshantering men också mot butiksinnehavare som säljer päls eller pälsartiklar samt mot restauranger, säger kammaråklagare Lars Lindman. Samtidigt har åtal väckts mot tre andra personer för grovt olaga tvång och grovt olaga hot. De tre är åtalade för att ha tvingat butiksinnehavare att skriva på avtal om "pälsfri policy", vilket fått till följd att butikerna inte längre kunnat saluföra pälsartiklar.

- Av de sju personer som suttit anhållna har nu tre personer häktats på sannolika skäl misstänkta för den grova våldtäkten i Södertälje i söndags morse. Sannolika skäl betyder att misstankarna är starka.

Övriga fyra misstänkta har försatts på fri fot men misstankarna mot dessa kvarstår. - I nuläget kan vi inte gå ut med mer information än så då utredningen fortfarande är inne i ett mycket känsligt läge, säger kammaråklagare Jonas Peterson vid Södertörns åklagarkammare.

Riksåklagaren har i dag lämnat en svarsskrivelse till Högsta domstolen i The Pirate Bay-målet. Svea hovrätt dömde den 26 november 2010 tre personer som stod bakom fildelningstjänsten The Pirate Bay för medhjälp till upphovsrättsbrott till fängelse.

De tre personerna dömdestill fängelse i 10, 8 respektive 4 månader. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom. Enligt riksåklagarens bedömning har hovrätten gjort en mycket noggrann och om-sorgsfull prövning av det aktuella åtalet i alla delar och anser att det utrett att de åtalade gjort sig skyldiga till medhjälp till brott mot upphovsrättslagen. Det finns inte skäl för att meddela prövningstillstånd i målet.

En person dömdes till narkotikabrott av normalgraden. Riksåklagaren yrkar att brottet ska bedömas som grovt.

En person åtalades för grovt narkotikabrott för innehav och förvaring av drygt 400 gram amfetamin. Hovrätten dömde den tilltalade för narkotikabrott av normalgraden och bestämde påföljden till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. RÅ har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska bedöma brottet som grovt narkotikabrott och bestämma påföljden till fängelse.

Överåklagare Björn Ericson har beslutat att inte inleda förundersökning i ärendena om en resa respektive bilersättning.

Ur beslutet: "För de brott som kan vara aktuella beträffande resan till Vitryssland har preskription inträtt. Förundersökning skall därför inte inledas redan på den grunden. Beträffande bilersättning är fråga om så pass små belopp att ett eventuellt brott skulle vara att anse som ringa. Preskription har därför inträtt även i dessa fall och förundersökning skall därför inte inledas." Överåklagare Björn Ericson nås för kommentarer från och med måndag den 24 oktober.

Två män greps i går kväll misstänkta för dubbelmordet i Alingsås. Det bekräftar chefsåklagare Urban Svenkvist.

De två männen anhölls i sin frånvaro i går eftermiddag och greps sedan under kvällen. - Utredningen befinner sig i ett känsligt läge och intensiva utredningsåtgärder pågår, säger Urban Svenkvist. Mer information kan därför inte lämnas nu. Han säger vidare att häktningsframställning inte kommer att göras i dag. Inga ytterligare kommentarer kommer att kunna ges.

Tingsrätten har gjort en annan bedömning av bevisningen i målet än åklagaren och då särskilt vad gäller tillförlitligheten i det analyssvar som Rättsmedicinalverket lämnat om koncentration av tiopental i barnets blod.

Tingsrätten har uttalat att det visserligen inte råder någon tvekan om att det funnits tiopental i flickans blod, men att det uppmätta värdet inte räcker för en fällande dom. Tingsrätten menar att det inte går att dra någon mer långtgående slutsats än att koncentrationen i vart fall var högre än 10 mikrogram per gram blod. Åklagaren har påstått att tiopentalet tillförts genom en överdos i anslutning till att Linnéa avled. Tingsrätten menar att det kan finns en annan förklaring än den som åklagaren har fört fram och att det inte har kunnat uteslutas att hon ha fått i sig tiopental tidigare under sin vårdtid på sjukhuset och att detta funnits kvar i kroppen efter att hon avlidit. Åklagaren har inte ännu haft möjlighet att analysera domen fullständigt och kan därför heller inte ännu bedöma om domen kommer att överklagas.

Överåklagare Thomas Häggström har beslutat att inte överpröva beslutet om att lägga ned förundersökningen om bedrägeri.

