Halmstads tingsrätt dömer en person för koppleri och sex personer för köp av sexuell tjänst respektive försök till köp av sexuell tjänst.

Kammaråklagare Lena Lithner väckte åtal den 15 november.

Åklagarmyndigheten har granskat 13 ärenden om sexuella övergrepp mot barn i utlandet. Rapporten visar att åklagarna försökt ta till vara de möjligheter som finns att utreda misstankarna och att det finns behov av metodstöd.

Syftet med granskningen har varit att ge en samlad kunskap om antalet ärenden i denna brottskategori och hur de handläggs, för att bland annat kunna utarbeta stöd för åklagarnas handläggning. Granskningen har genomförts under 2011 av Utvecklingscentrum Göteborg. Sammanlagt 13 ärenden där anmälan gjorts under åren 2008-2010 har granskats. Undersökningen visar att åklagarna försökt ta tillvara de möjligheter som funnits att utreda brottsmisstankarna, vilket i några fall gett resultat. Vid tidpunkten då rapporten sammanställs, i december 2011, är två personer häktade i Sverige för övergrepp som begåtts utomlands. Metodstöd ska tas fram Granskningen har visat på behov av ett metodstöd för åklagarna. Under 2012 kommer därför ett kortfattat metodstöd att tas fram. Sedan några år finns ett nytt arbetssätt hos polis och åklagare, som främst består i att en svensk brottsutredning bedrivs parallellt med den i utlandet. Detta arbetssätt ska utvärderas.

Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström kan inte ge någon kommentar om ärendet under onsdagkvällen.

Agnetha Hilding Qvarnström är tillgänglig under torsdagen den 29 december via telefonnumren i högerspalten. Bakgrund Fyra män greps i Göteborg den 11 september. Tre av dem häktades den 14 september misstänkta för förberedelse till mord på konstnären Lars Vilks. Åtal väcktes den 6 december. Efter det att rättegången avslutats den 28 december beslutadetingsrätten att de tre männen inte längre skulle vara häktade. Dom faller den 20 januari 2012.

Den man som är misstänkt för folkmord i Rwanda har begärts häktad av åklagaren.

Häktningsframställan lämnades in till jourdomstolen på förmiddagen den 25 december och avser folkmord i Rwanda under perioden 7 april till mitten av juli år 1994. Förundersökningsledaren, kammaråklagare Ewamari Häggkvist, kan inte lämna mer information för tillfället.

Den man som är misstänkt för krigsbrott i Rwanda kommer att begäras häktad under julhelgen, dock inte på julafton.

Någon ytterligare information om ärendet kan för närvarande inte lämnas.

Riksåklagare Anders Perklev lämnar kommentarer med anledning av den kritik som har framförts mot åklagares beslut i ärendet vid Astrid Lindgrens sjukhus.

1)I min roll som riksåklagare ingår att utöva tillsyn över åklagarväsendet. Jag ser det därför som mycket angeläget att klarlägga vilka slutsatser som kan dras av ärendet och vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa att framtida liknade fall handläggs på ett både effektivt och rättssäkert sätt. Jag har därför redan tidigare begärt in handlingarna i ärendet och påbörjat en genomgång av dessa. 2)En viktig fråga är hur tillförlitliga medicinska bedömningar ska kunna inhämtas och tillgodogöras ärenden av detta slag. För att kunna påbörja diskussion kring detta och andra frågor som rör ärendet har jag kommit överens med cheferna för Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket om ett möte i januari 2012. 3)Hos Justitiekanslern (JK)finns anmälningar som avser granskning av det aktuella fallet. Jag välkomnar om JK beslutar sig för att granska om några fel har begåtts av åklagare eller av någon annan aktör i ärendet. Jag tycker att det är lämpligare att en sådan granskning görs av JK såsom oberoende myndighet än att den sker inom ramen för min egen tillsynsverksamhet. Bakgrund I mars 2009 inledde åklagare förundersökning mot en läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Åtal väcktes mot läkaren för dråp. I andra hand yrkade åklagaren att läkaren skulle dömas för försök till dråp. Solna tingsrätt ogillade åtalet i en dom den 21 oktober 2011. Domen överklagades inte av åklagaren.

Åklagarmyndighetens verksamhetsplan beskriver viktiga åtgärder och prioriteringar för det kommande året. Planen är vägledande för årets arbete och tjänar som ett underlag för att följa upp att verksamheten.

