Den 12-13 juli kommer High Court i London, England att behandla det överklagande som Assange har lämnat in mot beslutet att överlämnas till Sverige.

.

Högsta domstolen beviljar resning till fördel för en morddömd man och till nackdel för hans föräldrar.

Högsta Domstolen beslutade den 6 maj att bevilja resning i ett mycket uppmärksammat mordmål från 2006, där en ung man åtalades och dömdes för mord och där hans föräldrar som också hade åtalats friades. Mordet ägde rum i Högsby i Småland. Den dömde mannen begärde resning i november 2009. Riksåklagaren motsatte sig inte resning och har också ansökt om resning till nackdel för hans föräldrar. HD:s beslut innebär att man går på riksåklagarens linje och alltså beviljar resning till förmån för den unge mannen och till nackdel för hans föräldrar. Den nya bevisning som framkommit är sådan att föräldrarna "sannolikt skulle ha dömts för mordet om bevisningen hade förelegat vid rättegången", skriver Högsta Domstolen (mål nr Ö 5120-09 samt Ö 867-10). Resningen innebär att den tidigare domen från Göta hovrätt har undanröjts. Målet ska tas upp igen i hovrätten, både mot den tidigare dömde och mot hans föräldrar. Så vitt det är känt är det första gången HD beviljar resning till nackdel för frikända personer. Vad händer nu? Förundersökningen är sedan tidigare återupptagen och beräknas pågå ytterligare några veckor. Flera olika utredningsåtgärder återstår att genomföra. Eftersom den gamla hovrättsdomen är undanröjd ska målet därefter sättas ut till förhandling i Göta hovrätt. Någon ytterligare information kan för närvarande inte lämnas.

Riksenheten för polismål sammanfattar i en årsrapport verksamheten vid enheten under 2010. Enhetens verksamhet skiljer sig i flera avseenden från åklagarverksamheten i övrigt, vilket också återspeglas i resultaten.

Riksenheten för polismål är en nationell operativ enhet inom Åklagarmyndigheten med uppgift att handlägga främst ärenden om brott av polisanställda, men också bland annat åklagare, domare och riksdagsledamöter. Enheten biträds av i utredningsarbetet av Rikspolisstyrelsens nationella internutredningsverksamhet och verkar därmed självständigt och avskiljt från övrig polis- och åklagarverksamhet. Alla utredningar leds av åklagare En väsentlig skillnad mot annan åklagarverksamhet är att samtliga utredningar om polismål leds av åklagare, oavsett brottets art. Vidare ska inte bara brottsanmälningar bedömas av åklagare, utan också klagomål. Detta bidrar bland annat till att lagföringsandelen, dvs. andelen anmälda misstankar som leder till åtal mm., är väsentligt lägre än för annan åklagarverksamhet. Under den senaste treårsperioden har antalet inkomna brottsmisstankar till Riksenheten ökat från 6 513 år 2008 till 7 343 år 2010. Ökningen består i stort sett enbart av en ökning av antalet polismål, medan anmälningar mot åklagare och domare varit konstant. Av ökningen utgör ungefär hälften trafikbrott, främst sådana där poliser under utryckning har överskridit hastighetsbegränsningarna och registrerats av hastighetskamera. 64 domar meddelades under 2010 Under 2010 meddelades 64 domar där åklagare vid Riksenheten vid polismål varit part. Av dessa har 37 domar avsett brott i tjänsten och 27 brott på fritiden. För tjänstebrotten har åtalet bifallits i cirka 70 procent av fallen, vilket är lägre än i vanlig åklagarverksamhet, där bifallsprocenten är cirka 90-95 procent. Av de 27 fritidsbrotten utgjordes 26 av fällande domar och en av ogillat åtal. I rapporten redovisas några av de mer uppmärksammade ärenden som enheten har handlagt under året, liksom resultatet av ett antal åtal för tjänstefel. En jämförelse med motsvarande verksamhet i Norge görs också.