Skälet till beslutet är att de personer som begärt överprövning inte har sådan anknytning till ärendet att de kan anses ha ett berättigat intresse av att få beslutet överprövat. Det finns inte heller särskilda skäl till överprövning av annan anledning, skriver Thomas Häggström i sitt beslut.

Claeson kommer att vara tillgänglig för kommentar av domen efter tingsrättens presskonferens fredagen den 21 oktober på Västerorts åklagarkammare, Sundbybergsvägen 9, Solna.

.

Det saknas reglering för privat hyrda lägenheter för riksdagsledamöter, skriver Björn Ericson i sitt beslut.

Överåklagare Björn Ericson har beslutat att lägga ned förundersökningen som gäller kostnadsersättningar för Håkan Juholts hyreslägenhet. "För att ett straffrättsligt ansvar ska kunna utkrävas förutsätts att upplysningsskyldigheten tydligt framgår av regelverket eller att det finns en fast och utvecklad praxis som de enskilda ledamöterna informerats om."

Idag lämnar Åklagarmyndigheten sitt svar på remissen ”En samlad ekobrottsbekämpning”. Myndigheten är i sitt remissvar positiv till förslaget i utredningen, att tilldela Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen.

Idag lämnar Åklagarmyndigheten sitt svar på remissen "En samlad ekobrottsbekämpning". Myndigheten är i sitt remissvar positiv till förslaget i utredningen, att tilldela Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen. Samtidigt pekar Åklagarmyndigheten tydligt i sitt remissvar på att det i så fall kommer att krävas mer strukturerad samordning då resultatet av ett sådant ställningstagande blir att vi får parallella myndigheter över hela landet. En annan fråga som lyfts fram i remissvaret är vikten av att polisresurser för ekobrottshanteringen ute i landet säkras i samband med en omorganisation. I anslutning till inlämnandet av remissvaret lämnar Åklagarmyndigheten tillsammans med RPS och EBM in ett gemensamt missiv där man framhåller vikten av ett skyndsamt ställningstagande från regeringen i frågan. Det här är en nödvändighet för att inte i onödan försvåra bemanningen av en eventuellt ändrad organisation, menar myndighetscheferna i missivet. - Om regeringen beslutar att tilldela Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen kommer Åklagarmyndigheten att göra vad vi kan för att detta ska ske på ett så bra sätt som möjligt för de åklagare som berörs. Av remissvaret framgår att Åklagarmyndigheten inte förutser att en övergång leder till övertalighet även om alla ekoåklagare inte väljer att gå över till Ekobrottsmyndigheten, säger riksåklagare Anders Perklev.

Riksåklagarens uppfattning är att en myndighets föreskrifter gäller, även om myndigheten har upphört existera.

De senaste dagarna har media uppmärksammat ett antal domar från tingsrätter i Skåne, där åtal för hastighetsöverträdelser ogillats med hänvisning till attföreskrifterna utfärdats av före detta myndigheten Vägverket. Vägverket gick under 2010 upp i den nya myndigheten Trafikverket, som numera är den myndighet som meddelar sådana föreskrifter. Riksåklagarens uppfattning är att en myndighets föreskrifter fortsätter att vara giltiga även efter att myndigheten upphört att existera, och att det därmed också går att tillämpa de straffbestämmelser som är kopplade till föreskriften. Med andra ord gäller de hastighetsgränser som Vägverket har fattat beslut om och det går också att åtala den som brutit mot hastighetsgränsen. Riksåklagaren överklagade år 2010 ett mål till högsta domstolen som gäller samma princip. Målet gäller föreskrifter som utfärdades av Arbetarskyddsstyrelsen, som senare gick upp i Arbetsmiljöverket.

Under dagen kommer inkomna uppgifter att analyseras.

- Utredningen fortsätter som planerat. Vi kommer att diskutera omoch hur vi ska gå vidare,säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål. Ny information lämnas fortlöpande så snart det är möjligt, dock tidigast under eftermiddagen.

- Utredningen fortsätter som planerat och vi har påbörjat förhör under dagen. Under fredagen kommer vi att överlägga om beslut kan fattas i frågan om ett brott har begåtts, säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål.

.

- Förhören är en del av utredningsarbetet med att klarlägga om ett brott har begåtts. Vem eller vilka som kallats till förhör går inte att säga på grund av förundersökningssekretess.