Prioriterade områden för 2012 är unga lagöverträdare, brott mot barn, sexualbrott, våld i nära relationer samt grov organiserad brottslighet. Handläggningen av enskilda anspråk och förverkande av brottsutbyten ska utvecklas. Med början 2012 kommer omfattningen av rättslig tillsyn efter hand att öka. Syftet är att i framåtblickande perspektiv säkerställa såväl hög rättslig kvalitet som allmänhetens förtroende för verksamheten.

- Jag kan konstatera att Högsta domstolen kommit fram till en annan bedömning när det gäller frågan om strafftidens längd än vad tingsrätten och hovrätten gjort.

Skälet till att jag överklagade beslutet var att få frågan prövad hur långt i förväg ett livstidsstraff kan tidsbestämmas. Hovrätten ansåg åtta år men det tyckte jag var för lång tid eftersom det är svårt att förutse den dömdes utveckling under en så lång återstående strafftid. I domen ger HD uttryck för samma uppfattning som denjag har. Med detta anserjag attvi har fått vägledning i den frågan, säger riksåklagare Anders Perklev.

Idag hölls häktningsförhandling mot de två personer som misstänks för mordet på ett lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås.

Det är två män som har häktats misstänkta för mord och grovt rån. - Fortfarande återstår en hel del utredningsarbete. Vi väntarbland annatpå analysresultatet från de tekniska undersökningarna, säger kammaråklagare Patrik Tilly. Åtal ska vara väckt den 2 januari 2012.

Storbritanniens högsta domstol, the Supreme Court, har i dag beslutat att ge Julian Assange prövningstillstånd i ärendet om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

Den fråga som domstolen ska pröva är om en åklagare kan anses behörig att utfärda en europeisk arresteringsorder. Supreme Court kommer att hålla förhandling den 1 och 2 februari 2012.

En 28-årig man döms av Södertälje tingsrätt för att ha misshandlat en häktesanställd till döds.

Kammaråklagare Markus Hankkios kommentar: - Enligt min mening fanns ingen annan påföljd att välja på än fängelse på livstid, en uppfattning som också delades av domstolen. - Som domstolen konstaterat ska fängelse på livstid bara väljas i de allra allvarligaste fallen och mordet på häktet är anser jag helt klart vara ett sådant fall.

I dag har Åklagarmyndigheten överlämnat en rapport till regeringen om hur den rättsliga tillsynen inom myndigheten ska öka i omfattning.

Tillsynen ska därigenom bidra till en ännu högre rättslig kvalitet och en så enhetlig rättstillämpning som möjligt inom åklagarväsendet.. -Vår rättsliga tillsyn spelar en central roll för omvärldens förtroende för åklagarverksamheten. Åklagare har mycket ansvarsfulla uppgifter och stora rättsliga befogenheter. Därför måste vi också kunna säkerställa att kvaliteten i verksamheten är hög. Tillsynen är också viktig för att identifiera inom vilka områden vi kan bli bättre. Därför vill vi förstärka och öka omfattningen av den rättsliga tillsynen inom myndigheten, säger riksåklagare Anders Perklev. Det är i första hand den planerade systematiska tillsynen som Åklagarmyndigheten nu kommer att utöka. Utöver detta kommer det också att inrättas en fristående tillsynsfunktion vid riksåklagarens kansli. Tillsynsfunktionen kommer bland annat att handlägga de tillsynsärenden som riksåklagaren själv ska besluta i. Den nya tillsynsfunktionen ska också ta över hanteringen av sådana klagomål mot åklagare som inte handlar om överprövning av beslut. Ambitionshöjningarna och förändringarna på tillsynsområdet ska inledas från den 1 april 2012 för att därefter stegvis genomföras. Bakgrund Av lagstiftningen följer att det är den enskilda åklagaren som självständigt fattar beslut i ärenden och som för talan i domstol. Högre åklagare kan ta över lägre åklagares ärenden, ändra beslut och utöva tillsyn. Sådana högre åklagare finns vid Åklagarmyndighetens tre utvecklingscentrum, där överåklagare och vice överåklagare årligen granskar drygt 2 300 åklagarbeslut genom överprövning. De högre åklagarna genomför också systematiska granskningar av brottsmålärenden, bland annat för att se om åklagarnas arbetsmetoder behöver förbättras eller om det behövs nya riktlinjer för olika rättsliga bedömningar. Riksåklagaren är i egenskap av högsta åklagare den som ytterst kan utöva tillsyn över åklagarväsendet och har också ansvaret för tillsynsverksamheten är organiserad på ett bra sätt. Riksåklagarens rättsliga tillsyn omfattar också Ekobrottsmyndigheten.