Den 13-14 april 2011 arrangerar Riksenheten mot korruption ett nordiskt seminarium om korruption. I anslutning till seminariet inbjuds media till en pressträff om korruptionen i Norden

I anslutning till seminariet inbjuds media till en pressträff där det ges möjlighet att få mer information om hur korruptionen i Norden ser ut. Vid pressträffen medverkar överåklagare Gunnar Stetler och chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption samt Staffan Andersson, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, Växjö. Pressträffen kommer bland annat att beröra frågor som: hur påverkas vi av ett ökat internationellt fokus på korruptionsfrågor?hur påverkas omfattningen av korruption av ökad offentlig verksamhet i privat regi?och påverkar detta möjligheten att utreda korruptionsbrott? - Vi är inte så förskonade från korruption i Norden som vi gärna vill tro. Kulturellt står vi nära varandra och våra erfarenheter är därför likartade, säger överåklagare Gunnar Stetler som är chef för Riksenheten mot korruption i Sverige. Tid: onsdagen 13 april klockan 12.30 Plats: Nordic Light Hotel, Vasaplan 7, Stockholm Observera att föranmälan till pressträffen måste göras till Malin Björk 010-562 50 58, eller via e-post: [email protected]älkomna!

Sekretessbedömningarna har ifrågasatts i det uppmärksammade mordärendet i Örebro. Chefsåklagare Fredrik Jonasson lämnar en kommentar.

I det mordärende i Örebro, där en misstänkt tagit sitt liv, har åklagaren kritiserats för att ha lämnat ut viss information till medierna.Efter detta har åklagarkammaren beslutat att inte lämna ut något ytterligare material från förundersökningen. Även detta har kritiserats och åklagaren har misstänkliggjorts. Beslutet att inte lämna ut något material har fattats av chefsåklagare Fredrik Jonasson. - Prövning av sekretessfrågor innebär ofta en svår avvägning mellan olika intressen. Särskilt komplicerad blir sekretessprövningen i ett ärende som detta, där förundersökningen fortfarande pågår, säger Fredrik Jonasson, chef för åklagarkammaren i Örebro. Med hänsyn till att utredningen fortfarande pågår och till de berörda personerna, lämnar åklagarkammaren för närvarande inte ut några handlingar.

Idag väcks åtal mot förre fastighetschefen vid Stockholms Stad för grov trolöshet mot huvudman.

Enligt åtalet skamannen ha förorsakat Stockholms Stad en ekonomisk skada på omkring 250000 kr. Enligt åtalet harmannen slutattesterat fakturor för arrangemang och evenemang som inte förekommit eller i vart fall inte skulle belasta Stockholms Stad. En annan person åtalas för medhjälp till grov trolöshet mot huvudman.

Chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål har lagt ner förundersökningen om olovlig underättelseverksamhet.

I november 2010 gjorde medieuppgifter gällande att amerikanska myndigheter sedan år 2000 bedrivit övervakning av misstänkta personer i ett flertal länder. Med anledning av detta beslutade chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål att inleda en förundersökning om bland annat olovlig underrättelseverksamhet. Förundersökningen läggs nu ner eftersom olovlig underrättelseverksamhet inte kan styrkas, det inte går att utreda brott mot personuppgiftslagen och det saknas anledning anta att brott mot tystnadsplikt begåtts.

Extra åklagare Olle Sohlberg har beslutat lägga ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) i ärendet om mordet på den norska flickan Therese Johannessen.

Sture Bergwall dömdes 1998 av Hedemora tingsrätt för mord på dennioåriga norskaflickan Therese Johannessen. Mordet skulle ha ägt rum i juli 1988. Bergwall förnekar numera brottet och Svea hovrätt beviljade i september 2010 resning i målet. "Det finns ingen bevisning som direkt binder Bergwall till brottet. Bevisvärdet av hans tidigare erkännande och de uppgifter som han lämnat under förundersökningen och vid huvudförhandlingen i Hedemora tingsrätt angående Therese Johannessen och de aktuella platserna är /- - -/ begränsat", skriver Olle Sohlberg i sitt beslut.

Riksåklagaren kommer inte att överklaga den uppmärksammade domen från Hovrätten över Västra Sverige som gäller stämpling till terroristbrott med anknytning till Somalia.