Först när det är klarlagt om ett brott har begåtts kan det bli aktuellt med förhör av Håkan Juholt. Tidpunkten för det går därför inte att närmare bestämma. I slutet av denna vecka hoppas vi vara färdiga med utredningen i denna del, säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål. Björn Ericson är förundersökningsledare och biträds av chefsåklagare Stefan Göransson.

Riksenheten för polismål har fått över ärendet som gäller Håkan Juholt. Alla handlingar har dock ännu inte kommit in.

-Det går i dag inte att bedöma hur lång tid utredningen kan ta. Vi försöker arbeta så snabbt och effektivt som möjligt, men vi måste samtidigt göra ett grundligt jobb, säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål. Björn Ericson är förundersökningsledare och biträds av chefsåklagare Stefan Göransson.

En förundersökning har inletts om misstänkt bedrägeribrott av Håkan Juholt. Chefsåklagare Alf Johansson har överlämnat ärendet till Riksenheten för polismål.

Med anledning av medieuppgifter om Håkan Juholts bostadsbidrag beslutade chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption att samla in fakta för att bedöma om det fanns anledning att inleda förundersökning om misstänkt brott. Beslutet att ta in fakta togs fredag den 7 oktober. Polisanmälan har också kommit in till bedrägeriroteln vid Stockholmspolisen som den 7 oktober beslutade att inleda förundersökning om misstänkt bedrägeribrott. - Efter att ha tagit del av polisanmälan och andra faktauppgifter har jag kommit fram till att det inte rör sig om misstanke om brott som primärt tillhör verksamhetsområdet för Riksenheten mot korruption. Jag har därför tagit över polisens förundersökning och överlämnat den till Riksenheten för polismål. Enligt vårt interna regelverk ska de handlägga alla misstankar om brott av riksdagsmän utom korruptionsbrott, säger chefsåklagare Alf Johansson. Handläggande åklagare på Riksenheten för polismål kommer att bli överåklagare Björn Ericson, som nu ska sätta sig in i ärendet. Bakgrundsfakta Riksenheten för polismål handlägger misstankar om brott av poliser, men även vissa misstankar om brott av andra tjänstemän, som åklagare, domare och riksdagsledamöter. Riksenheten mot korruption handlägger misstankar om muta och bestickning samt brott som har samband med sådan brottslighet. Uppdaterat 10 oktober kl. 17.00 Riksenheten för polismål kommer att få över handlingarna i ärendet under tisdagen den 11 oktober. Därefter kommeröveråklagare Björn Ericsonoch chefsåklagare Stefan Göransson att kunna lämna information.

Chefsåklagare Alf Johansson har ingen ny information att lämna för tillfället. Det går heller inte att bedöma när information kan lämnas.

Med anledning av medieuppgifter om Håkan Juholts bostadsbidrag har chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption beslutat att samlafakta för att bedöma om det finns anledning att inleda förundersökning om misstänkt brott. Beslutet attta in faktatogs fredag den 7 oktober. Alf Johansson kan för närvarande inte bedöma när ny information kan lämnas.

Idag publiceras rättspromemorian ”Påföljd för mord – en sammanställning av domar meddelade efter den 1 juli 2009”. En slutsats är att den ändring som lagstiftaren gjorde av straffskalan i mordparagrafen den 1 juli 2009 verkar ha fått avsedd effekt.

Idag publiceras rättspromemorian "Påföljd för mord - en sammanställning av domar meddelade efter den 1 juli 2009". En slutsats är att den ändring som lagstiftaren gjorde av straffskalan i mordparagrafen den 1 juli 2009 verkar ha fått avsedd effekt. Ändringen i straffskalan innebär att straffet för mord numera är fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller fängelse på livstid. Avsikten med Åklagarmyndighetens sammanställning har varit att undersöka i vilken omfattning lagstiftarens intentioner bakom straffskaleändringen har beaktats. Syftet med lagändringen är att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning för mord genom att göra det möjligt för domstolarna att mäta ut straff som bättre svarar mot hur allvarligt brottet är i det enskilda fallet och att döma ut betydligt högre tidsbestämda straff än tidigare. Straffskalan för mord ska användas fullt ut och fängelse på livstid ska dömas ut i de allvarligaste fallen av mord, där fängelse i 18 år inte är tillräckligt. I den promemoria som Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg tagit framrefereras 81 domar avseende 46 mordfall. År 2007 gjordes en motsvarande sammanställning (RättsPM2007:16). Då konstaterades att tingsrätterna och hovrätterna i samtliga fall var överens om straffmätningen. Av den nya promemorian framgår att domstolarna numera inte är helt samstämmiga. Denna förändring kan förklaras med att domstolarna i tiden före den 1 juli 2009 bara hade två val - fängelse i tio år eller på livstid - medan nuvarande mordparagraf öppnar helt andra möjligheter för att bedöma brottets egentliga straffvärde.Läspromemorian i sin helhet via länk i högerspalten.