Den 46-årige man som misstänkts ha utnyttjat sin dotter i syfte att få bidrag av Försäkringskassan och Malmö kommun dömdes i dag av tingsrätten för grovt bedrägeri och för grovt bidragsbrott till 4 års fängelse.

Mannen är dömd för att ha lurat till sig sammanlagt 2,4 miljoner kronor i assistansersättning, vårdnadsbidrag och bilstöd. -Tingsrätten har bedömt dotterns tillstånd efter vittnesmål från olika personer inom skola, socialtjänst och sjukvård. Det finns inga belägg för att dottern någonsin har varit så sjuk och i behov av så mycket stöd, som hennes pappa har sagt. - Pappan dömdes till maxstraff för grovt bidragsbrott - ett straff som man i och för sig kan skärpa eftersom han även dömdes för grovt bedrägeri, säger vice chefsåklagare Bo Birgerson.

Ärendet med den dödade 4-åringen i Ljungby är uppklarat enligt åklagaren.

-Utredningen visar att det är ett barn som är gärningsman och därmed är detta inte längre en fråga för åklagare och polis att arbeta vidare med. Ärendet med den dödade 4-åringen i Ljungby ser vi därför som uppklarat, säger vice chefsåklagare Yvonne Rudinsson vid en presskonferens hos Kronobergspolisen.

Åklagarmyndigheten har inrättat ett gemensamt presstjänstnummer för journalister: 072-204 56 29.

Vi hjälper till med att förmedla fakta, hitta information och rätt person inom myndigheten. Åklagarmyndighetens presstjänst är bemannad även utanför kontorstid för frågor av brådskande karaktär.

Riksåklagaren har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska skärpa bötesstraffet.

Enligt RÅ:s riktlinjer från 2004 saknas det normalt skäl till ungdomsrabatt vid brott som ska föranleda dagsböter för gärningsmän som är 18 - 20 år gamla. I doktrinen har det emellertid tagits fram en modell enligt vilken en reduktion av bötesstraffen ska ske även för denna åldersgrupp. Praxis är för närvarande inte enhetlig varför det enligt RÅ finns skäl för Högsta domstolen att pröva överklagandet.

Kammaråklagare Gunnar Fjaestad kommenterar överklagandet.

- I mitt överklagande vill jag understryka att sjuksköterskan har engarantställning i förhållande till de patienter som ringer till SOS Alarm. - Enligt min uppfattning har alltså sjuksköterskan en ovillkorlig skyldighet att ge prio 1 larm när det är nödvändigt. Jag vill också i överklagan markera att en ambulans i sig hade utgjort en integrerad del av den intensivvård patienten var i behov av vid tillfället, sägerGunnar Fjaestad.

Brittisk domstol har beslutat att Assange har rätt att överklaga frågan om överlämnande till Sverige till Storbritanniens högsta domstol. Den rättsliga fråga som är aktuell är svenska åklagares behörighet.

Den fråga som Assange fått tillstånd att överklaga är om en svensk åklagare över huvud taget är behörig att utfärda en europeisk arresteringsorder. Enligt EU-rambeslutet som reglerar den europeiska arresteringsordern ska varje stat utse de rättsliga myndigheter som är behöriga att utfärda en europeisk arresteringsorder. Den svenska reglering som syftar till att genomföra EU:s rambeslut i denna del återfinns i 3 § förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Av förordningen framgår att en arresteringsorder för lagföring utfärdas av åklagare. Med lagföring avses utredning om brott och prövning av om åtal ska ske, samt - om åtal väcks - den efterföljande rättegången. Enligt samma bestämmelse bestämmer riksåklagaren vilka åklagare som är behöriga att utfärda en arresteringsorder. Riksåklagaren har i 1 kap 3 § Åklagarmyndighetens författningssamling (ÅFS) 2007:12 bestämt att alla allmänna åklagare har den behörigheten.

-De tre personer som nu åtalas vid Göteborgs tingsrätt är misstänkta för förberedelse till mord under september 2011 i Göteborg. Det tänkta offret för dådet var konstnären Lars Vilks, säger vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström.

Förundersökning har pågått sedan mitten av september och huvudförhandling förväntas påbörjas senare i december 2011.

Polsk domstol beslutade i dag att de två männen ska utlämnas.

De två männnen sitter sedan en tid tillbaka häktade i Polen, misstänkta för mordet på ett lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås. - Det går i dag inte att säga exakt när de två männen kommer att anlända till Sverige, säger förundersökningsledare Patrik Tilly, åklagarkammaren i Borås.