I målet kom tingsrätten och hovrätten till olika beslut. Tingsrätten dömde de tilltalade till fängelse i fyra år medan hovrätten med samma underlag ogillade åtalet. Enligt åtalet hade de två tilltalade åtagit sig att utföra självmordsattentat med mord, grov misshandel, grov skadegörelse och grov allmänfarlig ödeläggelse som följd. Målet gällde stämpling, dvs. att de tilltalade hade beslutat tillsammans med andra att utföra dåden. Eftersom stämpling avser ett skede som ligger så tidigt i händelsekedjan fram till det fullbordade brottet, finns det sällan någon mer omfattande konkret bevisning. Att två domstolar kommer till så olika resultat som i det här målet, är ett tydligt uttryck för bevissvårigheterna. Högsta domstolen är en renodlad prejudikatinstans och det är framför allt frågor i vilka det finns behov av vägledande uttalanden för rättstillämpningen som lämpar sig för en prövning där. Däremot har bevisfrågor av den typ som det här målet gäller mera sällan en sådan principiell och generell betydelse. Det finns därför inte tillräckliga skäl att överklaga hovrättsdomen.

Chefsåklagare Peter Claeson ska begära att Solna tingsrätt sätter ut ett datum för målet.

Den 1 februari 2010väcktes åtal mot en läkare för dråp på en liten flicka på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Därefter har förundersökningen kompletterats. Kompletteringen är nu klar och kommer att sammanställas och överlämnas till försvarare, målsägandebiträde och domstol vilken beräknas ske på måndag den 28 mars 2011. Chefsåklagare Peter Claesonkommer därefter att ge in en skrivelse tillSolna tingsrättdär han begär att tingsrätten sätter ut datum för huvudförhandling i målet. I övrigt har Peter Claeson inga kommentarer att lämna.

Riksåklagaren har överklagat hovrättsdomen i det mål som gäller en ung flicka som haft samlag mot betalning i Malmö.

Riksåklagaren yrkar att en av de åtalade männen döms för våldtäkt mot barn, eftersom han anser att mannen - som hade samlag med den då 14-åriga flickan flera gånger - har haft skälig anledning att anta att flickan inte fyllt 15 år. Malmö tingsrätt dömde mannen för våldtäkt mot barn, medan hovrätten ogillade åtalet och menade att mannen inte hade varit i så hög grad oaktsam i förhållande till flickans ålder att han kunde dömas för brottet. Enligt bestämmelserna i brottsbalken (6 kap. 13 §) finns det inget krav på full kännedom om den unga personens ålder. Syftet med bestämmelsen, skriver riksåklagaren, är att gärningsmannen "inte ska kunna undgå ansvar genom att hänvisa till att han inte haft säker kännedom om barnets verkliga ålder". I det här fallet menar riksåklagaren att det funnits en så pass stor osäkerhet om flickans ålder att mannen borde ha avstått från samlag med henne. - Det är viktigt att det finns en tydlighet i hur frågan ska bedömas. I det här målet har domstolarna kommit till olika bedömningar på i stort sett samma material. Det saknas direkt vägledande rättspraxis om hur bestämmelsen ska tillämpas och därför har jag överklagat hovrättsdomen i den delen, säger riksåklagare Anders Perklev. Övriga delar av domen överklagas inte. Högsta domstolen är en renodlad prejudikatinstans och omständigheterna är sådana att målet i övrigt inte är lämpligt för en prövning där. Det är främst frågor där det finns behov av vägledande uttalanden för rättstillämpningen som lämpar sig för prövning i Högsta domstolen. Det innebär att det inte är tillräckligt att man anser att det finns skäl att göra en annan bedömning än hovrätten i en fråga för att överklaga i den delen.

Överåklagare Marianne Ny kan inte lämna några kommentarer om de nya medieuppgifterna i Assangeärendet.

Kontakta presstjänsten för mer information.

Fredag den 11 mars väcks åtal mot den man som misstänks för mord på en ung kvinna på Hisingen. Mordet begicks den 26 september 2010. Kammaråklagare Stina Lundqvist på Göteborgs åklagarkammare är tillgänglig för frågor om åtalet fredag den 11 mars klockan 13.00-15.00 på telefon 031-739 41 61

Ett nätverk för olovlig fildelning har lagt ned sin verksamhet efter ett tillslag. En centralt placerad person har erkänt.