RÅ yrkar att HD ska skärpa det straff på fyra års fängelse som en tilltalad fick för att ha transporterat och förvarat 97 kg cannabisharts.

Tingsrätten dömde en tilltalad för grovt narkotikabrott bestående i transport och förvaring av 97 kg cannabisharts. Påföljden bestämdes till nio års fängelse. Sedan den tilltalade överklagat sänkte hovrätten straffet till fyra års fängelse. Hovrätten motiverade straffsänkningen med att den övre delen av straffskalan inte var avsedd för fall som detta där den tilltalade endast haft en inskränkt roll i narkotikahandeln. RÅ har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska skärpa straffet.

Utredningen kring misstänkta mord på två barn i Sigtuna pågår. En kvinna har anhållits.

Senast i morgon klockan 12 ska kammaråklagare Ellen Aule ha tagit ställning till om häktningsframställan ska lämnas in till Attunda tingsrätt. I nuläget kan ingen ytterligare infomation om ärendet ges och åklagaren kan inte svara på frågor om utredningen.

En person har dömts till dagsböter för barnpornografibrott (ringa brott) för innehav av 39 stycken tecknade bilder (så kallade mangateckningar).

Fråga är bland annat om bilderna skildrar barn och om de är att anse som pornografiska i lagens mening.

Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström har begärt fyra män häktade för förberedelse till mord.

Häktningsförhandlingarna äger rum i Göteborgs tingsrätt under onsdagen den 14 september, där också själva häktningsframställningarna finns tillgängliga. Åklagaren kan intege någon ytterligare information för tillfället, men kommer att kunna lämna information efter häktningsförhandlingarna.

Utredningen pågår vilket betyder att förhör och andra utredningsåtgärder vidtas. De fyra personer som greps lördagen den 10 september i Göteborg är anhållna på sannolika skäl misstänka för förberedelse till terroristbrott.

Gripandet, som skedde med hjälp av Nationella Insatsstyrkan och Polismyndigheten i Västra Götaland, gick lugnt tillväga. Förundersökningsledare och vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål måste på tisdag den 13 september bestämma om de ska försättas på fri fot eller begäras häktade.Utredningen är fortfarande i ett tidigt skede och förundersökningssekretess råder. Varken Säkerhetspolisen eller förundersökningsledaren Agnetha Hilding Qvarnström, kan därför för närvarande ge någon ytterligare information.Alla som har tips kan ringa Polisens tipstelefon 114 14. Säkerhetspolisen gör bedömningen att det i nuläget inte finns någon anledning till allmän oro eller säkerhetshöjande åtgärder generellt i samhället.

Med anledning av gripandena i Göteborg gör åklagaren ett uttalande.

- Utredningen är ännu i ett mycket tidigt stadium och det går därför inte att lämna någon information. Jag kanför närvarandeinte bedöma när information kommer att kunna ges, säger förundersökningsledare Agneta Hilding Qvarnström. Informationen på webbplatsen kommer att uppdateras när mer information kan lämnas.

Åtal har i dag väckts mot en kosovoserb som häktats i Stockholm misstänkt för grovt folkrättsbrott under kriget på Balkan.

Mannen ska bland annat ha deltagit i en massaker på 41 albaner i byn Cuska i Kosovo år 1999.

Riksåklagaren överklagar en friande hovrättsdom och begär att Högsta domstolen dömer en man för mord till fängelse på livstid.

Målet gäller frågan om den nedre gränsen för beviskravet "ställt utom rimligt tvivel".

Partrik Säflund tillträder den 1 september tjänsten som chefsåklagare vid åklagarkammaren i Gävle. Han kommer närmast från tjänsten som vice chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm. Dessförinnan arbetade han som vice chefsåklagare i Falun.

- Kammaren i Gävle är en mycket välfungerande kammare. Det ska bli väldigt roligt att sätta sig in i verksamheten och lära känna alla som jobbar där. Då jag började min åklagarbana som aspirant vid regionåklagarmyndigheten i Gävle är till viss del cirkeln sluten, säger Patrik Säflund.

Det är en missuppfattning att riksåklagaren beslutat att det ska vara straffritt att kasta fimpar och annat småskräp.

Den 10 juli trädde en ny lagstiftning i kraft som innebär en egen straffskala för de mindre allvarliga nedskräpningsbrotten. Riksåklagaren har fastställt en ordningsbot på 800 kr för sådan nedskräpning. Däremot har riksåklagaren inte beslutat vad som ska vara straffritt och inte, eftersom det är riksdagen som stiftar lagar i Sverige I en artikel på SvD Brännpunkt den11 julibeskriver vice riksåklagare Kerstin Skarp hur besluts- och lagstiftningsprocessen fungerar.

Kammaråklagare Stina Westman vid Åklagarkammaren i Umeå har idag beslutat lägga ner förundersökningen avseende hets mot folkgrupp där Luleå hockeys sportchef varit misstänkt.

Den 5 april beslutade kammaråklagare Stina Westman inleda en förundersökning med anledning av information som kommit till åklagarens kännedom. Förundersökningen avsåg misstanke om Hets mot folkgrupp. Under den pågående förundersökningen har både inblandade och många vittnen hörts. Uppgifterna i förhören av inblandade och vittnen om vad som sagts av den misstänkte går isär. Vid åtal för Hets mot folkgrupp krävs att det kan bevisas både vad som sagts och att det som sagts fått spridning. Det räcker inte att spridningen skett till enstaka personer. - Vid en samlad värdering av bevisläget är det min bedömning är att det inte finns tillräckliga bevis för en fällande dom. Därför har jag beslutat lägga ned förundersökningen, säger kammaråklagare Stina Westman. Kammaråklagare Stina Westman är anträffbar via telefon mellan klockan 11.00 och 15.00 för att besvara eventuella frågor.

Tingsrätten i Sundsvall meddelade i dag dom i det stora s.k. dopningsmålet. 57 personer fälldes, bl.a. för grovt dopningsbrott och grov smuggling. 13 personer frikändes.

- Vi är i huvudsak mycket nöjda med tingsrättens dom, säger kammaråklagare Ylva Johansson, Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Tre åklagare har arbetat med ärendet, i vilket åtal väcktes i oktober 2010. Huvudförhandlingen pågick under drygt sju månader. - Domen är välskriven och tingsrätten har i flera avseenden gått på åklagarnas linje, t.ex. hur antalet enheter aktiv substans ska beräknas och hur rollfördelningen mellan de åtalade har sett ut. I domen fastslås också att de spaningsmetoder som åklagarna har redovisat har varit tillåtna och inte kan ha anses ha provocerat fram de åtalade gärningarna. Åklagarsidan har inte ännu tagit ställning till om domen ska överklagas till hovrätten. Ylva Johansson är tillgänglig för kommentarer till klockan 16.30 i dag.

I vänsterspalten på startsidan finns direktlänk till en samlingssida om Assangeärendet.

Förhandlingom överlämningsfrågan äger rumi High Court i London den 12-13 juli 2011.

Det saknas skäl för Högsta domstolen att ta upp målet med den helikopterpilot som dömdes i samband med det så kallade helikopterrånet, anser riksåklagaren.

Länk till svarsskrivelsen finns i högerspalten.

Riksåklagaren har ändrat föreskrifterna om ordningsbot så att polisen får möjlighet att utfärda ordningsböter på 800 kronor för vissa fall av så kallad nedskräpningsförseelse.

Till nedskräpningsförseelse räknas exempelvis när någon kastar mindre mängder skräp, som engångsartiklar och glasflaskor, i parker och på gator och torg. Vid sådana fall av nedskräpningsförseelse kommer polisen alltså att kunna förelägga böter direkt på platsen på samma sätt som vid en fortkörning. Om man kastar större mängder skräp eller t.ex. slänger förpackningar som innehåller miljöfarliga ämnen ska åklagare pröva ärendet.Sådana fall kan bedömas som nedskräpning. För nedskräpning är straffet böter (normalt dagsböter) eller fängelse i högst ett år. Lagstiftaren har inte ändrat straffet för nedskräpning. Att slänga kolapapper och cigarettfimpar räknas vanligen som ringa förseelse och är - liksom enligt den tidigare lagstiftningen - inte straffbart. Bakgrunden till ändringen i föreskrifterna är en ny lagstiftning som träder i kraft den 10 juli och som innebär en egen straffskala för de mindre allvarliga nedskräpningsbrotten. I övrigt har lagen (miljöbalken) inte ändrats.