Förra veckan gjorde polisen ett tillslag mot en centralt placerad person inom ett av de viktigaste nätverken för olovlig fildelning i Sverige. Nätverket, som haft ca 35 000 medlemmar, har fokuserat på att dela ut nyutgiven film som hämtats från nätverk inom den så kallade"Scenen". Nätverket har använt den s.k. BitTorrent-tekniken. Enligt utredningen har personen, en man i 25-årsåldern, bland annat under en tvåveckorsperiod i höstas laddat upp mer än tusen filmer till nätverket. Vid husrannsakan anträffades den dator som mannen använt. Mannen kunde senare gripas och i förhör erkände han brott och berättade om verksamheten. Efter tillslaget har nätverket lagt ned sin verksamhet.

Med anledning av ett inslag på TV4 den 1 mars 2011 om de två svenska soldater som sköts till döds i Afghanistan lämnar chefsåklagare Krister Petersson följande kommentar: - Inslaget innehåller inga nyheter i sak. De slutsatsersom TV4 drar av materialetär deras egna. I övrigt kan jag inte kommentera handlingar som jag själv hemligstämplat.

The City of Westminster Magistrates Court i London har i dag beslutat att bifalla begäran om att Julian Assange ska överlämnas till Sverige.

The City of Westminster Magistrates Court i London har i dag beslutat att bifalla begäran om att Julian Assange ska överlämnas till Sverige. Beslutet kan överklagas. Någon ytterligare information om ärendet kan inte lämnas för närvarande. Överåklagare Marianne Ny kommer inte att ge några intervjuer om ärendet medan det handläggs av brittiska myndigheter dsafsdfasdfsdf

Beslut fattas den 24 februari i London. Överåklagare Marianne Ny ger inga intervjuer så länge ärendet handläggs i Storbritannien.

Förhandlingen om överlämnande av Julian Assange till Sverige avslutades vid Belmarsh Magistrates Court den 11 februari. Domstolen meddelade att beslut kommer att avkunnas den 24 februari 2011 kl 10.30 (lokal tid). Information om domstolens belsut kommer att lämnas påwebbplatsen snarast möjligt efter att det avkunnats. Om beslutet överklagas av någon av parterna kommer vidare information om handläggningen att lämnas senare. Överåklagare Marianne Ny kommer inte att ge några intervjuer som gäller frågan om överlämnande av Julian Assange till Sverige medan ärendet handläggs i Storbritannien.

Den 28 februari i år är det 25 år sedan mordet på statsminister Olof Palme. Mot bakgrund av detta inbjuds medier för intervjuer.

Utredningen som anses vara en av världens mest omfattande fortgår då det inte längre är aktuellt med preskription. För att tillgodose behovet från medier finns möjlighet att träffa förundersökningsledare vice riksåklagare Kerstin Skarp samt Palmegruppens chef kommissarie Stig Edqvist. Pressträffen hålls i Rikskriminalpolisens lokaler, polishuset Kronoberg, för intervjuer och fototillfälle. Datum: måndagen den 21 februari 2011 Tid: 13.00 och framåt. Plats: Rikspolisstyrelsen, Polhemsgatan 30 i Stockholm Observera att endast föranmälda bereds plats och att du måste anmäla dig även om du haft kontakt med Rikskriminalpolisen i detta ärende tidigare.

Det kommer många förfrågningar om intervjuer med överåklagaren Marianne Ny. Hon kommer inte ge några intervjuer om ärendet som gäller överlämnande av Julian Assange till Sverige medan ärendet handläggs i Storbritannien.

Hon kan inte heller lämna några kommentarer till den pågående förhandlingen vid Belmarsh Magistrates Court, London.

Anders Perklev kommenterar kritiken mot det svenska rättssystemet och mot åklagaren.

Under förhandlingarna i London om överlämnande av Julian Assange har flera mycket kritiska synpunkter kommit på det svenska rättssystemet och på hur överåklagare Marianne Ny har agerat. Både möjligheten till en rättssäker prövning i Sverige och åklagarens behörighet har ifrågasatts. Med anledning av kritiken vill riksåklagare Anders Perklev ge följande kommentar: -Kritiken har framförts som en del av Julian Assanges försvar och utgör alltså partsinlagor i ett pågående mål. Jag själv eller Marianne Ny har därför inte anledning att närmare kommentera kritiken, utanför det bemötande som sker i själva rättegången. Julian Assange har självfallet rätt att utforma sitt försvar på det sätt han önskar, och han ska liksom alla andra misstänkta personer betraktas som oskyldig tills motsatsen har fastställts av en domstol. -Mot bakgrund av att vissa uttalanden riktar sig mot Marianne Ny personligen vill jag dock klargöra att enligt svensk rätt gäller, till skillnad från vissa andra rättssystem, så kallad absolut åtalsplikt. Det innebär att en åklagarei princip är skyldig att så långt det är möjligt fullfölja en brottsutredning, och när det finns tillräcklig bevisning, fatta beslut om åtal. Marianne Ny har alltså agerat helt i enlighet med sin roll som allmän åklagare, och hon har självfallet den behörighet som krävs för de beslut som har fattats i ärendet.