En åklagare på en av landets mindre åklagarkammare berättar om sitt arbete under rubriken "Möt våra anställda".

Här finns även porträtt av administratörer och en specialist.

Måndag den 20 juni väcks åtal mot de ordningsvakter som misstänks för bland annat misshandel vid två restauranger på Avenyn i Göteborg.

Ordningsvakterna är misstänkta för misshandel mm. vid ett stort antal tillfällen. Kammaråklagare Ann-Sofie Prahl på Göteborgs åklagarkammare är tillgänglig för frågor om åtalet måndag den 20 juni klockan 14.00-16.00 på telefon 031-739 41 34.

I dag publiceras ett nytt porträtt på webbplatsen under rubriken "Möt våra anställda".

Här presenterar vi några olika yrken på Åklagarmyndigheten och denna gång är det en beredningsassistent på åklagarkammaren i Göteborg som berättar om sitt arbete, bl.a. om hur samarbetet med åklagarna går till.

Åtalet mot läkaren vid Astrid Lindgrens barnsjukhus kommer inte att läggas ned. Detta följer av vice överåklagare Mikael Björks beslut att inte göra en överprövning.

Den 1 februari 2010 väcktes åtal mot en läkare för dråp på en liten flicka på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Därefter har förundersökningen kompletterats och åtalet justerats till att i andra hand avse försök till dråp. Den offentlige försvararen har begärt att åtalet ska läggas ned. Chefsåklagare Peter Claeson har beslutat att inte göra så och överlämnat ärendet till Utvecklingscentrum Göteborg. Vice överåklagare Mikael Björk har den 9 juni 2011 beslutat att inte göra en överprövning av beslutet. Åtalet står därför fast. I övrigt har Mikael Björk inga kommentarer att lämna.

Åtal har väckts i dag för grovt mutbrott och grov bestickning i ärendet om ersättningar i samband med att den nya nationalarenan för fotboll byggs.

Chefsåklagare Alf Johansson vid Åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption har i dag väckt åtal i ärendet om ersättningar till en tjänsteman vid Solna stad från ett bolag som deltar i uppförandet av den nya nationalarenan för fotboll i Solna. Tjänstemannen åtalas för grovt mutbrott. Företrädare för bolaget och en förtroendevald vid Solna stad åtalas för grov bestickning. Den förtroendevalde åtalas i andra hand för medhjälp till grovt mutbrott. Åklagaren yrkar även 2 miljoner kronor i företagsbot från bolaget samt riktar förverkandeyrkande mot tjänstemannen och dennes eget bolag med ca 1 miljon kronor. Åtalet är väckt vid Solna tingsrätt. Pressträff För att besvara eventuella frågor anordnar Riksenheten mot korruption pressträff i dag den 8 juni. Tid: kl 13:00 Plats: Riksenhetens lokaler på Hantverkargatan 25 A i Stockholm. OBS: De som önskar delta vid pressträffen anmäler sig vid ankomsten i receptionen på plan 5.

Chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål har beslutat att lägga ner förundersökningen om olovlig underrättelseverksamhet och vapenbrott.

Det var efter medieuppgifter om att agenter från annat land opererat på svensk mark som en amälan kom in till Åklagarkammaren för säkerhetsmål den 26 maj 2011. Den utredningen lägg nu ner. Läs mer i beslutet.

Den 12-13 juli kommer High Court i London, England att behandla det överklagande som Assange har lämnat in mot beslutet att överlämnas till Sverige.

.

Högsta domstolen beviljar resning till fördel för en morddömd man och till nackdel för hans föräldrar.

Högsta Domstolen beslutade den 6 maj att bevilja resning i ett mycket uppmärksammat mordmål från 2006, där en ung man åtalades och dömdes för mord och där hans föräldrar som också hade åtalats friades. Mordet ägde rum i Högsby i Småland. Den dömde mannen begärde resning i november 2009. Riksåklagaren motsatte sig inte resning och har också ansökt om resning till nackdel för hans föräldrar. HD:s beslut innebär att man går på riksåklagarens linje och alltså beviljar resning till förmån för den unge mannen och till nackdel för hans föräldrar. Den nya bevisning som framkommit är sådan att föräldrarna "sannolikt skulle ha dömts för mordet om bevisningen hade förelegat vid rättegången", skriver Högsta Domstolen (mål nr Ö 5120-09 samt Ö 867-10). Resningen innebär att den tidigare domen från Göta hovrätt har undanröjts. Målet ska tas upp igen i hovrätten, både mot den tidigare dömde och mot hans föräldrar. Så vitt det är känt är det första gången HD beviljar resning till nackdel för frikända personer. Vad händer nu? Förundersökningen är sedan tidigare återupptagen och beräknas pågå ytterligare några veckor. Flera olika utredningsåtgärder återstår att genomföra. Eftersom den gamla hovrättsdomen är undanröjd ska målet därefter sättas ut till förhandling i Göta hovrätt. Någon ytterligare information kan för närvarande inte lämnas.

Riksenheten för polismål sammanfattar i en årsrapport verksamheten vid enheten under 2010. Enhetens verksamhet skiljer sig i flera avseenden från åklagarverksamheten i övrigt, vilket också återspeglas i resultaten.

Riksenheten för polismål är en nationell operativ enhet inom Åklagarmyndigheten med uppgift att handlägga främst ärenden om brott av polisanställda, men också bland annat åklagare, domare och riksdagsledamöter. Enheten biträds av i utredningsarbetet av Rikspolisstyrelsens nationella internutredningsverksamhet och verkar därmed självständigt och avskiljt från övrig polis- och åklagarverksamhet. Alla utredningar leds av åklagare En väsentlig skillnad mot annan åklagarverksamhet är att samtliga utredningar om polismål leds av åklagare, oavsett brottets art. Vidare ska inte bara brottsanmälningar bedömas av åklagare, utan också klagomål. Detta bidrar bland annat till att lagföringsandelen, dvs. andelen anmälda misstankar som leder till åtal mm., är väsentligt lägre än för annan åklagarverksamhet. Under den senaste treårsperioden har antalet inkomna brottsmisstankar till Riksenheten ökat från 6 513 år 2008 till 7 343 år 2010. Ökningen består i stort sett enbart av en ökning av antalet polismål, medan anmälningar mot åklagare och domare varit konstant. Av ökningen utgör ungefär hälften trafikbrott, främst sådana där poliser under utryckning har överskridit hastighetsbegränsningarna och registrerats av hastighetskamera. 64 domar meddelades under 2010 Under 2010 meddelades 64 domar där åklagare vid Riksenheten vid polismål varit part. Av dessa har 37 domar avsett brott i tjänsten och 27 brott på fritiden. För tjänstebrotten har åtalet bifallits i cirka 70 procent av fallen, vilket är lägre än i vanlig åklagarverksamhet, där bifallsprocenten är cirka 90-95 procent. Av de 27 fritidsbrotten utgjordes 26 av fällande domar och en av ogillat åtal. I rapporten redovisas några av de mer uppmärksammade ärenden som enheten har handlagt under året, liksom resultatet av ett antal åtal för tjänstefel. En jämförelse med motsvarande verksamhet i Norge görs också.

Den 13-14 april 2011 arrangerar Riksenheten mot korruption ett nordiskt seminarium om korruption. I anslutning till seminariet inbjuds media till en pressträff om korruptionen i Norden

I anslutning till seminariet inbjuds media till en pressträff där det ges möjlighet att få mer information om hur korruptionen i Norden ser ut. Vid pressträffen medverkar överåklagare Gunnar Stetler och chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption samt Staffan Andersson, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, Växjö. Pressträffen kommer bland annat att beröra frågor som: hur påverkas vi av ett ökat internationellt fokus på korruptionsfrågor?hur påverkas omfattningen av korruption av ökad offentlig verksamhet i privat regi?och påverkar detta möjligheten att utreda korruptionsbrott? - Vi är inte så förskonade från korruption i Norden som vi gärna vill tro. Kulturellt står vi nära varandra och våra erfarenheter är därför likartade, säger överåklagare Gunnar Stetler som är chef för Riksenheten mot korruption i Sverige. Tid: onsdagen 13 april klockan 12.30 Plats: Nordic Light Hotel, Vasaplan 7, Stockholm Observera att föranmälan till pressträffen måste göras till Malin Björk 010-562 50 58, eller via e-post: [email protected]älkomna!

Sekretessbedömningarna har ifrågasatts i det uppmärksammade mordärendet i Örebro. Chefsåklagare Fredrik Jonasson lämnar en kommentar.