Den 7 och 8 februari kommer en förhandling om överlämnade av Julian Assange enligt den europeiska arresteringsordern att äga rum i London.

Domstolen kommer efter förhandlingen att tillkännage när beslut meddelas. Information om detta kommer då att lämnas på vår webbplats. Domstolsbeslutet kan överklagas. Ärendet handläggs av brittiska rättsliga myndigheter och överåklagaren Marianne Ny har ingen ytterligare information att lämna om ärendets handläggning.

Beslutet om omvandling kommer för tidigt i förhållande till frigivningstidpunkten, anser riksåklagaren.

Riksåklagaren har överklagat Göta hovrätts beslut att omvandla Mattias Flinks livstidsstraff till fängelse i 36 år. Hovrättens beslut innebär att villkorlig frigivning skulle kunna äga rum tidigast år 2018. Det återstår alltså närmare åtta år fram till frigivningstidpunkten. Enligt riksåklagaren ska lagen om livstidsomvandling inte tillämpas på det sätt som hovrätten har gjort. Om domstolen bedömer att det kommer att dröja så lång tid som i det här fallet, är det för tidigt att omvandla livstidsstraffet redan nu. Ett beslut om omvandling ska grundas på en bedömning av risken för återfall i allvarlig brottslighet. Om frigivningstidpunkten ligger långt fram i tiden, är det inte möjligt att med någon säkerhet bedöma hur stor återfallrisken kommer att vara vid frigivningen. Det finns, enligt överklagandet,en risk för att praxis kan kommer att utvecklas så att beslut om omvandling kommer allt tidigare och utan att det finns ett tillräckligt underlag för en säkerhetsprognos. Målet har därför betydelse för hur lagen kommer att tillämpas i fortsättningen.Det är denna principfråga som har föranlett riksåklagaren att överklaga beslutet. I överklagandet förs inget resonemang om strafftiden som sådan.

Det har tidigare meddelats att det första åtalet avseende den s.k. Göteborgshärvan troligen skulle ha väckts i morgon (fredag).

Tidpunkten för åtalet kommer dock att behöva flyttas till i början av nästa vecka (tisdag eller senast onsdag).

Dagens förhandling är endast av förberedande karaktär. Någon information kan därför inte lämnas i dag.

I dag genomförs en förhandling i London som behandlar frågan om överlämning av Julian Assange enligt den europeiska arresteringsordern. Förhandlingen är endast av förberedande karaktär och förhandling i sak är, enligt uppgift, planerad att äga rum i början av februari. Överåklagare Marianne Ny har därför ingen information att lämna i dag. För frågor om bland annat samtyckesbestämmelser i brittisk sexualbrottslagstiftning hänvisas till den statliga utredningen SOU 2010:71 Sexualbrottslagstiftningen - utvärderingen och reformförslag, kapitel 5.4

- Grov våldsbrottslighet ges alltid högsta prioritet och vi har täta och intensiva kontakter med länskriminalen i Skåne.

Samarbetet mellan myndigheterna fungerar mycket bra och vi har också erbjudit länskriminalen alla de resurser som står till vårt förfogande. Sedan i somras har vi sammantaget 7 mordärenden i Malmö. I alla utom ett av dessa ärenden har åklagare gått in som förundersökningsledare. Vi har dessutom goda förhoppningar om att vi inom kort kommer att finna misstänkta även i de mord som inträffat under de senaste dagarna. I övrigt är vi tvungna att vara restriktiva med ytterligare information då vi just nu befinner oss mitt i utredningsarbetetav dessa som omfattas av sekretess, säger chefsåklagare och kammarchefen Ola Sjöstrand.