I det mordärende i Örebro, där en misstänkt tagit sitt liv, har åklagaren kritiserats för att ha lämnat ut viss information till medierna.Efter detta har åklagarkammaren beslutat att inte lämna ut något ytterligare material från förundersökningen. Även detta har kritiserats och åklagaren har misstänkliggjorts. Beslutet att inte lämna ut något material har fattats av chefsåklagare Fredrik Jonasson. - Prövning av sekretessfrågor innebär ofta en svår avvägning mellan olika intressen. Särskilt komplicerad blir sekretessprövningen i ett ärende som detta, där förundersökningen fortfarande pågår, säger Fredrik Jonasson, chef för åklagarkammaren i Örebro. Med hänsyn till att utredningen fortfarande pågår och till de berörda personerna, lämnar åklagarkammaren för närvarande inte ut några handlingar.

Idag väcks åtal mot förre fastighetschefen vid Stockholms Stad för grov trolöshet mot huvudman.

Enligt åtalet skamannen ha förorsakat Stockholms Stad en ekonomisk skada på omkring 250000 kr. Enligt åtalet harmannen slutattesterat fakturor för arrangemang och evenemang som inte förekommit eller i vart fall inte skulle belasta Stockholms Stad. En annan person åtalas för medhjälp till grov trolöshet mot huvudman.

Chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål har lagt ner förundersökningen om olovlig underättelseverksamhet.

I november 2010 gjorde medieuppgifter gällande att amerikanska myndigheter sedan år 2000 bedrivit övervakning av misstänkta personer i ett flertal länder. Med anledning av detta beslutade chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål att inleda en förundersökning om bland annat olovlig underrättelseverksamhet. Förundersökningen läggs nu ner eftersom olovlig underrättelseverksamhet inte kan styrkas, det inte går att utreda brott mot personuppgiftslagen och det saknas anledning anta att brott mot tystnadsplikt begåtts.

Extra åklagare Olle Sohlberg har beslutat lägga ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) i ärendet om mordet på den norska flickan Therese Johannessen.

Sture Bergwall dömdes 1998 av Hedemora tingsrätt för mord på dennioåriga norskaflickan Therese Johannessen. Mordet skulle ha ägt rum i juli 1988. Bergwall förnekar numera brottet och Svea hovrätt beviljade i september 2010 resning i målet. "Det finns ingen bevisning som direkt binder Bergwall till brottet. Bevisvärdet av hans tidigare erkännande och de uppgifter som han lämnat under förundersökningen och vid huvudförhandlingen i Hedemora tingsrätt angående Therese Johannessen och de aktuella platserna är /- - -/ begränsat", skriver Olle Sohlberg i sitt beslut.

Riksåklagaren kommer inte att överklaga den uppmärksammade domen från Hovrätten över Västra Sverige som gäller stämpling till terroristbrott med anknytning till Somalia.

I målet kom tingsrätten och hovrätten till olika beslut. Tingsrätten dömde de tilltalade till fängelse i fyra år medan hovrätten med samma underlag ogillade åtalet. Enligt åtalet hade de två tilltalade åtagit sig att utföra självmordsattentat med mord, grov misshandel, grov skadegörelse och grov allmänfarlig ödeläggelse som följd. Målet gällde stämpling, dvs. att de tilltalade hade beslutat tillsammans med andra att utföra dåden. Eftersom stämpling avser ett skede som ligger så tidigt i händelsekedjan fram till det fullbordade brottet, finns det sällan någon mer omfattande konkret bevisning. Att två domstolar kommer till så olika resultat som i det här målet, är ett tydligt uttryck för bevissvårigheterna. Högsta domstolen är en renodlad prejudikatinstans och det är framför allt frågor i vilka det finns behov av vägledande uttalanden för rättstillämpningen som lämpar sig för en prövning där. Däremot har bevisfrågor av den typ som det här målet gäller mera sällan en sådan principiell och generell betydelse. Det finns därför inte tillräckliga skäl att överklaga hovrättsdomen.

Chefsåklagare Peter Claeson ska begära att Solna tingsrätt sätter ut ett datum för målet.

Den 1 februari 2010väcktes åtal mot en läkare för dråp på en liten flicka på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Därefter har förundersökningen kompletterats. Kompletteringen är nu klar och kommer att sammanställas och överlämnas till försvarare, målsägandebiträde och domstol vilken beräknas ske på måndag den 28 mars 2011. Chefsåklagare Peter Claesonkommer därefter att ge in en skrivelse tillSolna tingsrättdär han begär att tingsrätten sätter ut datum för huvudförhandling i målet. I övrigt har Peter Claeson inga kommentarer att lämna.